Devido à evolução acelerada da tecnologia e à mudança das práticas de gestão, uma série de teorias e análises sobre o futuro do trabalho têm surgido. No entanto, o foco tem se mantido em questões tecnológicas e comerciais, com pouco aprofundamento na área de relações humanas e na compreensão do homem sobre sua própria realização. O aumento do nível de complexidade da discussão do papel do trabalho com temas como propósito e significado nas atividades profissionais desperta a busca por conhecimento sobre os mecanismos da satisfação das necessidades humanas por meio da ação produtiva. Novas formas de trabalho, têm demandado o aumento da autonomia e da individualidade na execução das tarefas. Portanto, este estudo aprofunda-se no conceito de Autorrealização e das pessoas autorrealizadas, segundo Maslow (1954), para identificar sua relação com variáveis de perfil do indivíduo e de sua relação com o trabalho e se há correlação de variáveis de perfil pessoal, histórico profissional e preferências/visão de trabalho, com o índice SISA, que classifica autorrealização nos indivíduos. A pesquisa foi elaborada por método de abordagem quantitativa e aplicada por meio de questionário online composto pelo índice de identificação de autorrealização (SISA) e por questões de identificação de perfil e preferências no trabalho, no 1º semestre de 2018, durante o período de 7 dias, com uma amostra total de 4.048 pessoas. Foram identificados 394 (9,7%) indivíduos autorrealizados. O percentual de pessoas autorrealizadas foi mais acentuado no grupo mais maduro e com mais experiência profissional. A chance de um indivíduo ser autorrealizado mostrou-se correlacionada com o nível educacional. Em relação a pessoas que cursaram apenas o Ensino Médio, indivíduos com nível Superior, Pós-Graduação ou Mestrado/Doutorado têm, respectivamente, mais chance de serem autorrealizados em 1,23, 1,87, 2,48 vezes. Profissionais que atuam em organizações flexíveis, com gestão modernizada, apresentaram o perfil autorrealizado 1,39 vez mais do que os sujeitos que atuam em empresas hierárquicas. A maior parte da amostra (50,7% ou 2.053) trabalha sob o vínculo tradicional (CLT) e apresentou percentual de pessoas autorrealizadas inferior à média da amostra (7,4%). Indivíduos com vínculo de empresário, empreendedor ou autônomo somados apresentaram índice de autorrealização superior (21,3%). 90% das pessoas informaram ter sofrido impactos emocionais negativos no trabalho. Deste modo, verificou-se que profissionais com mais experiência e nível escolar mais elevado, bem como indivíduos que atuam de forma mais autônoma ou trabalham em empresas flexíveis e com modelos de gestão modernos e objetivos negociados tendem a ser mais autorrealizados / Due to fast advances in technology and changes in managerial practices, several theories and studies on the future of work have emerged. However, the focus has been on technological and commercial issues, with little interest for human relations and man\'s understanding of his own actualization. Discussions about the role of work, its meaning and purpose have awakened the search for knowledge about mechanisms of satisfaction of human needs through productive action. New ways of working have demanded an increase in autonomy and individuality in the execution of task. This study relies on Maslows (1954) concept of Self-actualization and aims to identify personal information and historical professional profile and work preferences that will connect and correlate with on statistical basis with the SISA Short Index of Self Actualization. Quantitative data was gathered through online questionnaire applied in the first half of 2018, for a 7-day period, presenting questions about personal and professional profile identification and preferences at work + SISA. Total research sample = 4,048. SISA index of the exercise has identified 394 (9,7%) self-actualizing subjects. Higher self-actualization percentages were identified in the older and more experienced group. The odds of being a self-actualizing person has shown to be correlated with educational level and age. The higher the formal education level of a subject, stronger the probability of being a self-actualizing individual. Subjects working on flexible organizations and contemporary management models show 1,39 times more chance of being self-actualized, than workers on hierarchical organizations. 50,7% of the total sample is composed by individuals working under traditional employment strict rules (CLT). Subjects in this group presents lower probability (7,4%) of being self-actualized. Individuals whose jobs and employment agreements are more flexible and autonomous have superior index for self-actualization. 90% of the sample have mentioned negative emotional impact from previous jobs. Conclusions are that self-actualization potential will be higher as the subject is older, more experienced and has higher educational level. Flexible and autonomous working conditions will also have a positive impact on self-actualization index

Huvudsyftet för denna studie var att förstå motivation och sedan undersöka om motivation används inom vårdsektorn. Inom litteraturstudien så hittades information om motivation och hur den definieras. Olika motivationsteorier har tagits upp i denna studie för att förstå mer hur man kan motivera individer och grupper. Många verksamheter använder motivationsteorier för att nå uppsatta mål inom en viss tidsgräns eller sträva efter lönsamma mål. De inriktade verksamheten för denna studie var Bodagatan 30 och Bodagatan 36 C. Utifrån intervjuerna och litteraturstudien gjordes en analys över resultatet. Insamlat data visade att det finns många likheter mellan teori och praktiken när det gäller motivation. Slutsatser från denna studie var att få svar på frågeställningen utifrån insamlad data och utförda intervjuer. Inom verksamheten tillämpades motivationsteorier från insamlad data men man utgick inte ifrån någon specifik motivationsteori utan man hade inslag från de flera motivationsteorier, exempelvis inslag från Frederick Herzberg tvåfaktorteori där gemenskap, prestation, ansvar och tillväxtmöjligheter var något som undersköterskorna tyckte kunde leda till att skapa en positiv spiral. De intervjuade ansåg att det var viktigt att det fanns tydliga ramar och arbetsätt som man kan förhålla sig till arbetet, genom att jobba i ett öppet klimat där man kan ge konstruktiv kritik för att uppnå motivation. De anställda menade även att det går att motivera en själv genom att uppskatta sig eget yrke och att man är intresserad av att hjälpa andra människor, detta i sin tur kan leda till att andra blir motiverade. En faktor som de anställda tyckte var viktigt för motivation var att ledarna bör förstå deras jobb och lyssna på dem. Det är viktigt att stöd ges från ledningen för utveckling och motivation, detta kräver också att ledningen/ledarna kan ta emot kritik och även ha stöd till att förbättra sig efter kritiken. Författaren anser att det är viktigt att de anställda har vetskap om hur motivation kan höjas och hur man kan tillammans skapa värdet i arbetet. Slutligen anser författaren att en workshop borde hållas där de anställda kan få jobba med arbetsuppgifter som är motiverande samt att möjligheten för utveckling av enskilda medarbetare bör förbättras. / Program: Högskoleingenjörsexamen i Industriell Ekonomi – arbetsorganisation och ledarskap

Few things occupy as central a place in our lives as money. Although the study of money has a long history in the behavioral sciences, others have only recently begun examining this important topic. The purpose of this study was to explore the relationship between basic human need levels and money attitudes in a university-age cohort utilizing a theory of hierarchical needs. Needs theory, introduced by Abraham Maslow, suggests that as we interact with the environment we accumulate specific needs that motivate us to respond to life experiences. Three hundred thirty-eight college students attending Utah State University satellite campuses responded to a measure designed to examine an individual's attitudes toward money and achievement of needs (Maslow). Pilot study results validated the selection of modified versions of both Lim and Teo's Attitudes Toward Money Scale and Lester's Need Satisfaction Inventory as reliable instruments in assessing money attitudes and need achievement. Results confirmed relationships between money attitudes and human needs. Specifically, all of Maslow's needs appear to be strongly related to the money attitudes of evaluation and anxiety. In addition, men's and women's needs are highly correlated with obsession, budget, anxiety, and particularly evaluation. Associations of money attitudes with demographic variables such as gender, age, and income were also supported. For example, gender was statistically related to money attitudes of obsession, power, budget, and achievement. Age shared a strong relationship with obsession, budget, anxiety, and retention. Finally, power and evaluation were the money attitudes explaining the bulk of the variance in income. The findings of the study support the literature and point to the importance of understanding a client's money attitudes and level of need satisfaction. particularly from a counseling standpoint. Implications of the results and possible areas for future research are discussed.

<p>I denna uppsats har jag valt att studera självstärkande inslag i förskoleverksamhetens vardag och knyta an dessa till teoretiker som Erikson, Maslow samt Sommer. Undersökningen är baserad på tidigare forskning, ovan nämnda teoretiker samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på en förskola med 16 pedagoger och kan därför ses som en grund för ett vidare forskningsarbete. Studien visade att det vanligaste sättet att stärka barnens självkänsla var att låta dem försöka själva innan de fick hjälp av någon vuxen, uppmuntra dem att försöka på nytt samt att ge positiv respons när de lyckades. Jag fann av svaren flest anknytningar till Maslow samt Sommer, endast några inslag kunde knytas till Erikson.</p><p>In this examination I’ve chosen to look at educationalists work procedures around children’s self-esteem and how to connect those procedures with theorists as Erikson, Maslow and Sommer. This examination is based on previous research, the theorists mentioned above and questionnaires. The questionnaires were carried out in a preschool with 16 educationalists and can therefore be seen as a base for future examinations. The study showed that the most common way of strengthen children’s self-esteem is to let them try by them selves before any help from an educationalist, encourage them to try again and to give them positive response whenever progress was made. Through the questionnaires I found only a few associations to Erikson but more to Maslow and Sommers.</p>

<p>Flera företag har använt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anställda, vilket inte är överraskande då passionen och drivkraften att uppnå sina mål är stark hos idrottare. Uppsatsen ämnar därför undersöka om det finns likheter hos säljare på medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansågs föreligga likheter i deras sätt att arbeta och träna. För att i mesta möjliga mån få del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrån Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvåfaktorteori.</p>

I denna uppsats har jag valt att studera självstärkande inslag i förskoleverksamhetens vardag och knyta an dessa till teoretiker som Erikson, Maslow samt Sommer. Undersökningen är baserad på tidigare forskning, ovan nämnda teoretiker samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på en förskola med 16 pedagoger och kan därför ses som en grund för ett vidare forskningsarbete. Studien visade att det vanligaste sättet att stärka barnens självkänsla var att låta dem försöka själva innan de fick hjälp av någon vuxen, uppmuntra dem att försöka på nytt samt att ge positiv respons när de lyckades. Jag fann av svaren flest anknytningar till Maslow samt Sommer, endast några inslag kunde knytas till Erikson. In this examination I’ve chosen to look at educationalists work procedures around children’s self-esteem and how to connect those procedures with theorists as Erikson, Maslow and Sommer. This examination is based on previous research, the theorists mentioned above and questionnaires. The questionnaires were carried out in a preschool with 16 educationalists and can therefore be seen as a base for future examinations. The study showed that the most common way of strengthen children’s self-esteem is to let them try by them selves before any help from an educationalist, encourage them to try again and to give them positive response whenever progress was made. Through the questionnaires I found only a few associations to Erikson but more to Maslow and Sommers.

Flera företag har använt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anställda, vilket inte är överraskande då passionen och drivkraften att uppnå sina mål är stark hos idrottare. Uppsatsen ämnar därför undersöka om det finns likheter hos säljare på medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansågs föreligga likheter i deras sätt att arbeta och träna. För att i mesta möjliga mån få del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrån Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvåfaktorteori.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer. Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor. De svarande betonade vikten av att få ta eget ansvar, möjlighet till att få tillfredsställelse genom att göra ett bra arbete, att ha varierande arbetsuppgifter samt möjlighet till personlig utveckling. Vidare gick det att identifiera att anställda från ideella och privata organisationer tycker tämligen lika. Det gick inte att se några större skillnader när medelvärden för varje fråga jämfördes mellan de två organisationsformerna. En statistisk skillnad mellan organisationsformerna kunde dock påvisas inom fem av 14 påståenden om vad som var viktigt för motivationen. Ideellt anställda ansåg att organisationens mål, policy och egna prestationer var viktigare för motivationen. Privat anställda tyckte att lön, status och att organisationen ej inverkade på privatlivet var viktigare för motivationen.

SARS(Severe Acute Respiratory Syndrome)which caused a serious epidemic situation in Taiwan was a never known virus last year. People were fear of going out, and avoided entering to the public place, like theater, department store, bus¡Ketc. in case to be infected with SARS. Under the completed network infrastructure and the changing environment, people seemed to intend shopping on line more than ever To know the effect of SARS on electronic commerce of Taiwan, we tried to investigate the online behavior of users, such as the spending time on surfing, the products by online shopping, and the intention of online shopping. We found that SARS had a positive effect on electronic commerce. Besides, this research uses Maslow¡¦s need theory for the research framework, including the physiological needs, the safety needs, the belongingness and love needs, the esteem needs, the self actualization needs, the desires to know and to understand, the aesthetic needs and the entertainments needs which were derived form the need theory. Basing on the above needs, we investigated what kind of needs would be increasing and what kind of needs would be not during SARS. Moreover we also investigated the degree that products could satisfy the eight needs. Combined with the result of survey, we develop a fitting model to forecast the intention of online shopping and also fit with the result of MIC survey.

Thesis (M.C.S.)--Regent College, 1989. / Includes abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 99-103).