Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Vid bröstcancer är mastektomi en relevant behandling, men som kan medföra långtidseffekter i form av fysiska, funktionella, känslomässiga och psykosociala förändringar. Detta innebär nya behov och utmaningar hos bröstcanceröverlevare som behöver tillgodoses, där sjuksköterskan har en betydande roll. Med ett förhållningssätt med utgångspunkt i en personcentrerad vård skapas plats för kvinnornas unika upplevelser kopplat till mastektomin och att förlora ett bröst.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt av tio kvalitativa artiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL samt PubMed och analysen genomfördes enligt Fribergs analyssteg för allmänna litteraturöversikter.   Resultat: I studiens resultat framkom två kategorier och sju subkategorier. Kategorin “En förändrad kropp” innefattade subkategorierna: upplevelser av kroppsliga förändringar, överlevnad i fokus, att överkomma sina känslor samt påverkan på relationer & intimitet. Kategorin “Betydelsen av stöd” innefattade subkategorier: stöd från vården, stöd från familjen samt stöd från samhället. Slutsats: Efter mastektomi upplever kvinnor mer än en fysisk förlust av brösten. Samtidigt varierar denna upplevelse mellan olika kvinnor. Det innebär att sjuksköterskan behöver tillämpa en personcentrerad vård som utgår från kvinnans levda kropp. Det möjliggörs genom en fördjupad förståelse för mastektomerade kvinnors individuella upplevelser och behov.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor där mastektomi är den vanligaste behandlingsmetoden för icke spridd bröstcancer. Ingreppet innebär att delar eller hela bröstet som drabbats av cancer avlägsnas och skapar en stor påverkan på kvinnan och hennes kropp, både till utseende och funktion. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av sin kroppssyn efter mastektomi.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande vetenskapliga kvalitativa studier. Dessa studier fanns i databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. För att säkerställa en hög kvalitet granskades samtliga tio artiklar genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultatanalysen gjordes med hjälp av Popenoe et al. analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i sex kategorier: Att inte vara nöjd med sitt utseende, Förlust av kvinnlighet och skam, Sorg, Negativ kroppsuppfattning relaterat till samhället, Distansering och Hanterbarhet. Dessa kategorier beskriver de upplevelser av kroppssynen kvinnorna hade efter genomfört ingrepp. Slutsats: De flesta kvinnorna hade en negativ syn gentemot sina kroppar efter mastektomi medan ett fåtal hade en mer positiv upplevelse. Upplevelserna konstaterades vara väldigt olika och individuella mellan deltagarna. Behov av personcentrerat stöd från sjuksköterska behövs för att möjliggöra känslan av meningsfullhet efter ingreppet samt stöttning i förberedelserna innan.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska kvinnor. I Sverige insjuknar ca 20 kvinnor per dag och det diagnostiseras över 7500 kvinnor per år. Ur ett världsperspektiv ligger Australien/Nya Zeeland, Nordamerika och Nordeuropa högt med en incidens på >80 kvinnor per 100 000 invånare. De lägsta siffrorna hittar vi i Centralamerika, Öst- och Mellanafrika och södra Centralasien som har <40 bröstcancerdiagnoser per 100 000 invånare. Att drabbas av bröstcancer kan skapa ångest, rädsla och oro. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa artiklar. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. För att analysera studierna användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier: En förändrad kroppsuppfattning och vikten av stöd. Kategorierna delades ytterligare in i fem tillhörande subkategorier. Konklusion: Resultatet visade att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan på sin kroppsuppfattning och sitt sexliv. Vissa kvinnor accepterade förlusten av ett bröst och var tacksamma, medan andra upplevde förlusten på olika sätt. Resultatet betonade även vikten av stöd från närstående, vårdpersonal och stödgrupper. Det framhöll också behovet av att vårdpersonal informerar om stödgrupper och ger anpassat stöd till patienter.

Titel: Kvinnors erfarenheter av mastektomi vid bröstcancer: En litteraturstudie Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Diagnostiseringen sker genom en trippeldiagnostik och genom tidig upptäckt har chanserna för överlevnad ökat. Mastektomi är en kirurgisk behandling där hela bröstet tas bort och ingår i den nuvarande behandlingsstrategin. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer.  Metod: Tio kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes till denna litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar efter studier gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.  Resultat: Analysen av studierna resulterade i tre huvudkategorier: ”Att behöva stöd”, ”Hantera en ny livssituation” och ”En försämrad självbild försvårar intima relationer”. Konklusion: Resultatet visade att stöd från anhöriga, vården och stödgrupper var viktigt. Vissa kvinnor accepterade förlusten av bröstet, medan vissa hanterade förlusten av bröstet på olika sätt. Resultatet visade även att kvinnor beskrev en försämrad självbild och sexliv. Vårdpersonalen kan med information om stödgrupper, förebyggande åtgärder och kunskap hjälpa denna patientgrupp.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancertypen i Europa, USA ochAsien. Miljontals kvinnor diagnostiseras årligen och förekomsten av bröstcancer ökar. Trotsdet visar statistiken att överlevnaden på både fem och tio års sikt är god. Risken att utvecklabröstcancer för kvinnor är 11 % och om kvinnan är bärare av cancergener är risken högre,uppemot 50-80 %. En behandlingsmetod vars förekomst ökar kontinuerligt är det kirurgiskaingreppet riskreducerande mastektomi.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av riskreducerande mastektomi.Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning genomfördes i databaserna Medline,Cinahl och Psycinfo.Resultat: Studiens resultat består av två delar: kvinnors upplevelse av riskreducerandemastektomi och kvinnors upplevelse efter genomförd mastektomi. Resultatet består av: Orosom motivation till beslutstagande, Kommunikationen med vårdproffesioner påverkarkvinnors beslutstagande, Ekonomisk påverkan, Kampen med kroppen efter riskreducerandemastektomi, Den psykologiska kampen efter riskreducerande mastektomi och Tillfreds medbeslut.Slutsatser: Baserat på studiens slutresultat finns det inte adekvat psykologiskt stöd före ellerefter en riskreducerande mastektomi. Information om ingreppets för- och nackdelar samtutfallet av riskreducerande mastektomi ses som bristfälligt, inte heller delges tillräckliginformation om alternativa behandlingar. Trots att flertalet kvinnor upplevt negativa effekterskulle de idag gjort samma val att genomgå en riskreducerande mastektomi.

Bakgrund: Profylaktisk mastektomi är en behandling där brösten avlägsnas kirurgiskt i förebyggande syfte. Det finns olika indikationer till att profylaktisk mastektomi övervägs. Begreppet beslutsfattande kräver förståelse för att kunna beskriva kvinnors beslut vid profylaktisk kirurgi med anledning av att den individuella osäkerheten kring behandlingsval ska minska. Information och stöd är viktiga aspekter för en sjuksköterska att ge för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer relaterade till beslutsfattandet hos kvinnor vid profylaktisk mastektomi. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar med anknytning till aktuellt syfte valdes ut för att utforma ett resultat. Resultatet utmynnade i tre olika kategorier varav en med två underkategorier och en med tre underkategorier. Oro, föräldraskap, genmutation och upplevelse av information visade sig influera beslutsfattandet. Få skillnader i beslutsfattandet påvisades mellan kvinnor som var bärare och ickebärare av genmutation. Konklusion: Kvinnor som stod inför ett beslutsfattande vid profylaktisk mastektomi var alla egna individer och hade därmed olika preferenser i avseende behov av stöd, delaktighet i beslutsfattandet, mottagandet av information samt vad som influerat beslutet. Vårdprofessionella ska presentera adekvat, evidensbaserad samt enhällig information för att underlätta kvinnors beslutfattande. / Background: Prophylactic mastectomy is a treatment where the breasts are surgically removed for preventive purposes. There are various indications why prophylactic mastectomy is being considered. Understanding the concept of decision making is required to describe women’s decision about prophylactic surgery in order to reduce individual uncertainty about treatment choices. Information and support are important aspects for a nurse to provide in order to encourage patient integrity, self-determination and participation. The aim of this literature study was to describe factors related to decision making among women regarding prophylactic mastectomy. The method was a literature study with an inductive approach. Ten scientific articles related to the current purpose were selected to form a result. The result emerged in to three different categories, one with two subcategories and one with three subcategories. Concerns, parenting, gene mutation and experience of information were found to influence the decision making. Few differences in decision making were detected between women who were carriers and non-carriers of gene mutation. Conclusion: Women who faced a decision making in prophylactic mastectomy were all individuals and there for had different preferences regarding need for support, participation in decision making, receiving information and what influenced the decision. Health care professionals should present adequat, evidence based and unanimous information to ease women’s decision making.

No description available.

Mastektomi är en vanlig behandlingsform vid bröstcancer vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Upplevelsen av en mastektomi är individuell och framkallar olika känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur kroppsuppfattningen kan påverkas hos kvinnan efter en mastektomi. Syftet med studien var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord användes i databassökningen utifrån syftet. Studiens resultat bestod av 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I studien framkom två teman och sex kategorier vilka var Förlust i relation till kroppsuppfattning: Att förlora ett bröst, Att förlora sin femininitet och identitet samt Tacksamhet över förlusten och Kvinnans förhållningssätt efter mastektomin: Kvinnans begränsningar i vardagen, Att distansera sig och Att sträva efter en förbättrad kroppsuppfattning. Resultatet visade att det var vanligt med en negativ kroppsuppfattning efter mastektomin. Det fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin förändrade deras kroppsuppfattning. Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi för att kunna identifiera och vårda dessa kvinnor. Vidare forskning behövs angående vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för en kvinna med negativ kroppsuppfattning.

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som genomförs vid behandling av bröstcancer där delar eller hela bröstet opereras bort i syfte av att avlägsna cancerförändringar. Den förändrade kroppen i samband med detta är en stor och ibland traumatiserande händelse i många kvinnors liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur den sexuella hälsan påverkas efter genomgången mastektomi, för att skapa en förståelse för hur deras behov bättre kan tillgodoses. Litteraturstudien är baserad på 12 artiklar vilka har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Genom analysen kunde fem huvudkategorier identifieras. Att inte känna igen sin kropp, att förlora sin kvinnliga identitet, att få en ny förståelse av närhet och intimitet, att känna sig bemött på ett annorlunda sätt och att sakna förståelse och försöka bevara sin integritet i samtal med andra. Resultatet av litteraturstudien visade att kvinnorna upplevde både kroppsliga och själsliga förändringar i sin sexualitet till följd av mastektomin. Vårdpersonalens agerande och bemötande mot dessa kvinnor hade en avgörande roll för hur kvinnorna kunde hantera förändringarna. Författarna föreslår användandet av PLISSIT eller EX-PLISSIT som är modell där ett frågeformulär utformats vilket kan fungera som ett stöd för vårdpersonal i mötet med patienterna där sexualitet diskuteras.

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp, ofta förekommande som behandling vid bröstcancer. Mastektomi påverkar den mentala hälsan hos den drabbade kvinnan och kan förändra den sexuella hälsan. I den allmänna hälsan spelar sexuell hälsa en viktig roll och är betydande för människors välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter mastektomi. För att uppnå syftet analyserades 11 vetenskapliga artiklar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gjordes med en induktiv manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: att inte känna sig attraktiv och vara rädd för att visa sig naken inför andra, Att förlora sitt femina utseende i en förändrad kropp, att kommunikation och stöd från partnern var viktigt, att känna obehag vid beröring. Resultatet visade på att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde osäkerhet och missnöje för sin nya kropp, rädsla för vad andra ska tycka om den förändrade kroppen och de kände en förlust av femininiteten. Kvinnorna var rädda för att inte längre vara attraktiva och hade svårt att vara naken inför sina partners och andra. De upplevde också att kommunikation och stöd spelade en viktig roll i hur utmaningarna som kom efter mastektomin kunde hanteras. En upp­täckt som gjordes i denna litteraturstudie var att kvinnorna upplevde stora förändringar i den erotiska upplevelsen av beröring av brösten och bröstvårtor som nu efter mastektomin inte fanns eller var förändrad. Resultatet visade att kvinnorna inte upplevde en fullständig hälsa trots att de genomgått en mastektomi och i många fall var fria från cancern. Då kvinnorna får en förändrad kropp och har genomgått något traumatiskt behöver de fortsatt stöd från hälso- och sjukvården för att kunna acceptera sin nya situation. Utifrån detta har sjuksköterskan ett stort ansvar att stötta dessa kvinnor och kunna erbjuda dem den individuella hjälpen de behöver. Genom att vara öppen för samtal, erbjuda lämpliga omvårdnadsåtgärder samt vara ett känslo­mässigt stöd för kvinnorna främjar sjuksköterskan till ökad upplevelse av hälsa för kvinnorna.