31 |
En trekant? - En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighetIsberg, Robert, Karlsson, Carina January 2009 (has links)
En trekant?– En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt. Utan samhället har normer och regler som formar vårt sexuella beteende och våra önskningar (Hedmius, 2000). Vårt syfte med studien är att lyfta fram om den kunskap som förmedlas via media till ungdomar påverkar dessa ungdomars tankar och attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Studiens frågeställning lyder: Finns det tydliga kopplingar mellan ungdomars tankar och attityder kring sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet, och medias presentationer av sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet? För att avgränsa studien har vi valt medieutbudet från Veckorevyn, Slitz, Tv3, Tv4 och kanal 5. Studiens empiriska material har samlats in via fyra fokusgrupper med ungdomar i artonårsåldern. Vi har bland andra valt Peter L. Berger och Thomas Luckmans (2003) socialisationsteori och Yvonne Hirdmans (2004) genuskontrakt som analysverktyg. Vårt resultat visar att medias presentationer av manlighet, kvinnlighet, sexualitet och intima relationer påverkar ungdomarna. Media som vi tagit del av upprätthåller ofta traditionella föreställningar, som bidrar till formandet av tankar och attityder kring sexualitet, manlighet och kvinnlighet. Dock påverkar nog även andra socialisationsagenter ungdomarna, så som familj, kompisar och skola.
|
32 |
"Vi män höra ock Guds rike till!" : Manlighetsideal inom Kyrkobröderna, Svenska kyrkans lekmannaförbund 1918-1929Drottz Nykvist, Martin January 2012 (has links)
No description available.
|
33 |
På en mansdominerad arbetsplats : Manlighet, organisationskultur och rollintagande på en arbetsplats i form av en brandstation där alla brandmän är män.Hell, Johanna, Nyström, Emelie January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar. Relaterat till manlighet är det relevant att undersöka hur samspelet ser ut på en mansdominerad arbetsplats, hur det kommer sig att brandmannayrket är så dominerat av män och om brandmännen själva vill ha en förändring. På vilka sätt påverkas organisationskulturen av att brandmännen och arbetsgruppen bara består av män? Vi vill undersöka om den mansdominerade könsfördelningen inom Räddningstjänsten beror på krav som ställs på yrkesrollen i sig eller om det kan finnas någon annan bakomliggande orsak? Vi vill även titta på teamens betydelse och om det kan uppstå krockar mellan den äldre och yngre generationen brandmän. För att undersöka rollintagandet ser vi på hur brandmännens beteende förändras när de åker ut på larm och hur förhållandet mellan yrkesroll och mans- eller könsroll yttrar sig. Resultatet visar att brandmännens organisation bygger på en stark moralkänsla där arbetsuppgifternas utförande helt bygger på brandmännens tillit gentemot varandra. För att uppnå en sådan organisationskultur arbetar brandmännen i tajt sammansatta team. Något som visar sig hota denna sammanhållning är generationskrockar mellan olika åldersgrupper inom brandkåren. Det finns en signifikant skillnad på hur brandmännen ser på sitt yrke beroende på vilken generation de tillhör. Synen på manlighet skiljer sig åt mellan de informanter vi intervjuar och få av dem ser arbetsplatsen som manlig eller att just manlighet skulle uttrycka sig på något särskilt sätt. Resultatet visar att brandmännen utåt sett intar en manligt stereotyp roll när de befinner sig i offentlighetens ljus. Men bakom kulisserna i stationshuset visar brandmännen upp en mer familjär och tillbakalutad roll som skiljer sig från den stereotypa bilden av en brandman.
|
34 |
En vacker död : Manlighet i fyra japanska samurajfilmer / A beautiful death : Manliness in four Japanese samurai filmsWittsell, Patrick January 2013 (has links)
Abstract A beautiful death – Manliness in four Japanese samurai movies This thesis deals with the samurai and his portrayal in Japanese historic movies and what kind of messages he conveys in form of masculinity to theater audiences. Four movies were chosen, two from the 1960s and two from the 2010s. The reasoning behind this was to look at two eras of samurai movies and if possible try to see differences between them. The history of the samurai, being a man and woman in modern Japan, R.W Connell and famous Japanese authors from different time eras acted as tools to try to answer the questions in hand. The tragic hero is still a dominant figure in Japanese storytelling and duty and loyalty are his companions. In a Japanese society were the role of the man and woman have long been locked in definite roles, counter culture start to become a factor in form of for example the “herbivore man”, but the man in the samurai movie, no matter from what decade still stand with his feet firmly set in the past. / <p>Ändrade den engelska undertiteln från "Manliness in four Japanese samurai movies" till "Manliness in four Japanese samurai films"</p>
|
35 |
Maskuliniteter inom förskolläraryrket : - En intervjustudie med tre manliga förskollärarstudenterAlmarsson, Lucas, Karlsson, Tessan January 2015 (has links)
I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats. Ett antal teman utkristalliserades i informanternas berättelser om sina upplever, varför dessa även blev en viktig del av vårt resultat och vår diskussion. Då förskoleverksamheten vilar på läroplan för förskolan, är även denna en viktig del av arbetet.De data som samlades in under intervjuerna utgör studiens resultat. De temaområden som belyses i studien är bland annat omvårdnads- och rutinsituationer där risken att missuppfattas som pedofil är stor; manliga förskollärare som förebilder och kompensation för frånvarande pappor; samt könskodat görande och genusmedvetet arbete i förskolan.Resultatet av denna studie visar att de manliga förskollärarstudenterna förmedlar olika maskulinitetspositioner i den dagliga verksamheten på förskolan utifrån vilken social situation de befinner sig i, men att de i och med hotet att missuppfattas som förbrytare får ta ett steg tillbaka; såväl i sin förskollärarroll som i sin maskulinitet när det gäller exempelvis omvårdnadssituationer. Studien visar även att de manliga förskollärarstudenterna genom att gå utanför en traditionellt manlig yrkesväg bidrar till en maskulinitet i förändring.
|
36 |
MÄNS UPPLEVELSER EFTER PROSTATEKTOMI : En kvalitativ litteraturstudie om hur prostatektomi påverkar mäns vardagliga liv med fokus på sexualitet och samlevnadOttosson, Martin, Lennbalk, Benjamin January 2015 (has links)
No description available.
|
37 |
Ett manligt hantverk? : En studie om genus inom hantverkNord, Sahra January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk.
|
38 |
"Egentligen ville jag bara skydda Andreas, men det gick överstyr" : Mäns tal om egen våldsanvändning i polisförhör och rättegångarLewenhagen, Lars January 2012 (has links)
Våld mellan obekanta, det så kallade gatuvåldet, är kraftigt dominerat av män, både som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan föreställningar om våld, manlighet och moral genom att analysera hur män som dömts för misshandel pratar om sitt våld i polisförhör och rättegångar. När gärningsmännen ska förklara sig använder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifråga om våld och vad det innebär att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgångspunkt är att genus, i det här fallet manlighet, är beläget i gränslandet mellan aktör och struktur. Denna förståelse för hur genus skapas lämpar sig väl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gärningsmännens tal om våld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsättningar Enligt tidigare forskning framgår det att våld ses som i grunden fel, men kan samtidigt användas för att visa prov på både manlighet och moral. Detta gäller förutsatt att våldet uppfyller vissa kriterier. Kortfattat innebär det att aldrig starta bråket, aldrig slåss mot någon som är mindre och aldrig använda mer våld än situationen kräver. Arketypen för det manliga och moraliska våldet är Hjälten som använder våld för att bekämpa Skurken. Genom att beskriva den egna våldsanvändningen i linje med dessa moralregler kan våldsverkaren bevara en positiv självbild. De 16 gärningsmän i åldrarna 16-31 som utgjorde materialet var alla influerade av denna Hjälte/Skurk-diskurs när de sökte förklara sin våldsanvändning. Det var alltid offret för våldet som initierade bråket, antingen genom att utgöra ett reellt eller upplevt hot mot en kompis eller den egna personen eller genom att fysiskt, rituellt eller symboliskt provocera honom. När våldet inte kunde beskrivas på sådant sätt att det uppfyllde ovan nämnda kriterier förnekades det eller urskuldades genom att hävda att man inte hade kontroll över sina handlingar. Orsaker som angavs till förlust av kontroll var berusning eller känslostämningar som panik eller vrede. Sådana urskuldanden bygger på antagandet att män har en naturlig, inneboende, aggressivitet som i kritiska lägen kan komma fram. Sammantaget visar analysen på att män har god tillgång på diskursiva resurser för att både rättfärdiga och urskulda sitt våldsanvändande.
|
39 |
Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning : Kungl. krigsakademien mellan åren 1792 och 1866 = From upbringing to education : the Swedish Royal War Academy, 1792 to 1866 /Larsson, Esbjörn, January 2005 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.
|
40 |
Nätdejtarens självpresentation : En kvalitativ studie om självpresentation på en nätdejtinghemsida utifrån ett genus- och åldersperspektivMalmberg Häggå, Jacob January 2016 (has links)
Nätdejting har blivit ett vanligt sätt för människor att träffa kärlekspartners på. Den här studiens fokus ligger på personers självpresentationer på en stor svensk nätdejtinghemsida. Studiens syfte är att studera skillnader i hur män respektive kvinnor beskriver sig själva på en nätdejtinghemsida och om någon variation finns i relation till ålderskillnader. Studien använder sig av två frågeställningar: hur beskriver kvinnor respektive män sig på en nätdejtninghemsida och vilka skillnader som finns mellan olika åldersgrupper. Genom en kvalitativ och induktiv ansats har metoden kvalitativ textanalys med netnografiska inslag använts i analys av självpresentationer av 30 kvinnor och 30 män i åldrarna 18-51. Datainsamlingen har skett genom medlemskap på hemsidan och kopplat till detta reses och diskuteras etiska problem som ofta associeras med netnografiska studier. Självpresentationerna har noggrant analyserats för att räkna ord enligt bestämda teman och söka efter mönster i texterna. Studiens huvudsakliga resultat är att det finns en artskillnad gällande sättet kvinnor och män beskriver sina arbeten. Kvinnorna i studien beskriver sina yrken i högre utsträckning med tydliga kopplingar till glädje medan männen tenderar att beskriva sina arbeten på ett statusladdat sätt, ofta med hjälp av titlar och detaljer kring arbetsuppgifter. Vidare kan studien påvisa skillnader mellan kvinnor och mäns självpresentation i relation till vänner och familj där kvinnorna beskriver det temat med fler ord. Det verkar också finnas ett samband mellan ålder och arbete beroende av kön; ju äldre männen är ju mindre behandlas professionella teman, bland kvinnor går sambandet åt motsatt håll. Datainsamlingen skedde under hösten 2016.
|
Page generated in 0.0652 seconds