As cidades podem ser definidas como sistemas abertos altamente dependentes do seu entorno para a provisão dos recursos naturais e eliminação dos resíduos. Abarcando 2% da superfície da terra, elas consomem aproximadamente 75% de seus recursos, expulsando resíduos em escala similar. Na atualidade, 50% da população mundial habita em cidades e é estimado que esta porcentagem ascenderá a 70% no 2050. Em particular, a América Latina apresenta uma crescente população urbana. No ano 1970, 57 % da população era urbana e estima se que se atinja 81% no 2025. O Uruguai é o país de América Latina de maior porcentagem de população urbana: 93%, em 2010. A Análise de Fluxos de Materiais (AFM) é una metodologia de avaliação do campo da economia ecológica que tem sido pouco considerada na planificação ou gestão urbana regional. Argumenta-se que essas abordagens são as que podem dar luz a um modelo de desenvolvimento de cidades mais sustentáveis, contribuindo para a definição de políticas publicas ambientais. O objetivo do trabalho é estimar quantitativamente o consumo doméstico de materiais (CDM) para a cidade de Montevidéu, no período entre os anos 2002 e 2009. Os principais desafios do trabalho foram a inexistência de metodologias de consenso de aplicação regional e a dificuldade na aquisição de dados, os quais se encontram em sua maioria desagregados em diferentes instituições públicas e privadas. O referencial metodológico adotado foi o proposto por EUROSTAT, aplicado a nível nacional pelas maiores economias da OCDE. O trabalho propõe uma estratégia de ponderação que permite a passagem da escala nacional á urbana, Os resultados obtidos evidenciam um aumento no consumo de materiais em Montevidéu na serie de anos analisada, sendo 80% deles de origem não renovável no ano 2009. A indústria da construção é responsável por mais de 50% do consumo total. A estimação quantitativa do CDM, para a cidade de Montevidéu, é um primeiro passo na identificação de alternativas para uma menor intensidade no uso de materiais, condição indispensável para um relacionamento mais equilibrado entre os sistemas socioeconômicos e o médio ambiente. O CDM de Montevidéu é uma ferramenta em processo, passível de ser aprimorada em futuros trabalhos. A principal dificuldade deste trabalho foi a compatibilização dos diferentes critérios de classificação de materiais da metodologia da EUROSTAT e das bases de dados nacionais. / Cities can be defined as open systems that are highly dependent on their environment for the provision of natural resources and waste disposal. Although cities only cover 2% of the surface of the earth, they consume 75% of its resources. Currently, 50% of the world population lives in cities and it is estimated that this number will rise to 70% in the year 2050. This phenomenon is remarkable in Latin America. While in 1970 its urban population was 57%, it is expected to climb to 81% by 2025. In this context, Uruguay is the country of Latin America that present the higher rate of urban population: 93% (year 2010). The Material Flow Analysis (MFA) (an evaluation methodology from the field of ecological economics) has not been contemplated on regional planning and urban management. However, it is argued that these approaches can enlighten the development of more sustainable cities contributing to the definition of environmental public policy. The aim of this work is to quantify the domestic consumption of materials (fossils, minerals and biomass) for the city of Montevideo, Uruguay for the years 2006 and 2009. At this point, the main barriers are the lack of agreed on regional implementation methodologies and the difficulty with data acquisition. The methodological guide to be used is the one defined by Eurostat, applied nationally for several years by the greatest OECD economies. The paper proposes a weighting strategy that allows the passage from a national scale to an urban one.The results obtained for the period of time analized show an increase in consumption of materials and energy. For instance, the consumption of non-renewable sources reached 80% for the year of2009. On this period, the construction industry was responsible for the 50% of the total consumption. This diagnosis let us perceive the paths to follow in order to reduce the intensity of the use of materials and energy, wich is imperative to create a balanced relationship between socioeconomic systems and the environment. The DMC of Montevideo is a tool in the process, which can be improved in future works. The main difficulty of this work was to reconcile the different criteria of classification of materials from EUROSTAT methodology with national databases.

This PhD thesis concerns urban mining, an umbrella term for different recycling strategies aimed to recover materials from the built environment. More specifically, it focuses on hibernating urban infrastructures, that is: cables and pipes that have been left behind in their subsurface location after they were disconnected. I term this subsurface urban realm of system rejects the “Urk World”. “Urk” is short for “urkopplad”, the Swedish word for “disconnected”, an abbreviation often found on old infrastructure maps denoting discarded system parts. Since urks contain high concentrations of copper, my normative stance is that the Urk World should be “mined” as a contribution towards diminishing the persistently wasteful handling of mineral resources in society. The thesis has three focus areas. The first of these discusses how the Urk World has emerged, that is: how the creation of urks is sustained in sociotechnical processes related to infrastructure’s provision. The second concerns the potential of urk mining, how much copper the Urk World contains, where these quantities are located and by which implications they could be recovered. The third focus area is devoted to the politics of urks, and is concerned with the political embeddedness of infrastructure and where politics might intervene for the sake of increased urk recovery. Five papers complete the thesis. The first paper investigates how much copper, aluminium and steel there is in the Urk World of the Swedish city of Norrköping, and how these quantities are spatially dispersed in the urban environment. The second paper is based on interviews with system owners and repair crews, and investigates how urks come into existence in relation to three different infrastructural processes: maintenance, larger installation projects and shutdown. The third paper describes how environmental systems analysis can be beneficially coupled with theories and methods from the social sciences to create knowledge useful to aid the development of urk recycling schemes. The fourth article makes use of the inherent ambiguities of urks to investigate a spectrum of locations where politics aimed for increased urk recovery can intervene as well as what is at stake there. The fifth and final paper investigates urks in Linköping’s power grid in spatial and weight terms, and analyses the implications of urk recovery from several different viewpoints. In overall terms, the major contribution of the thesis is how it improves the knowledge of societal stocks of materials, thereby giving an increased recognition of the built environment as a resource base. In overall scientific terms, it sets an example of how a coherent interdisciplinary research design can provide knowledge useful for the implementation of urk recycling schemes as well as for political decision–making for increased urk recovery.

Estudos relacionados ao consumo de recursos e à emissão de resíduos na escala territorial local se originaram nas pioneiras pesquisas associadas ao conceito de metabolismo urbano. Nos últimos 15 anos, observa-se um crescimento do número de estudos aplicados a cidades, municípios ou regiões metropolitanas. A Análise dos Fluxos de Materiais - AFM (Material Flow Analysis) vem se consolidando como a abordagem metodológica predominante para esse tipo de investigação, a qual objetiva prover informações sobre fluxos de materiais e de energia, usualmente em unidades de massa, entrando e deixando uma sociedade. No entanto, todos os casos estudados na literatura prévia correspondem a capitais nacionais ou a municípios com centralidade econômica e de gestão do território na região as quais pertencem. Adicionalmente, não há estudos desenvolvidos no Brasil. Em face dessas lacunas, o objetivo principal deste trabalho é a caracterização dos fluxos de materiais associados ao metabolismo de um município brasileiro de pequeno porte (MBPP). Para tanto se adotou como estudo de caso o município de Feliz-RS. Como objetivos intermediários da pesquisa estabeleceram-se: a) Identificação dos métodos existentes para caracterização de fluxos de materiais na escala local e análise das possibilidades de aplicação no contexto dos MBPP; b) Desenvolvimento de um detalhamento metodológico da AFM, para a caracterização dos fluxos de materiais de MBPP; c) Análise das limitações e oportunidades para uso da AFM, na avaliação de sustentabilidade ambiental de municípios. Como resultados, avalia-se que o detalhamento metodológico desenvolvido é funcional e replicável para municípios brasileiros com o mesmo perfil, além de fornecer informações bastante detalhadas acerca dos fluxos ocorrentes no município adotado como caso. Assim, é possível realizar análises com diferentes níveis de desagregação. Quanto aos fluxos de materiais de Feliz, encontrou-se que o consumo doméstico de materiais per capita (DMC/ per capita) do município é alto, se comparado àqueles já caracterizados na literatura. Essa constatação corrobora com a proposição de que municípios com produção primária e secundária tendem a demandar, proporcionalmente, mais recursos do que aqueles que são consumidores finais. Quanto ao uso da AFM, na avaliação de sustentabilidade ambiental, verifica-se um alto potencial, com vantagens, em relação a outros métodos correntemente adotados. Entretanto, essas oportunidades ainda são pouco exploradas no contexto internacional e ignoradas no Brasil, ao se analisar a literatura existente. / Studies related to resources consumption and wastes emissions in a local territorial scale were originated from pioneering researches related to the urban metabolism concept. Over the past 15 years, there was a growth in the number of such studies applied to cities, municipalities and metropolitan areas. At the same time, Material Flow Analysis - MFA was consolidated as the predominant methodological approach for this type of research. However, it must be pointed out that all studied cases have been related to national capitals or counties, with economics centrality and land management in their own area. Besides, no studies of this nature were found as being developed in Brazil. Thus, the main goal of the research presented in this paper was to characterize material flows associated with the metabolism of a small Brazilian municipality and for this purpose the municipality of Feliz was adopted as a case study. Three intermediate objectives were established: a) To identify existing methods for material flows characterization on the local scale and to analyse the possibilities of applying them in the context of small Brazilian municipalities; b) to develop a MFA methodological detailing for the characterization of material flows of small Brazilian municipalities; c) to analyse constraints and opportunities for the use of MFA in the assessment of municipalities environmental sustainability. As results, it is considered that the methodological detailing developed raises the possibility of replicating the procedures applied in Feliz to other Brazilian municipalities, being this research a first and referential step in this direction. Besides, it provides very detailed information on flows occurring in the municipality adopted as the case study. Thus, it is possible ti further develop of analyses considering different levels of disaggregation. Concerning the material flows associated with the metabolism of Feliz, it was found that the studied municipality presents a DMC per capita comparable or superior to that of larger municipalities already analyzed by previous researches. This finding corroborates the hypothesis that municipalities with primary and secondary production tend to demand proportionately more resources than those who are the final consumers. Regarding the use of the MFA in the assessment of municipalities environmental sustainability, it was verified that it presents a high potential, with advantages over other methods currently adopted. However, when analyzing the existing literature it was noticed that these opportunities are still little explored in the international context and ignored in Brazil.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第22059号 / 工博第4640号 / 新制||工||1724(附属図書館) / 京都大学大学院工学研究科都市環境工学専攻 / (主査)教授 田中 宏明, 教授 清水 芳久, 教授 藤井 滋穂 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DFAM

The aim of this thesis is to discuss and analyse the influenceof data uncertainties with regard to the reliability of materialflow analysis (MFA) studies. MFA, as a part of environmentalsystems analysis, is a method belonging to the research field ofindustrial ecology and more specifically industrial metabolism.As such, the method strives at giving a holistic view of thecomplex world we live in, in order to reduce negativeenvironmental impact. Among other things, MFA studies have beenproposed to be useful for priority setting and following up inmunicipalities. Serving as a starting point is a local case study of flows ofnitrogen in a Swedish municipality, Västerås. The casestudy has been performed using the ComBoxmodel. The years studiedare 1995 and 1998. The main sectors in society emitting nitrogento water were identified as the agricultural and householdsectors. The dominating sectors emitting nitrogen to air wereidentified as the agricultural, transport and infrastructuresectors. As a basis for discussing data uncertainties qualitatively andquantitatively a literature survey was performed. 50 articles andbooks were identified as in some way or another dealing with datauncertainties in MFA. The literature survey showed that theuncertainties for results from a MFA study might vary between±30 % and a factor 10 depending on what kind of parameter isinvestigated. Only one method was found that dealt with datauncertainties in MFA in a complete way; a model developed byHedbrant and Sörme (HS model). When applying the HS model to the case study of nitrogen flowsin Västerås, it was found that when uncertaintyintervals were calculated the possible conclusions changed. Ofthe two pair of flows compared in relation to priority setting,none of the earlier conclusions remained. Of the three flowsanalysed in relation to following up, only the flow from onepoint source supported the same conclusion when uncertainty wasconsidered. In all, it is concluded that data uncertainties in MFAanalysis are an important aspect and that further research isneeded in order to improve input data quality estimations andframeworks for determining, calculating and presenting data, datauncertainties and results from MFA studies. However, theunderlying reality remains, e.g. that management of materialflows are important for understanding and reducing the negativeenvironmental impact. Thus, MFA is one useful tool in thiswork. <b>Keywords:</b>data uncertainties, sensitivity analysis,Material flow analysis, MFA, method to determine datauncertainties, case study, ComBox model, nitrogenflows. / NR 20140805

This study has contributed to the developing concepts of circular economy by assessing circular business models and to test different approaches for circularity in a measurable way. In our current era of time, we stand against environment challenges with a warming planet and resources scarcity. To mitigate the effect of greenhouse gasemissions and to find new more circular solutions to material demand. The developing concept of circular economy is aligned with these goals. In this study the climate impact and profitability of circular business models are investigated using material flow analysis. The result is an assessment of these parameters from a sustainability perspective for product organizations and show that longer lifetime and use period a product has the lower the yearly global warming potential. For profitability the assessment is dependent on more parameters such ascurrent business models, gross margin, raw material, logistics and distribution cost an increased profit is not as strongly connected to lifetime or use. When an increasedcircularity can be accomplished as a complement to current business (withoutsignificant cost increase) there is a possible profit.The study suggests an analysis model for investigate circular strategies in theAssessment model for circular business models. The study contributed to the practical adaptation of circular economy principles providing a suggested analysis framework .By applying circular economy principles and this assessment model it is possible to contribute to a more sustainable future for the system of planet Earth. / <p>2023-06-08</p>

Idag står byggbranschen för 20% av Sveriges konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp, och har blivit uppmärksammad i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi som en nyckelbransch i omställningen till en cirkulär ekonomi. Detta då byggbranschen till stor del har linjära flöden idag, men det pågår arbete från både myndigheter och branschaktörer för att öka cirkulariteten av dessa flöden. Idag fokuserar dessa åtgärder och studier dock främst på husbyggnation och avfallsminimering. Det finns alltså en kunskapslucka kring cirkularitet för infrastrukturprojekt med ett perspektiv som sträcker sig bortom avfallsminimering och hantering. Genom att kartlägga materialflöden för ett infrastrukturprojekt inom markläggning med en materialflödesanalys och analysera den tillhörande värdekedjan med en SWOT-analys utökar den här studien kunskapen kring cirkularitet för infrastrukturprojekt. Mer specifikt används Skanska och ett av deras infrastrukturprojekt i Stockholm som en fallstudie för att undersöka hur materialanvändningen för Skanska väg och anläggning kan bli cirkulär och öka förståelsen för vilka processer och aktörer som är relevanta för att uppnå detta.  Resultaten visar att viktiga avfallsflöden att minimera för ett cirkulärt projekt är byggpallar, plaströr och brännbart avfall. De visar även att det mesta avfallet inte bildas från byggmaterial utan från emballage. Från materialflödesanalysen är det dock tydligt att överbeställningen av material som idag är mellan 5-10% har potential att utgöra den största orsaken till avfall under andra projektförhållanden. Från SWOT-analysen framkom att samarbete över hela värdekedjan är nödvändigt för att kunna implementera cirkulära lösningar. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter för cirkulärt agerande identifierades för alla aktörer och visade bland annat att projektbeställaren är en nyckelaktör för att skapa förutsättningar för en cirkulär materialhantering.  I studien genomfördes även en djupare analys av hur relevanta de i värdekedjan identifierade processer och verktyg är för Skanskas arbete med cirkularitet. Där framkom bland annat att certifieringar som CEEQUAL och Byggvarubedömningen kan vara viktiga utgångspunkter. Det visades även att utformningen av projektet och Skanskas interna hållbarhetsverktyg kan vara nycklar för att skapa förutsättningar, konkreta mål, och arbetssätt för en cirkulär materialhantering. Studien identifierade även en viss diskrepans mellan den gällande avfallslagstiftningen som förespråkar återvinning och den möjlighet och ekonomi som idag finns i materialåtervinning, framför allt för plast. Här kan Skanska och andra byggentreprenörer ha en viktig roll att spela för att skapa efterfrågan på återvunnet material och på så sätt sluta idag linjära flöden. / Today, the construction industry accounts for 20 % of Sweden’s consumption-based carbon emissions, and has been recognized in Sweden’s strategy for the circular economy as a key industry in the transition to a circular economy. One reasoning behind this is the largely linear flows in the construction industry today, but work is underway from both authorities and industry players to increase the circularity of these flows. However, these measures and studies currently focus mainly on house construction and waste minimization. This leaves a knowledge gap for circularity for infrastructure projects with a perspective that extends beyond waste minimization and management. By mapping material flows for an infrastructure project through a material flow analysis and analyzing the associated value chain through a SWOT analysis, this study expands the knowledge about circularity for infrastructure projects. More specifically, a case study of one of Skanska’s infrastructure projects in Stockholm was made to investigate how the use of materials for Skanska can become circular and increase the understanding of which processes and actors are relevant to achieve this.  The results show that important waste flows to minimize for a circular project are construction pallets, plastic pipes and combustible waste. They also show that most waste is not formed from building materials but from packaging. From the material flow analysis, however, the over-ordering of materials that today is between 5-10 % has the potential to be the biggest cause of waste for projects with other conditions than the studied project. The SWOT analysis showed that collaboration across the entire value chain is necessary to be able to implement circular solutions. Strengths, weaknesses, threats and opportunities for circular action were identified for all actors and showed, among other things, that the project client is a key actor in creating the right conditions for circular material handling.  The study also carried out a deeper analysis of how relevant the processes and tools identified in the value chain are for Skanska’s work with circularity. Among other things, it emerged that certifications such as CEEQUAL and Byggvarubedömningen can be important starting points. It was also shown that the design of the project and Skanska’s internal sustainability tools can be keys to create conditions, tangible goals, and strategies for working with circular material handling. The study also identified a certain discrepancy between the current waste legislation that advocates recycling and the opportunity and economy that currently exists in material recycling, especially for plastic. Here, Skanska and other construction contractors can have an important role to play in creating demand for recycled materials and thus increase the circularity of flows.

There is a plethora of methods and tools that can be used for the assessment of Urban Metabolism. Nevertheless, there is no standardized method for accounting of material flows within and across the boundaries of urban systems. This thesis aims to provide a physical accounting model for monitoring material flows in urban areas that could potentially become the basis for the development of a standardized accounting method in the long term. The model is based on a Physical Input Output Table framework and builds upon the strengths of existing accounting methods but at the same time it demonstrates new features that can address their limitations. The functions of the model were explored and evaluated through its application to an urban neighbourhood in the Stockholm Royal Seaport. Bottom-up data were used for the application of the model in the case study. The application of the model provided a preliminary description of the material flows in the neighbourhood and most importantly provided information that underpinned the assessment of the strengths and limitations of the model. It was deduced, that on the one hand the model can describe successfully the physical interactions between the urban socioeconomic system and the environment or other socioeconomic systems and at the same it has the potentials to illustrate the intersectoral flows within the boundaries of the system. In addition, it can be used to structure available data on material flows and promote the study of an urban system with a life cycle perspective. On the other hand, the process of compiling the tables of the model can be considered as complex and moreover the data requirements for the compilation of the tables are significant. Especially, the compilation of the tables of the model with bottom-up data may require a laborious data collection and analysis process, which however may not address all data gaps. Thus, the combination of bottom-up data with top-down data is recommended. Moreover, it is recommended the development of integrated databases for data collection and management at the municipal level and the fostering of collaboration between stakeholders within the municipalities to facilitate dissemination of data and information. / Mer än hälften av den globala befolkningen bor numera i urbana områden och denna andel uppskattas öka under de kommande årtiondena. Urbana system förbrukar fysiska resurser och genererar stora mängder av rester vilket innebär påfrestningar på miljön samt hindrar en hållbar utveckling. Således kan förståelse av Urban Metabolism (UM) stödja insatserna för att effektivisera resursförbrukningen och avfallshanteringen. I detta sammanhang har en stor mängd av metoder och verktyg utvecklats och tillämpats i UM-studier, såsom Materialflödeanalys (Material Flow Analysis - MFA) och Input-output Analys (Input Output - IOA) baserat på fysiska input-output tabeller (Input Output Tables – PIOTs). Ändå saknas en standardiserad metod för redovisning av materialflöden inom och över gränserna av urbana system. I samband med detta examensarbete utvecklades en fysisk räkenskapsmodell för övervakning av materialflöden i urbana områden. Denna modell kan potentiellt bli grunden för en enhetlig metod för beräkning av materialflöden i urbana system. Modellen utvecklades i en stegvis process och baserades på litteraturgranskning. Grunden för modellen är ett omfattande PIOT ramverk som kan användas för registrering av materialflöden i urbana system. PIOT ramverket är annorlunda än de typiska PIOT-systemen. Det ger en tydligare avgränsning av systemgränserna, det visar tydligt ursprung och destination för materialflöden, och dessutom kan det erbjuda ett livscykelperspektiv på materialflödena. Modellen består av en uppsättning identiska PIOT. Varje deltabell innehåller materialflöden som tillhör i en specifik klass, medan huvudtabellen aggregerar materialet som strömmar för alla material från deltabellerna. Därigenom kan modellen avbilda materialflödena i ett aggregat-perspektiv och samtidigt ge fysiska räkenskaper för specifika materialtyper. Modellen användes i en nybyggd stadsdel i Norra Djurgårdsstaden (NDS), för att utforska och bedöma dess funktioner. För att kartlägga och kvantifiera flödena i stadsdelen genomfördes en MFA baserad på “bottom-up-data”. Insamlingen och analysen av data var emellertid en besvärlig process och dessutom kunde flera materialflöden inte kvantifieras på grund av databrister. Därför kunde modellens tabeller inte fyllas fullständigt och ett flödesdiagram skapades med både kvantitativa och kvalitativa flöden. Trots att det fanns databrister lyckades tillämpningen av modellen att avbilda UM i det avgränsade urbana systemet på ett adekvat sätt. Det visade tydligt att nästan 96% av de materiella insatserna är ackumulerade i lager. Dessutom fastställde modellen kvalitativt den fysiska växelverkan mellan det urbana systemet och den naturliga miljön, det nationella socioekonomiska och det globala socioekonomiska systemet. Emellertid var det inte möjligt att bedöma modellens fullständiga potential eftersom det inte var möjligt att upprätta intersektorala kopplingar. Dessutom beräknades indirekta flöden av flera importerade material baserat på koefficienterna för materialintensitet. Detta tillvägagångssätt kan erbjuda insikt om de uppströms påfrestningar som orsakas av materialproduktionen. Dock finns det endast koefficienter för specifika material. Därför kan de inte användas för att uppskatta de indirekta flödena för varje materialinflöde. Dock framhöll deras partiella tillämpning att indirekta flödena var 38% högre än direktflödena, vilket indikerar att påfrestningar som utövas till miljön på grund av produktion av importerade material är betydande. Tillämpningen av modellen möjliggjorde en bedömning av både styrkor och svagheter hos modellen. Å ena sidan kan modellen fastställa fysiska interaktioner mellan det urbana socioekonomiska systemet och naturmiljön, det nationella socioekonomiska systemet och det globala socioekonomiska systemet. Dessutom har det potential att beskriva intersektorala flöden inom gränserna för det urbana systemet och det kan erbjuda insikt om materialinflödenas ursprung och materialutflödenas destination. En annan styrka i modellen är att den erbjuder livscykelperspektiv genom att ta hänsyn till indirekta flöden av importerade material. Å andra sidan demonstrerades att sammanställningenav modellens tabeller kräver en stor mängd data, speciellt när data erhålls med ett ”bottom-up” tillvägagångssätt. Ändå är bottom-up data inte alltid tillgängliga för urbana områden. En annan svaghet är att sammanställningenav tabellerna i modellen med bottom-up-data kräver en mödosam process för datainsamling och analys. Dessutom kräver analysen av data många antaganden som ökar osäkerheten i resultaten. Ovanstående svagheter i modellen kan hindra tillämpningen av modellen för räkenskap av materialflöden på urbana områden. Således rekommenderas kombinationen av bottom-up-data med top-down data för tillämpning av modellen. Dessutom föreslås utvecklingen av integrerade databaser för datainsamling om materialflöden i urbana områden.

The limited amount of natural resources on our planet has been actively discussed during the past decade. Recycling materials is becoming increasingly important in order to benefit the economy and the environment. The purpose of this study is to conduct a material flow analysis of the construction and demolition waste in the Helsinki metropolitan area to find out whether or not the goals set by the EU Waste Framework Directive can be reached by 2020. The study aims to map out the flows and suggest improvements wherever needed. The study is conducted by using a case study, HSY Ekomo, the first fully operational circular economy hub in Finland. The results show that both the municipality and private sector are well over the required goal of 70% recyclability rate of construction and demolition waste with a steady positive improvement from the first year of operations. The improvements were over 10% between the year 2016 and 2017. The private sector experiences some turbulence regarding legislation issues such as noise- and environmental permits which limits the economic benefit of recycling construction and demolition waste. Continued monitoring and faster adaption to international standards (such as the EU Waste Framework Directive) is required in order to be able to benefit the most economically and environmentally out of circular economic initiatives. / Den begränsade mängden naturresurser som existerar på vår planet har diskuterats under det senaste decenniet aktivt. Återvinning av material blir allt viktigare i dagens samhälle och vi kan se en trend var utvecklingen strävar efter beslut som har rötterna i cirkulär ekonomiskaprinciper. Resultatet av diskussionerna har blivit höga måtsättningar för medlemsländerna i Europeiska Unionen gällande återvinning var målet är att uppnå en återvinningsgrad på 70% innan 2020 för bygg- och rivavfall. Studien använder materialflödes analys (MFA) som metod för att kartlägga och kvantifiera flödnena av bygg- och rivavfall. Materialflödes analysen använder data från årsrapporter och statistik som blivit tillgängligt av HSY (statligt ägt bolag) samt av intervjuerna som utfördes på fältet. För att kvantifiera flödena på basis av den konceptuella modellen avnändes mjukvaran STAN. Avhandlingen strävar efter att ta första steget för att kartlägga materialflöden av bygg- och rivavfall i huvudstadsregionen (Helsingfors). Målet är att skapa en modell som kan användas som botten i framtida undersökningar och att kvantifiera modellen med existerande data för att se ifall målsättningarna stadgade av Europeiska Unionen kommer att uppnås innan 2020. Studien utfördes på cirkulär ekonomi stationen Ekomo för att kunna göra upp modeller för den privata sektorn och den kommunalla sektorn eftersom båda är verksamma på Ekomo. Resultaten av anvhandlingen var följande: Den privata sektorn och staten uppnår en återvinningsgrad på över 90% vilket är väl över stadgan satt av den Europeiska Unionen under året 2017 med en stadig utveckling från året innan med en väldigt liten andel som placeras på soptipp. Resultaten visar en stark utveckling av intresse från hushåll och företag för återvinning eftersom antalet kunder och lastbilar som besökt stationen ökat starkt under de senaste fem åren. Även om målsättningarna inom återvinning är uppnådda finns det ärenden som måste behandlas för att försäkra en fortsatt positiv utveckling. Den privata sektorn upplever att begränsade möjligheter för återanvänd krossbetong minskar efterfrågan på produkten, vilket gör den finansiellt svår att integrera i deras försälning. Buller- och miljötillstånd tvingar för tillfället bolagen att transportera bygg- och rivmaterialet utanför rivmålet, t.ex till Ekomo, för att krossas vilket ytterligare skapar finansiella problem för den privata sektorn. Lösningar för att göra återvinning av riv- och byggnadsmaterial för den privata sektorn lukrativare behövs för att inspirera flera organisationer att ansluta sig till arbete mot ett mera cirkulärt samhälle. Monitorering och snabbare anpassningsförmåga för internationella standarder krävs för att kunna utnyttja cirkulär ekonomiska initiativ på bästa möjliga sättet. För att komplettera avhandlingen skulle det vara intressant att se resultaten av en livcykelanalys (LCA) gällande samma flöden för att identifiera miljörelaterade problem och för att optimera flöden.

The current use of natural resources within the industry generally constitutes of linear systems of raw material extraction to waste formation. However, an increased awareness of sustainability issues has resulted in engagements to try to minimise the impacts on the environment that these linear systems impose. Circular Economy is a concept for a strategy that strives towards closing loops of material in society, and therefore reduce the need of raw material extraction and waste formation. Although Cir- cular Economy strives towards increasing the sustainability of a system, recent research has shown that circularity of material does not necessarily have to lower the environmental impact. Therefore there is a need for a method that can assess circularity from a holistic perspective to ensure the contribution of the Circular Economy strategy to a more sustainable society. The aim of the study is to create a framework that accounts for both conventional circular economy indicators and environmental impacts, and that helps set a strategy for companies to transform towards sustainable Circular Economy. The findings of the performed literature study resulted in the gathering of the most used assessment tools for assessment of circular economy in previous studies: Material Flow Analysis, Cumulative En- ergy Demand and Life Cycle Assessment. This set of tools is used to identify hot spots of impact of a product throughout the product lifetime and to set a strategy toward better practices of manufacturing companies. The study gives an example of practical implementation of the framework on a case study of brake caliper remanufacturing at Autoexperten, a chain of franchise concept garages owned by the parent company KGK. A Material Flow Assessment and a Life Cycle Assessment is performed on a scenario modeled to represent the current state of the case of remanufacturing at Autoexperten, and an alternative scenario that do not include the practice of remanufacturing. The results of the performed assessments concluded that the current state scenario is the most preferable alternative regarding energy use, material use and environmental impact. Therefore, the main recommendation in regards to business strategies for Autoexperten and KGK is to continue the practice of remanufacturing. / Dagens användning av naturresurser inom industrin utgörs i allmänhet av linjära system från utvinning av råmaterial till produktionen av avfall. En ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har dock resulterat i engagemang för att försöka minimera den miljöpåverkan som dessa linjära system skapar. Cirkulär ekonomi är ett koncept för en strategi som strävar efter att cirkulera flöden av material i samhället och därmed minska behovet av råmaterialutvinning och avfallsbildning. Även om den cirkulära ekonomin strävar efter att öka hållbarheten inom ett system har ny forskning visat att cirkularet av material inte nödvändigtvis behöver minska miljöpåverkan inom ett system. Därför har det skapats ett behov av en metod som kan undersöka cirkuläritet från ett holistiskt perspektiv för att säkerställa att den cirkulära ekonomin verkligen bidrar till ett mer hållbart samhälle. Syftet med studien är att skapa ett ramverk som undersöker både konventionella indikatorer av cirkulär ekonomi och miljöpåverkan, och som också skapar en strategi för företag för att uppå hållbar cirkulär ekonomi. Resultatet av en litteraturstudie genererade en uppsättning av de mest använda utvärderingsverktygen för analys av cirkulär ekonomi bland tidigare studier: Materialflödesanalys, kumulativt energibehov och livscykelanalys. Den här uppsättningen av verktyg används i studien för att identifiera processer med speciellt hög påverkan i en produkts livscykel och för att skapa en strategi för bättre prestanda av tillverkande företag. Studien ger ett exempel på en praktisk implementering av ramverket på en fallstudie av renovering av bromsok på Autoexperten, en kedja med franchisekonceptgarage som ägs av moderbolaget KGK. En materialflödesanalys och en livscykelanalys utförs i studien på ett scenario som modelleras för att representera det rådande omständigheterna för renovering av bromsok hos Autoexperten, och ett alternativt scenario som inte inkluderar renovering av bromsok. Slutsatsen som kunde dras av resultaten av materialflödesanalysen och livscykelanalysen var att scenariot med de rådande omständigheterna för renovering av bromsok är det som är mest fördelaktigt vad gäller energianvändning, materialanvändning och miljöpåverkan. Därför är den huvudsakliga rekommendationen för skapandet av en affärsstrategi för Autoexperten och KGK att fortsätta med renoveringen av bromsok.