Global warming leads to increased precipitation in the Arctic, as warmer air can carry more moisture. The consequence is that many arctic glaciers get steeper slopes over time as increased melt at their lower part causes thinning and increased solid precipitation in their upper regions leads to thickening of the glacier. Ice flow of glaciers is strongly controlled by the surface slope, where steeper slopes leads to increased ice flow. An altered flow regime of the glaciers can lead to unpredicted contributions to sea-level changes as more glacier ice is delivered to lower regions and eventually to the sea through calving of melt- runoff. Long-term measurements of ice-flow velocities are therefore crucial to receive a better understanding of how glaciers respond to climate changes in a temporal and spatial scale. This study investigates ice flow velocities measured over a period of 10 years between 2006 and 2015 on Nordenskiöldbreen, Svalbard. The poly-thermal outlet glacier is centrally located on Spitsbergen; the main island of the Svalbard archipelago (74N°,10°E /81N°,35°E). Ice-flow velocities are measured continuously using stand-alone single-frequency GPS receivers attached to 8 metal stakes along the central flow line of Nordenskiöldbreen. The Institute for Marine and Atmospheric research in Utrecht, the Netherlands (IMAU) has developed such GPS units to measure ice-flow velocities at low costs and all year-round. Ice flow velocities at the central-flow line of Nordenskiöldbreen for the period 2006-2016 are estimated to be between 40 and 60 m a-1. Results show that maximum ice flow velocities can reach up to 80 m a-1 and occur mainly in the beginning of July. The highest annual averaged velocity of 53.88 m a-1 was measured during summer 2014. Averaged ice-flow velocities show an increasing trend of about 1.78 m a-1 during summer seasons. Results are further compared with mass balance observations and temperature records to analyze how glacier systems respond to climate changes. / Klimatuppvärmningen bidrar till att glaciärer blir tunnare och smälter snabbare. Ett varmare klimat är också orsaken till att snöfall ökar då varmare luft kan transportera mer fuktighet. Konsekvensen blir att glaciärer i arktiska områden får brantare sluttningar. Brantare sluttningar leder sedan till att glaciärer rör sig snabbare. Om glaciärer plötsligt rör sig snabbare uppstår möjligheten att havsnivån också stiger snabbare. Uppsatsen undersöker is-hastigheten från Nordenskiöldbreen. Nordenskiöldbreen är en glaciär på Spetsbergen, Svalbard som går ut i Adolfbukta innerst Billesjorden. Hastigheten uppmättes med hjälp av 13 GPS-stationer på glaciärens yta, placerade mellan 800 och 1200 meter över havsnivån. GPS-stationerna är utvecklade av Institut för Marin- och Atmosfär-undersökningar i Utrecht, Holland (IMAU) för att mäta glaciärens hastighet året runt till låga kostnader. Sedan 1997 har Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet utfört flera mätningar på Nordenskiöldbreen för att mäta massbalans, isrörelse och miljöförändringar. Massbalans mätningar har visat att glaciären fick brantare sluttningar över den senaste tio-års perioden. Uppsatsen analyserar trenden för isrörelse vid Nordenskiöldbreen över de senaste tio åren. Dessutom är resultanterna jämförda med massbalans-analyser och temperaturmätningar från Svalbard Flygplats. Jämförelsen hjälper att förstå hur glaciärens system reagerar på klimatförändringar. De uppskattade hastighetsresultaten visar att Nordenskiöldbreen rör sig med en medelhastighet av 45-53 meter per år. Isrörelse kan nå upp till 80 meter per år och är främst förekommande under juli månad när temperaturen är hög. Detta producerar då mer smältvatten vilket driver upp vattentrycket vid glaciärens botten och leder till basal glidning.

The global warming that’s taking place have an impact over the Earth and the glaciers on Svalbard are undergoing rapid changes as a result. The annual air temperature has been rising on Svalbard since the early 1900’s and in a climate projection expected temperatures continue to rise. The glacial mass balance is important for monitoring glacier response to climate change.    In this study the mass balance of Nordenskiöldbreen from 1957 to 2016 is modelled with a temperature-index model. The meteorological data used in the model, precipitation and air temperature, has been measured at a weather station located in Longyearbyen since 1957. The long simulation run makes trends in mass balance, precipitation and air temperature apparent. The mass balance can also be correlated to the temperature and precipitation, which provide important information on how these affect the behavior of glaciers. The results obtained can be used to predict how glaciers change in the future with climate change. In the simulation Nordenskiöldbreen’s mass balance has a negative trend, precipitation doesn’t have any trend and air temperature has a positive trend. The long-term mass balance is controlled by air temperature and the short-term interannual mass balance is caused by precipitation fluctuations. / Den globala uppvärmningen som sker just nu har en påverkan över hela jorden och glaciärer på Svalbard genomgår snabba förändringar som följd. På Svalbard har den årliga medeltemperaturen stigit sedan början av 1900-talet och i en klimatprojicering förväntas temperaturen att fortsätta stiga. Den glaciala massbalansen är viktig för att övervaka glaciärers respons till klimatförändringar.    I detta arbete modelleras Nordenskiöldbreens massbalans från 1957 till 2016 med hjälp av en temperaturindex modell. Den meteorologiska data som används i modellen, nederbörd och temperatur, har mätts vid en väderstation i Longyearbyen sedan 1957. Med den långa tidsperioden i modellen blir långsiktiga trender i massbalans, nederbörd och temperatur tydliga. Massbalansen kan även korreleras mot temperatur och nederbörd, vilket ger viktig information om hur dessa påverkar glaciärers beteenden. De resultat som framkommer kan användas för att förutspå hur glaciärer förändras i framtiden med en klimatändring. I simuleringen har Nordenskiöldbreens massbalans en negativ trend, nederbörd har ingen trend och temperatur har en positiv trend. Det är temperatur som styr den långsiktiga massbalansen och den kortsiktiga mellanårs-massbalansen styrs av nederbörds fluktuationer.

As the climate is changing, there are clear impacts on the mass balance of glaciers. A glacier can be defined as the result of sufficient accumulation, in the form of snow and rain, compared to its ablation, the different types of glacial loss, a balance that then determines the size of the glacier. A phenomenon in glacial environments where processes and effects on the environment are still relatively unknown arethe so-called firn aquifers. Firn aquifers are a type of “glacial groundwater” where water seeps through the firn, a form of more compact snow, and then accumulates and forms masses of water on top of the more compact ice. These water reservoirs can then affect glacial hydrology, mass balance, and the ice dynamics in the area by acting as a buffer for the meltwater on the way to the sea, causing and intensifying hydrofracturing, lowering the glacier’s albedo as well as acting as a heat source which in turn can deform the underlying ice. In 2018 and 2019, Ground Penetrating Radar measurements were made on Lomonosovfonna, a glacier on Svalbard, to measure the position and water level of one of the glaciers’ firn aquifers. The purpose of this study is to compare the radar data with measured data of the snow and firn density (stake measured during 2012, 2014, and 2016 at three different locations) to see what effects the density profile has on the radar-derived depth measurements. For this, ArcGIS was used to plot the intersection points of 2018 and 2019, to compare the two year’s different depth to the underlying water table. Then, MATLAB was used with the stake measured density profile and interpolated with the calculated depth values with the same two-way travel time as the GPR data to correlate the depths to the same intersection points. The general result showed that the firn densityprofile did have an impact on the data, but not significantly enough to alter the overall values as the change between the two years are of the similar magnitude. There are many different variables that could have played a role in the achieved results and further research needs to be done in order to establish a more in-depth conclusion / När klimatet förändras finns det tydliga effekter på glaciärernas massbalans. En glaciär kan definieras som resultatet av tillräcklig ackumulering, i form av snö och regn, jämfört med dess ablation, de olika typerna av glaciärförlust, en balans som sedan avgör glaciärens storlek. Ett fenomen i glaciala miljöer där processer och effekter på miljön fortfarande är relativt okända är de så kallade firn akvifärerna. Firn akvifärer är en typ av "glacialt grundvatten" där vatten sipprar genom firnen, en form av mer kompakt snö, och sedan ackumuleras och bildar vattenmassor ovanpå den underliggande isen. Dessa lagringar av vatten kan sedan påverka glacialhydrologin, massbalansen och isdynamiken i området genom att bland annat fungera som en buffert för smältvattnet på väg mot havet, orsaka och intensifiera hydrofrakturering, sänka glaciärens albedo samt fungerar som en värmekälla som i sin tur kan deformera den underliggande isen. År 2018 och 2019 gjordes Georadar-mätningar på Lomonosovfonna, en glaciär på Svalbard, för att mäta positionen och vattennivån för en av glaciärernas akvifärer. Syftet med denna studie är att jämföra radardata med uppmätt data från snö- och firndensitet (uppmätt under 2012, 2014 och 2016 på tre olika platser) för att se vilka effekter densitetsprofilen har på radarhärledda djupmätningar. För detta användes ArcGIS för att plotta skärningspunkterna för 2018 och 2019 och att sedan jämföra de två årens olika djup med den underliggande vattenytan. Sedan användes MATLAB med den uppmätta densitetsprofilen, och interpolerades med de beräknade djupvärdena med samma tvåvägs-restid som GPR-data uppmätt för att korrelera djupen till samma skärningspunkter. Det allmänna resultatet visade att firn densiteten hade en inverkan på data, men inte tillräckligt signifikant för att ändra de övergripande värdena eftersom förändringen mellan de två åren är av samma storlek. Det finns många olika variabler som kunde ha spelat en roll i de uppnådda resultaten och ytterligare forskning behöver göras för att fastställa en mer djupgående slutsats.

<p>Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist. Vid syrebrist frigörs fosfor från sediment och det blir större näringstillgång som bidrar till mer övergödning. Övergödning beror ofta på utsläpp från punktkällor, till exempel från avloppsvattenutsläpp, men kan även bero på diffusa utsläpp från jordbruksmark och skog inom avrinningsområdet.</p><p>Syftet med examensarbetet var att förstå vilka fosforprocesser som är viktiga för Bornsjönsom ekosystem och med den dynamiska massbalansmodellen LakeMab utvärdera olika realistiska åtgärder för att minska belastningen av totalfosfor. Marken runt Bornsjön ägs av Stockholm Vatten och med resultaten från detta arbete ska Stockholm Vatten få olika förslag på vilka åtgärder som bör prioriteras. Resultat från andra kända modeller har även jämförts med LakeMabs resultat.</p><p>Studien visade att det är möjligt att reglera belastningen av totalfosfor på Bornsjön genom till exempel införande av vallodling, minskning av åkerareal och genom minskade utsläpp från enskilda avlopp. Dessa olika åtgärder kan kombineras för ökad effekt. Det är även möjligt att sänka totalfosforkoncentrationen i sjön genom att sänka sjöns pH-värde. Detta är dock en åtgärd som inte rekommenderas på grund av att en förändring av det naturliga pH-värdet påverkar ekosystemet.</p><p>För att i framtiden kunna göra liknande studier med mer tillförlitliga resultat bör provtagningsprogrammet i dikena utökas, speciellt vid kraftig nederbörd då fosforläckaget från marken är större.</p> / <p>Lake Bornsjön is Stockholm’s most important reserve water source and can supply the city with drinking water for several months in case Mälaren would be polluted. Thus it is important to maintain the water quality of Bornsjön. In the last years the quality of the drinking water has in reference to total phosphorus in Bornsjön degraded. High load of phosphorus leads to eutrophication in lakes. When a lake is eutrophicated the respiration increases, which may lead to a lack of oxygen in the water. At reduced conditions of oxygen, phosphorus will be released from the sediments which lead to an increased eutrophication. Eutrophication is often the result of anthropogenic point sources, for example waste water treatment plants, but can also be due to diffuse sources like agricultural and forests within the catchment area.</p><p>The purpose with this Master degree project was to understand which phosphorus processesare important for Bornsjön as an ecosystem and with the dynamic mass balance model LakeMab evaluate different realistic actions to decrease the load of total phosphorus. Most of the catchment area around Bornsjön is owned by Stockholm Vatten and the aim of this project is to recommend Stockholm Vatten which actions should be prioritized. Also, results from other models have been compared with the results from LakeMab.</p><p>This study showed that it is possible to regulate the load of total phosphorus to Bornsjön, for example with ley farming, less agricultural area and decreased load from individual sewage systems. These different actions can be combined for an increased effect. It is even possible to lower the concentration of the total phosphorus in the lake by decreasing its pH-value. However, this action is not recommended because a change of the natural pH will affect the ecosystem.</p><p>To make similar studies in the future with more reliable results it is important to extend the sample scheme for the ditches, especially at occasions with high precipitation which leads to increased phosphorus leakage from the soil.</p>

Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist. Vid syrebrist frigörs fosfor från sediment och det blir större näringstillgång som bidrar till mer övergödning. Övergödning beror ofta på utsläpp från punktkällor, till exempel från avloppsvattenutsläpp, men kan även bero på diffusa utsläpp från jordbruksmark och skog inom avrinningsområdet. Syftet med examensarbetet var att förstå vilka fosforprocesser som är viktiga för Bornsjönsom ekosystem och med den dynamiska massbalansmodellen LakeMab utvärdera olika realistiska åtgärder för att minska belastningen av totalfosfor. Marken runt Bornsjön ägs av Stockholm Vatten och med resultaten från detta arbete ska Stockholm Vatten få olika förslag på vilka åtgärder som bör prioriteras. Resultat från andra kända modeller har även jämförts med LakeMabs resultat. Studien visade att det är möjligt att reglera belastningen av totalfosfor på Bornsjön genom till exempel införande av vallodling, minskning av åkerareal och genom minskade utsläpp från enskilda avlopp. Dessa olika åtgärder kan kombineras för ökad effekt. Det är även möjligt att sänka totalfosforkoncentrationen i sjön genom att sänka sjöns pH-värde. Detta är dock en åtgärd som inte rekommenderas på grund av att en förändring av det naturliga pH-värdet påverkar ekosystemet. För att i framtiden kunna göra liknande studier med mer tillförlitliga resultat bör provtagningsprogrammet i dikena utökas, speciellt vid kraftig nederbörd då fosforläckaget från marken är större. / Lake Bornsjön is Stockholm’s most important reserve water source and can supply the city with drinking water for several months in case Mälaren would be polluted. Thus it is important to maintain the water quality of Bornsjön. In the last years the quality of the drinking water has in reference to total phosphorus in Bornsjön degraded. High load of phosphorus leads to eutrophication in lakes. When a lake is eutrophicated the respiration increases, which may lead to a lack of oxygen in the water. At reduced conditions of oxygen, phosphorus will be released from the sediments which lead to an increased eutrophication. Eutrophication is often the result of anthropogenic point sources, for example waste water treatment plants, but can also be due to diffuse sources like agricultural and forests within the catchment area. The purpose with this Master degree project was to understand which phosphorus processesare important for Bornsjön as an ecosystem and with the dynamic mass balance model LakeMab evaluate different realistic actions to decrease the load of total phosphorus. Most of the catchment area around Bornsjön is owned by Stockholm Vatten and the aim of this project is to recommend Stockholm Vatten which actions should be prioritized. Also, results from other models have been compared with the results from LakeMab. This study showed that it is possible to regulate the load of total phosphorus to Bornsjön, for example with ley farming, less agricultural area and decreased load from individual sewage systems. These different actions can be combined for an increased effect. It is even possible to lower the concentration of the total phosphorus in the lake by decreasing its pH-value. However, this action is not recommended because a change of the natural pH will affect the ecosystem. To make similar studies in the future with more reliable results it is important to extend the sample scheme for the ditches, especially at occasions with high precipitation which leads to increased phosphorus leakage from the soil.

Klimatförändringar har direkt påverkan på glaciärers tillväxt och avsmältning. Genom att studera glaciärers massbalans kan framtida riskbedömningar, för bland annat havsytans stigning, uppskattas. Skillnaden i glaciärens ackumulation och ablation ger den så kallade nettobalansen, som avslöjar om glaciären ökat eller minskat i massa under det gångna året. Storglaciären belägen i Tarfaladalen, öster om Kebnekaise, är en av världens mest välstuderade glaciärer. Här används den så kallade skandinaviska metoden för dokumentering av glaciärens massbalans. Metoden utgörs till stor del av manuella sonderingar i form av punktmätningar direkt på glaciärens yta. Då Storglaciären har upp mot 300 mätpunkter är inhämtningen av data både omfattande och tidskrävande. I detta kandidatarbete utfördes ett försök till optimering för den skandinaviska metoden på Storglaciären, med syftet att förhoppningsvis underlätta och effektivisera metoden. Punkter för mätdata avlägsnades för att undersöka om de resterande mätpunkterna gav ett godkänt värde för nettobalansen. För godkänt resultat av experimentet skall optimeringen ge ett representativt värde för storglaciärens nettobalans uppskattad med hela datamängden. Beräkningarna för nettobalansen är beroende av snöns densitet på glaciären, därav utfördes även densitetsmätningar i fält vid Tarfalas forskningsstation. Experimentet gav resultatet att metoden kan optimeras genom att var fjärde punkt för mätdata avlägsnades. Ytterligare studier kan dock utföras för att utforma mer specifika mönster för mätpunkter, som då skulle kunna ge ett ännu säkrare resultat för Storglaciärens nettobalans. / Climate changes has a direct impact on glaciers’ growth and melting. By studying the mass balance of glaciers, future risk assessments can be estimated by for example sea level rise. The difference between the glacier’s accumulation and ablation gives the net balance, which reveals if the glacier has increased or decreased in mass during the past year. Storglaciären, located in the Tarfala valley east of Kebnekaise, is one of the world's most studied glaciers. The Scandinavian method is used for documentations of the glacier’s mass balance. The method consists of manual probings at specific points on the glacier’s surface. Since Storglaciären has up to three hundred measurement points, the collection of the mass balance-data is both comprehensive and time consuming. For this bachelor project, an experiment was made to optimize the Scandinavian method at Storglaciären. The project was carried out with the aim of hopefully facilitating the method and to make it more efficient. Measurement points on the glacier were removed to investigate if the remaining points gave an approved value for the net balance. The requirement for the experiment to be approved is that the optimization shall provide a representative value for the net balance of Storglaciären, with all its measurement points included. The calculations for the net balance is dependent on the snow density on the glacier’s surface. Fieldwork at Tarfala research station was thereby carried out to collect data for the density on Storglaciären. The experiment gave the result that the Scandinavian method can be optimized. If every fourth measurement point on Storglaciären is removed, the glacier’s net balance is still representative. Further studies can be conducted to design specific patterns for removal of specific measurement points, which probably would provide even more accurate results for Storglaciären’s net balance.

Varmare klimat är något som kontinuerligt påverkar glaciärer planeten över och har under det senaste århundrandet vidtagit en global ökning av negativa massbalanser. Denna trend kan bidra till variationer i havsnivån och orsaka problem med översvämningar över hela världen. Övervakning och observation av världens glaciärer är därför väldigt viktigt och genom att skapa modeller som tillåter insyn i glaciärernas respons till atmosfärisk fluktuation går det att åstadkomma en djupare förståelse för hur den globala uppvärmningen kommer att utvecklas. I detta projektet återskapas massbalansen för Brewster Glacier, Nya Zeeland, för perioden 2005 – 2015 genom tillämpning av graddagar. Modellen har försetts med data från ett nyligen genomfört nedskalningsprojekt som har producerat atmosfäriska data för perioden 1979 – 2015 vilket tillåter modellen att köras. Resultaten som presenteras kommer att bidra till större inblick i graddags-modellen om huruvida tillvägagångssättet att använda enkel temperatur- och nederbördsdata är tillförlitligt för att porträttera massbalansen för glaciärer. / Warmer climate is something that is continuously affecting glaciers across the planet and has during the last century gained a global increase in negative mass balances. This trend has contributed to sea-level rise and had other impacts on water resources. Monitoring and observing the worlds glaciers is therefore very important and by creating models that allows insight in the glacier response to atmospheric fluctuation, it is possible to obtain deeper knowledge on how the global warming will develop. In this project, the mass balance of Brewster Glacier, New Zealand, is reconstructed for the period 2005 – 2015 using a degree-day approach. The input for the model has been obtained from a recent downscaling project that has produced atmospheric data over the period 1979 – 2015 that allows the model to run at a daily temporal resolution. The results presented are going to contribute to a greater insight in the degree-day model as to whether the approach of using simple air temperature and precipitation data are reliable to portray the mass balance of glaciers.

The aggregate stone industry produces stone – a critical material for the construction industry value chain, and is, thus, a valuable resource for building materials, highlighting the society’s need for critical products. The stone is mined and refined in so-called quarries. Yet, the industry is classified as an environmentally hazardous activity as it has traditional ways of consuming fossil fuels. Given that the industry is hazardous, the aggregate stone business needs to become more sustainable.  This master's thesis was carried out at a large Swedish construction company and the aggregate stone industry. Where perceptions of challenges around sustainability, and productivity were studied, these three pillars have permeated the work. Due to the hazardous industry, there is a need to reconcile and implement related tensions concerning Lean principles and circular economy in the traditional industries as construction. Because sustainability is the praxis in today's society. Since the process changes have a significant role in Lean, which strives to create flows and minimise waste of resources through various efficiencies. In order to make the industry more sustainable, the circular economy is an approach for maintaining a favourable environment and reducing waste, as well as adopting useful mechanisms and processes as recycling and reuse. This study focuses on the economic and environmental aspects of sustainability. Based on the study results, the aggregate stone industry should adapt its organisation to work towards the Lean principles and circular economy to be more favourable in these two aspects. Data were collected through interviews with experts in the aggregate stone industry and through observations at selected facilities. Production and workflow in the industry should be prioritised to focus on developing the six themes examined across the value-chain: location, machinery, resources, communication and information, the employees and finally, the end-user. Increased awareness and knowledge in these areas and sustainability would mean better conditions for the companies to invest in financial and environmental resources to achieve a competitive advantage – a leading role in the industry. / Stenindustrin producerar sten – vilket är ett kritiskt material för byggbranschens värdekedja, och är därmed en värdefull resurs för byggmaterial som lyfter fram samhällets behov av kritiska produkter. Stenen bryts och förädlas i så kallade stenbrott. Trots allt klassas branschen som en miljöfarlig verksamhet eftersom den har traditionella sätt att konsumera fossila bränslen, vilket leder till att stenverksamheten behöver bli mer hållbar. Detta examensarbete har genomförts på ett stort svenskt byggföretag och inom stenindustrin. Där uppfattningar om utmaningar kring hållbarhet och produktivitet har studerats vilket har genomsyrat arbetet. I och med den miljöfarliga branschen finns det ett behov av att förena och implementera förändringar relaterade till teorier. Teorierna Lean och cirkulär ekonomi kan anses som ett traditionellt sätt för att motverka den miljöfarliga branschen som bygg- och anläggningsbranschen upprätthåller, då hållbarhet är en praxis i dagens samhälle. Givet de betraktade teorier, har processförändringar en betydande roll inom Lean, som strävar efter att skapa flöden och minimera slöseri med resurser genom olika effektiviseringar. För att göra branschen mer hållbar är den cirkulära ekonomin ett tillvägagångssätt för att upprätthålla en gynnsam miljö och minska avfallet, samt upprätthålla användbara mekanismer och processer som återvinning och återanvändning. Denna studie fokuserar på de ekonomiska och miljömässiga aspekterna inom hållbarhet. Baserat på studieresultaten bör stenmaterialsindustrin anpassa sin organisation för att arbeta mot Lean-principerna och den cirkulära ekonomin för att vara mer gynnsam i dessa två aspekter. Data samlades in genom intervjuer med experter inom bergtäktsindustrin och genom observationer på utvalda anläggningar. Produktion och förvaltning bör prioriteras i branschen för att fokusera på att utveckla de sex teman som granskas över hela värdekedjan: plats, maskiner, resurser, kommunikation och information, de anställda och slutligen slutanvändaren. Ökad medvetenhet och kunskap inom dessa områden och hållbarhet skulle innebära bättre förutsättningar för företagen att investera i ekonomiska och miljömässiga resurser för att uppnå en konkurrensfördel– en ledande roll inom branschen.