Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Kirurgi är den primära behandlingen för bröstcancer och ett av kirurgialternativen är mastektomi som innebär att hela det drabbade bröstet avlägsnas. Operationen kan vara en traumatisk upplevelse som kan leda till fysiskt, psykiskt samt socialt lidande vilket kan resultera i en försämrad livskvalitet. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt som baserats på elva vetenskapliga artiklar, varav fem var kvalitativa och sex var kvantitativa. Samtliga artiklar analyserades och resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera som redovisades i studiens resultat. Resultatet visade på att de mastektomerade kvinnorna upplevde en sorg över det förlorade bröstet och fick en försämrad kroppsbild. Mastektomin ledde till känslan av förlorad kvinnlighet, försämrat självförtroende samt hade en negativ inverkan på sexlivet. Kvinnorna var i behov av stöd men upplevelsen av stöd varierade bland kvinnorna. Utifrån detta anser författarna att stödet från sjuksköterskan är av yttersta vikt för de mastektomerade kvinnornas tillfrisknande och välbefinnande. Sjuksköterskan kan skapa tillit och trygghet hos kvinnan genom att ge individanpassad vård, vara lyhörd, ge god information samt ha en helhetssyn på människan. Vidare kan detta leda till att kvinnan blir delaktig i sin vård.

Bakgrund​: För kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen i världen. Bröstcancer behandlas ofta genom mastektomi. En mastektomi innebär ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av bröstet opereras bort. Förlusten av en kroppsdel påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Syfte:  Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi som behandling av bröstcancer.   Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som valdes utifrån relevans till syftet. Artiklarna hittades i Cinahl Complete, Pubmed och Science Direct, genom sökningar inom årspanet 2009-2019. Fribergs metod användes för att granska artiklarnas resultat. Likheter och skillnader delades in i teman. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenteras i 4 teman ​Upplevelser av kvinnlighet, ​ Fysiska kroppsförändringar som upplevs av den subjektiva kroppen, Upplevelsen av stöd som främjar adaption ​ och ​Upplevelsen av inre adaptiva processer. Diskussion: Kvinnors upplevelser av sina förändrade kroppar diskuterades. Författarna använde sig av Callista Roys adaptionsmodell för att få en djupare förståelse hur människan behöver anpassas sig till nuvarande livsomständigheter för att kunna hantera sin livssituation. Förlust av bröst innebär fysiska kroppsförändringar, förändrad psykologisk och kvinnlig identitet. / Background​: Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. Breast cancer is often treated through a mastectomy, involving a surgical procedure where either the whole or part of the breast is removed. The loss of a body part affects a person both physically and mentally.  Aim: The aim of of this literature review was to explore women’s experiences after having a mastectomy as treatment for breast cancer. Method: The​ ​literature review was based on ten qualitative articles selected based on relevance to the aim. The articles were found in Cinahl Complete, Pubmed and ScienceDirect, through searches within the 2009-2019 year span. Friberg's method was used to review the articles' results. Similarities and differences were divided into themes. Results: The results of the literature review were presented in four main themes. The four main themes included ​Experiences of femininity ​ , ​The physical body changes as experienced by the subjective body ​ , ​Experience of support that promotes adaptation ​ and ​The experience of an internal adaptive process. Discussion: Women's experiences of their changed bodies were discussed. The authors used Callista Roy's adaptation model to gain a deeper understanding of how humans need to adapt to their current living conditions in order to manage their life situation. The loss of a breast involved physical and mental changes and adjusting to these difficulties may be difficult for the woman.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och motsvarar cirka 30 procent av all cancer som drabbar denna grupp. Den vanligaste behandlingen för bröstcancer utan spridning är mastektomi, vilket innebär att en del av bröstet eller hela bröstet opereras bort. I samband med mastektomi kan en bröstrekonstruktion genomföras, vilket innebär att ett nytt kirurgiskt bröst konstrueras antingen med hjälp av implantat eller kroppsegen vävnad. Detta ingrepp väljer kvinnor själva om de vill genomföra eller inte. Bröstrekonstruktionen kan även genomföras några månader eller år efter en mastektomi. Om sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld och helhetssyn där kropp, själ och ande kopplas samman kan sjuksköterskan förstå hur patienten ser på sin hälsa och sitt välbefinnande och därefter utforma vårdandet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka kvinnors upplevelser av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst efter att de genomgått en bröstrekonstruktion vid bröstcancer. En litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ artikel inkluderades. Artiklarna analyserades enligt Fribergs 5-stegs modell där två teman med subteman framkom: “ett konstruerat bröst och dess påverkan på kvinnan” och “ett sätt att gå vidare efter bröstcancer”. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av att tillgodose patienternas informationsbehov och sjuksköterskans roll i informationsöverföringen. Eftersom en bröstrekonstruktion är viktigt för kvinnors känsla av sammanhang är det av stor vikt att kvinnorna får ta ett informerat beslut om att genomföra en operation eller inte. Vidare jämförs bröstrekonstruktion och amputation som båda påverkar en individs kroppsbild och självkänsla och hur sjuksköterskans reflektion skulle kunna användas som ett verktyg i vårdandet. / Breast cancer is the most common form of cancer in women and accounts for about 30 percent of all cancers that affect women. The most common treatment for breast cancer without spread is mastectomy, which means that part of the breast or the entire breast is operated on. In connection with mastectomy, a breast reconstruction can be performed, which means that a new surgical breast is constructed either with the help of implants or body tissue. This procedure is chosen by women themselves whether they want to carry it out or not. Breast reconstruction can also be performed a few months or years after a mastectomy has been performed. If the nurse cares with the help of the patient's world of life where a holistic view connects body, soul and spirit, the nurse can understand how the patient views his health and well-being and then design the care. The purpose of the literature study is to investigate women's experience of a surgically reconstructed breast after undergoing a breast reconstruction in breast cancer. A literature study was conducted where nine qualitative and a combination of qualitative and quantitative article were included. The articles were analyzed according to Friberg's 5-step model where two themes with subthemes emerged: "a constructed breast and its impact on women" and "a way to proceed after breast cancer". In the results discussion, the importance of meeting patients' information needs and the nurse's role in information transfer is discussed. Since a breast reconstruction is important for women's sense of context, it is important that women can make an informed decision about whether to perform an operation. Furthermore, a parable of breast reconstruction and amputation is seen, which affects an individual's body image and self-esteem and how the nurse's reflection could be used as a deeper understanding in care.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor men upptäcks tidigt tack vare trippeldiagnostik. Det finns olika behandlingar som exempelvis kirurgi, cellgifter och strålning. Det blir en stor kroppslig förändring efter ett kirurgiskt ingrepp vilket kan ändra patientens kroppsuppfattning.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den kroppsliga förändringen efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på självbiografier och analyserades genom en narrativ analys enligt Dahlborg-Lyckhage (2017). Resultat: Analysen resulterade i följande teman: hur cancern har förändrat min kropp med underkategorin att förlora kvinnligheten och sexualiteten samt att känna svek och sorg över min nya kropp. Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor upplever någon form av kroppslig förändring och även en känsla av svek och sorg samt förlorad kvinnlighet och sexualitet. Slutsats: Inte alla kvinnor kommer uppleva en kroppslig förändring efter en mastektomi men resultatet i denna studie visar att samtliga kvinnor upplevde någon form av kroppslig förändring och ett ändrat synintryck. Detta resultat kan användas av sjuksköterskor för att vårda patienten utifrån dennes livsvärldsperspektiv för att minska vårdlidande och öka livskvaliteten efter en mastektomi.

Bakgrund: Att genomgå en mastektomi innebär att kroppen förändras och kan vara en traumatisk upplevelse. Mastektomi är det vanligaste kirurgiska ingreppet vid bröstcancer vilket kan påverka kvinnan emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskan behöver kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser av mastektomi för att kunna bemöta varje kvinnas unika behov och därmed ge en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever den förändrade kroppen efter total mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde från databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats med Fribergs (2017) beskrivning av analys för en allmän litteraturöversikt.   Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudkategorier att kroppens utseende har förändrats, att avsaknaden av bröst kunde minska kvinnligheten, att känna sig begränsad i det sociala livet, att den intima relationen med partnern påverkas negativt och att känna sig tvungen att anpassa klädvalet.  Slutsats: Att genomgå en total mastektomi upplevs som en omvälvande och traumatisk upplevelse som påverkar kvinnans liv utifrån fler perspektiv. Kroppen kommer föralltid att vara förändrad, vilket påverkar kvinnan både fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Genom en ökad kunskap och förståelse för kvinnans upplevelse efter mastektomi skapas större förutsättningar för sjuksköterskan att ge en personcentrerad vård.

Bakgrund: Nästintill hälften av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige genomgår mastektomi som behandlingsmetod. Att diagnostiseras med bröstcancer påverkar individen både ur ett psykologiskt och fysiologiskt perspektiv. Kvinnor som förlorar ett eller båda brösten har visat sig påverka deras sexualitet och självbild. Idag kan kvinnor få brösten rekonstruerade för att återskapa bysten, vilket har gjort att många kvinnor återfår sin känsla av kvinnlighet. Studier visar dock att vården inför bröstrekonstruktion är bristfällig. Tidigare kvantitativa studier rapporterar att informationen är otillräcklig, att de inte känner sig delaktiga i beslutet och att de behöver söka kunskap på annat håll för att känna att de fattar ett välgrundat beslut. Syfte: Studera kvinnliga patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med bröstrekonstruktion efter mastektomi på grund av bröstcancer.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på elva kvalitativa originalartiklarsom kvalitetsgranskades. De inkluderade artiklarna resultatgranskades under genomläsning, utifrån likheter och skillnader identifierades olika kategorier. Resultat: Det framkom flera brister i vårdens bemötande vid beslutsfattande av bröstrekonstruktion efter mastektomi. Framförallt handlade det om brist på information och på vilket sätt informationen förmedlades, vilket påverkade beslutsfattandet negativt. Andra delar som påverkade var vilket stöd som erbjöds, om kirurgen själv hade andra värderingar och hur mycket tid kvinnorna fick reflektera kring beslutet. Slutsats: Resultaten belyser att det behövs en ökad förståelse för vad kvinnor som genomgår mastektomi och bröstrekonstruktion behöver från slutenvården under beslutsprocessen. Det framkommer också hur viktigt det är att patienterna känner sig delaktiga i beslutsprocessen, att de får tillräckligt med information samt det stöd som kan vara viktigt för just denna patientgrupp. / Background: Almost half of all women in Sweden affected by breast cancer undergoes mastectomy as method of treatment. Being diagnosed with breast cancer may affect an individual both from a psychological and a physical perspective. Women who´s having one or both breasts removed may affect women’s self-image and sexuality. Modern medicine has made it possible for women to have breasts reconstructed with the consequence of many women who has undergone mastectomy to regain their sense of femininity. However, additional quantitative studies have shown that breast reconstruction health care is inadequate. Women have reported insufficient information, not being participatory in the decision-making process and the need to themselves find information in order to make just decisions in their reconstruction process.  Aim: Explore female patients experiences of the personal treatment within inpatient care regarding breast reconstruction after undergone mastectomy due to breast cancer. Method: Literature review with a descriptive design based on 11 original papers conducting a qualitative approach, that been quality audited. The articles were analyzed by similarities and differences in patients experiences of breast reconstruction post mastectomy and categories of these were identified.  Result: The results of the categorization show several deficiencies in the personal treatment by the health care in the decision-making of breast reduction post mastectomy. The prominent deficiencies were lack of information and lacking ways of informing about treatment which affected decision-making negatively. Other aspects include patients experiences of support offered, if the surgeon had other beliefs about the surgery and the amount of time to reflect on the process.  Conclusion: The results highlight the need for a growing understanding for women’s experiences during the process of decision-making of breast reconstruction post mastectomy within the inpatient care. Sense of participation, sufficient information and sufficient support systems may be particularly important for this specific group of patients.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen hos svenska kvinnor och utgör en stor del av dödsfall bland kvinnor. Tack vare mammografiundersökningen som erbjuds frivilligt och gratis till alla kvinnor i Sverige mellan 40–74 år samt förebyggande operativa behandlingar överlever dock många. En förebyggande operativ behandling kan vara en så kallad profylaktisk mastektomi vilket innebär att ett eller båda brösten tas bort i förebyggande syfte.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors motiv till att genomgå profylaktisk mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa studier som har kvalitetsgranskats och analyserats. De är av kvalitativ ansats och har valts via artikelsökningar i Pubmed och Cinahl. Resultat: Vid analysen av utvalda artiklar framkom det att många olika känslor är inblandade i det för många livsavgörande beslutet. Rädsla för att utveckla bröstcancer var det som styrde motivet, då kvinnorna ständigt bar på en oro och ångest samt tankar om framtiden. Konklusion: Att ta beslut om att genomgå bilateral profylaktisk mastektomi är inte enkelt. Det är viktigt för vårdpersonalen att förstå vilka känslor kvinnorna kan drabbas av när ett sådant beslut ska tas, samt vad en bröstscreening kan ge för känslor. Nyckelord: Bröstcancer, beslutsfattande, erfarenheter, kvinnor, profylaktisk mastektomi.

Syfte: syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av vården innan, under och efter en mastektomi.  Metod:Litteraturöversikt med deskriptiv design där 11 artiklar har granskats. Använda databaser för datainsamling var Pubmed, Cinahl och Psycinfo. SBU granskningsmall användes för kvalitetsgranskning Resultat:Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi var både positiv och negativ. Vissa upplevde sig väl stöttade medan andra inte upplevde det stöd som önskats. Fyra kategorier framkom: bemötande, information, stöd och tillgänglighet. Slutsats: Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi varierade, det var både negativt  och positivt. Tids- och personalbrist är något som kan påverka vården negativt. Dock finns det en stor potential hos sjuksköterskor att förbättra arbetet med stöd till kvinnor som ska genomgå eller genomgått en mastektomi.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och antal kvinnor som drabbas av den ökas varje år i hela världen. Kirurgi är vanligt förekommande vid bröstcancer och en typ av denna är mastektomi som innebär att hela eller delar av brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnor på olika sätt och framkalla känslor som är viktiga för sjuksköterskan att ha kännedom om för att kunna erbjuda dem en personcentrerad vård.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar, vilka bestod av nio kvalitativa, fyra kvantitativa och två med mixad metod. Den insamlade data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: Upplevelsen av en förändrad kropp, Påverkan på sexuell funktion och Stöd från omgivning. Diskussion: Kvinnors upplevelser efter mastektomi diskuterades bland annat utifrån Katie Erikssons teori om lidande, begreppet personcentrerad vård och sjuksköterskans roll i omvårdnad av dessa personer.Slutsats: Kvinnor upplevde brist på kroppsuppfattning, kvinnlighet, livskvalitet, självbild och sexuella relationer. För förbättring av dessa behövs ytterligare forskning kring betydelsefulla åtgärder vid bemötande av dessa kvinnor. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnad av dessa patienter när det gäller integritet och ha kännedom om kvinnornas olika upplevelser efter mastektomi. / <p>2023-03-23</p>