No description available.

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod. Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller. Utöver detta ramverk har Claes Ekenstams resonemang kring relationen mellan manlighet och omanlighet varit av största vikt i utformandet av denna studies analytiska verktyg, det vill säga motsatsparet om det goda respektive odugliga faderskapet. Det huvudsakliga källmaterialet består av följande sex filmer: Änglar, finns dom?, Kvarteret Korpen, Jag är nyfiken - gul, En kärlekshistoria, Scener ur ett äktenskap samt Vi hade i alla fall tur med vädret. Genom att närläsa filmerna och belysa generella tendenser med hjälp av signifikanta scener och repliker besvaras de fyra frågeställningarna film för film i kronologisk ordning. Den första frågeställningen mynnade ut i ett resultat som innefattar föreställningar om att fäderna i studien, oavsett klassmässig tillhörighet, kunde uppvisa sexuella begär men att detta inte var något som vanligen riktades mot barnens mor utan snarare kom till uttryck tillsammans med älskarinnor som inte befann sig i närheten av familjens hem. Värt att notera är även att arbetarklassens fäder generellt framställdes som estetiskt ovårdade medan medel- och överklassens fäder synes avbildas som betydligt mer propra. Det faderliga agerandet och den faderliga självbilden visades sig under studiens gång utgöra två sidor av samma mynt och därför besvarades dessa båda frågeställningar genomgående i nära relation till varandra. Trots att en del av fäderna stundtals uppvisade egenskaper vilka värderades som positiva av filmernas övriga karaktärer framställdes de, oavsett klassmässig hemvist, som övervägande problematiska på grund av sitt agerande. Undersökningens resultat visade dock på att arbetarklassens fäder definierades som odugliga av fler anledningar än borgerlighetens motsvarigheter och däri ligger en skillnad som är relevant att påpeka. Medan alkoholism, bristande försörjarförmåga och frånvarande emotionellt engagemang alla utgör definitioner för arbetarklassens ogudliga faderskap synes endast den sistnämnda karaktäristiken utgöra det primära problemet för de oacceptabla borgerliga fäderna. I skarp kontras till dessa övervägande problematiska fadersgestalter figurerar också vanligtvis en öm moderskaraktär vilken barnen kan vända sig till för tröst och råd när fäderna agerar bekymmersamt på olika sätt. Studiens resultatdiskussion mynnade i sin tur ut i ett antal avslutande slutsatser. För det första påvisade en jämförelse mellan denna undersökning och Stella Bruzzis granskning av fäder i hollywoodfilmer att det föreligger såväl skillnader som likheter mellan de svenska och amerikanska kontexterna. I Hollywoods produktioner synes till exempel polariseringen mellan arbetarklassens fader och den liberala medelklasspappan vara tydligare än i den svenska kontexten. Samtidigt kan de olika bilderna av fädernas sexualitet beskrivas som likvärdiga med tanke på att det goda faderskapet synes vara svårt att förena med de manliga sexuella drifter som fäderna uppvisar. I såväl svenska som amerikanska filmer tenderar nämligen dessa lustar att tyglas eller styras bort från familjens hem något som mynnar ut i frekventa otrohetsaffärer. För det andra vill jag hävda att denna undersökning exemplifierar hur begeppsparet om det goda respektive odugliga faderskapet kan användas som konstanta analytiska kategorier vars innehåll skiftar och värderas olika beroende på hur de sociala, kulturella och ekonomiska kontexterna förändras. I samband med detta resonemang riktas det även kritik mot den så kallade homosociala tesen genom att påvisa hur ett stort antal kvinnor faktiskt deltar i värderingen av de olika faderliga strategier som förkommer i källmaterialet. Såldes framstår det som rimligt att anta att faderskap utgör en del av den manliga genuskonstruktionen som inte uteslutande formas i mellanmanliga relationer. För det tredje hävdas det att den tidigare forskningen har underskattat den svenska befolkningens samtida mentaliteter, en hel del av den tidigare forskningen inom detta område menar nämligen att lanseringen av det så kallade nya faderskapet under 1970-talet var ett projekt som initierades av politiker och enstaka alternativrörelser för att förändra människors föreställningar kring manligt och kvinnligt föräldraskap. Undesökninges resultat pekar dock på att exempelvis en stor emotionell kapacitet hos fäderna redan under det tidiga 1960-talet värderades högt. Därmed gjorde inte det så kallade nya faderskapet (vilket betonade fäders emotionella kapacitet) entré från ingenstans utan existerade redan mer eller mindre latent i den vanliga människans föreställningsvärld. De genusstrukturella förändringar som förordades av exempelvis politiker hade således redan en god grogrund i befolkningens mentalitet. Avslutningsvis argumenteras det för att det var de borgerliga fäderna som under perioden 1961-1980 intog en hegemonisk position inom den manliga genusordningen. Då arbetarklassens fäder inte till fullo nådde upp till den standard som de borgerliga männen representerar (exempelvis gällande den faderliga försörjarplikten) förblev de förstnämnda marginaliserade medan de sistnämnda männen kom att utgöra sin tids försvarare av det samlade manliga patriarkatet.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person. De tre karaktärstyper som förekommer i killarnas omgivning är: innekillen, machokillen och nörden. Killarnas beteende kommer beskrivas utifrån hur de framträder i sin omgivning utifrån Erving Goffmans teorier, samt hur de förhåller sig till de genusdiskurser i deras vardag som formar deras utveckling i deras maskulinitetsprocess.

No description available.

Den manliga dominansen fortgår och fortgår, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell är några teoretiker som är utgångspunkt i detta examensarbete som hämtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjälp av intervjuer undersöka några manliga idrotts- och hälsalärares syn på manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i så fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen.   Den metod som använts är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett särskilt utarbetat kodschema för att underlätta analysen av intervjumaterialet har använts.   De intervjuade lärarna visade sig vara homogena i sin syn på manlighet. Oavsett ålder och erfarenhet inom yrket så var tankar och reflektioner angående begreppet manlighet överensstämmande. Denna homogenitet innebär också att manlighetsnormeringen avspeglar sig undervisningen.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / S. 248-259: Bibliografi.

Café magazine is a Swedish men’s lifestyle magazine aimed at men between the ages of 18 and 35. The magazine writes about what men should wear, what they should drink, which new gadgets they should buy and a lot more. They aim to teach men about how to live their lives. This study focuses on how the magazine writes about men, and how they portray masculinities. The questions this study has tried to answer are -How are the men portrayed in the lifestyle magazine Café? And - Which images of masculinities are being distributed to the readers?   What we found was that the normative images of masculinities are being distributed to the readers, but also that the magazine was trying to break the existing normative by talking about deeper feelings and therapy with the men being interviewed for the magazine. It seems the magazine are trying to keep up with the fast-changing world but not quite being able to keep up. According to Giddens and Sutton (2014) it would be helpful for the readers of magazines to be exposed to normative breaking material. That way they could start breaking normatives as well as the magazine.

<p>Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet. Homofobi strider helt enkelt mot de värden som måste omhuldas för att fältet ska kunna upprätthållas.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?</p>

<p>När det gäller utövandet av våld är gruppen män kraftigt överrepresenterade. Mäns utövande av våld är ett samhällsproblem som i allra högsta grad är relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att få en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och våld samt mäns tankar om manlighet och våld. Förutom en genomgång av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem män om deras tankar kring manlighet och våld. Ett strategiskt urval användes i syfte att få fram informanter som uppvisade stor variationsbredd. Studiens resultat pekade på att det finns många olika sätt att se på och att göra manlighet. Ett rimligt antagande är även att synen på manlighet har betydelse för mäns utövande av våld på så sätt att en syn på manlighet som präglas av styrka, dominans och kontroll kan främja mäns utövande av våld. Det finns även forskning som tyder på att våld i vissa situationer kan användas av mäns som en resurs att göra manlighet. När det gäller relationen mellan manlighet och våld ansåg informanterna att det inte var manligt att utöva våld men kopplar samtidigt ihop manlighet med fysiskt styrka och kroppslig prestation samt utövandet av legitimt våld, exempelvis inom idrott. Avslutningsvis diskuteras betydelsen och konsekvenserna av hur vi inom socialt arbete ser på manlighet och våld.</p>