The purpose of this study is to investigate the relationships between the second learning stages competence indicators of mathematics and mathematic textbook, building a criterion of mathematic textbook choosing and evaluation, and collecting teachers' opinions of second learning stages mathematic in textbook using. This study is first based on the definition of mathematic competence indicators by Education Department to analyze mathematic textbooks. The sample textbooks which will be analyzed include ¡uKang Shaun¡v, ¡uHan Lin¡v and ¡uNan I¡v. Using these samples to understand the competence indicators and structures of three publishing mathematic textbooks. Furthermore, researcher probes the connecting learning materials between new and old curriculum (87 and 92 published version), and then offers references to textbook publishers and teachers. Next, building a standard evaluation table for teachers to choose mathematic textbook. The scale is according to the specialist¡¦s questionnaire in order to make more validity. This standard table can offer references to teachers when they choose mathematic textbooks. At last, applying the mathematic textbook evaluation scale to three sample mathematic textbooks. Each publisher random samples 50 teachers from grade-fourth and grade-fifth. Total 300 teachers participate in the questionnaire survey. Gathering all teachers' opinions and take them into statistics analysis and then give references to the mathematic textbook publisher. Conclusion: 1. Three samples accomplish 100 percent indicator goals. 2. Three samples in numeral and quantity of [Quantity and Measure] appear more and often. 3. The appearance times of competence indicators in three samples in sequence are: numeral and quantity; graphic and space; algebra; statistics and probability. 4. Building a criterion of mathematic textbook choosing and evaluation. Providing teachers references when they choose textbooks. 5. There are different satisfactions of three samples on the fourth and fifth grades. 6. Teachers all give the highest evaluation and agreements to the [physical characteristics]; and lowest to [content characteristics]. 7. Development was supposed to articulation learning materials to between the differences of new and old curriculum. Base on the results of this study, researcher addresses suggestions for school administrators, teachers, publisher and future research study.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter. Detta bland annat genom de signifikanta nivåskillnaderna som kan uppstå i en inkluderande matematikundervisning. Slutsatser som dragits i studien är att det behövs mer forskning på området, men även att de utmaningar läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter är väldigt individuellt. / This systematic literature review has an interest to investigate how inclusion affects students in mathematic disabilities. The purpose of this study is to highlight the challenges that teachers face with including students with mathematic disabilities. This also leads to an interest to investigate the relationship between concepts of inclusion and students in mathematic disabilities. Results show that many researchers are in favor of inclusion, but argues that teachers need more skills in the subject. It also demonstrates that inclusion doesn’t fit all students in mathematic disabilities. This particular by the significant differences in levels that can occur in an inclusive mathematic class-room. Conclusions made in this study are that more research is needed, but also that challenges teacher’s face with inclusion of students with mathematic disabilities is very individual.

Syftet med denna studie är att få kunskap om lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år. Förhoppningen var att få förståelse för lärares syfte med matematikläxor och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla med matematikläxors hjälp samt att jämföra vilka för- och nackdelar matematikläxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lärare från olika skolor och olika årskurser från 1-6. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i matematik. Lärares erfarenheter av läxornas betydelse för matematikundervisningen är ett viktigt område att få kunskap om. De lärare som deltog i intervjuerna uttryckte olika synpunkter på matematikläxan. Något lärarna var överens om var att läxa är en skoluppgift som eleven tar med hem efter skolans slut och arbetar med hemma. Lärarna uttryckte samstämmigt att eleverna inte utvecklar några förmågor med matematikläxans hjälp utan förmågorna utvecklar eleverna i skolan med hjälp av lärarna. Det framgick att samtliga lärare upplevde att matematikläxan var tidskrävande och för att matematikläxan ska nå syftet på bästa möjliga sätt behövs mer tid. Att läxan kopplas till undervisning och uppföljning är centralt för att syftet med matematikläxan ska uppnås enligt de intervjuade lärarna. Av resultaten framgår att några lärare är negativt inställda till matematikläxor för att uppföljning och koppling till undervisningen inte finns med och därför förlorar matematikläxan sitt syfte. Föräldrarnas förutsättningar är väldigt olika som exempelvis att de har svårigheter med det svenska språket eller inte är engagerade i barnets skolgång. Andra lärare är positivt inställda till matematikläxor för att färdighetsträningen och repetitionen är viktig och tiden som behövs för det inte räcker till i skolan. / The purpose of this study is to gain insight into teachers’ views of mathematics lessons in primary school. The hope is to gain understanding of teachers’ aim with mathematic homework and what skills students are expected to develop with help of mathematic homework as well as comparing the advantages and disadvantages that mathematic homework has. To investigate this, the seven interviews have been conducted with teachers from different schools and different grades from 1-6. All the teachers interviewed teach mathematics. Teachers’ experience of the importance of homework is an important area to gain knowledge of why was this investigation. The teachers who participated in the interviews expressed different views on mathematic homework. Something teachers agreed on was that homework is a school assignment that students bring home after school and working on at home. The teachers also expressed unanimously that the students do not develop any abilities with mathematic homework help but that pupils develop abilities in school with help of the teachers. It appeared that all teachers felt that mathematics homework was time consuming and for mathematics homework to achieve its purpose in the best possible way more time was needed. Also to link with teaching and follow-upare two key elements for the purpose of mathematic homework to be achieved. The results show that some teachers have negative attitudes toward mathematic homework tracking and coupling is not present and therefore loses mathematic lesson's purpose. Parents circumstances are very different. It may be that they have problems with the Swedish language or not are involved in the child's schooling. Other teachers have a positive attitude towards mathematic homework because proficiency training and rehearsal is important and the time needed for this is not enough in school.

I den här litteraturstudien har begreppet matematisk begåvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begåvning bland studenter kan mätas och även, vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever i nutid. För att besvara dessa två frågor har tyngdpunkten lagts på forskning under 2000-talet, däribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrån dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begåvning kan mätas och ge en inblick i vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever, alla utifrån ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begåvade eleverna kan ha är olika från elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlättar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mäter matematisk begåvning med resultatbaserade medel vilket motsäger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begåvade elever är sin egen karaktär och både lär sig och utövar kunskap på olika vis. / In this paper, the concept of mathematical giftedness has been reviewed with the purpose of unraveling how mathematical giftedness amongst students can be measured, and also, what characterizes mathematical gifted students today. To answer those two questions, the main focus has been devoted to research carried out during the 21st century, including doctoral dissertations and peer-reviewed articles. By doing that, the result of this study will clarify how mathematical giftedness can be measured, and give an insight as to what characterize mathematical gifted students, all from a research perspective. My studies agree that the mathematical characteristics of the mathematically gifted students may differ from student to student, and may be what qualities what so ever that facilitates the teaching of mathematics to students. Most studies measuring mathematical talent with performance-based funding, which contradicts their own conclusions about all mathematically gifted students is their own character and both are learning and practicing knowledge in different ways.

Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om vuxnas lärande av matematik och att förstå vikten av vändpunkter i lärande av matematik. I detta arbete har berättelser från 29 studerande på två folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. Många av de 29 som studerar på allmän linje på två folkhögskolor har ett problematiskt förhållande till lärande av matematik. Många beskriver att de hade bekymmer med matematiklärande redan under grundskolans första år, för vissa leder dessa bekymmer till ohälsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vändpunkter när det gäller lärande av matematik, då ett gammalt mönster kan brytas. Några orsaker till vändpunkter som nämns i berättelserna är: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning från behandlingshem och klok lärare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlärningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm. I samband med vändpunkterna sker en förändring av inställning till matematikämnet eller den egna förmågan, orsakerna till den förändrade inställning kommer inifrån den studerande själv eller utifrån via exempelvis en lärare. Kunskapen om att dessa vändpunkter finns ger hopp och kan underlätta när det gäller att ställa krav på kvalitativa åtgärder när personer hamnar i svåra inlärningssituationer.Nyckelord: berättelser, folkhögskola, matematik, specialpedagogik, vuxnas lärande, vändpunkter. / The purpose of this investigation is to increase the knowledge of adult learning of mathematics and to understand the importance of turning points in the learning of mathematics. In this study interviews from 29 students at two folk high schools (for adult education) have been analyzed using a hermeneutic inspired method. Many of the 29 that study the “general oriented education” at two folk high schools have a problematic relationship toward learning of mathematics. Many describe that they had “problems/concerns/anxiety” with the learning of mathematics already during the first years of elementary school, for some these “problems/concerns/anxiety” lead to illness. In this investigation it is shown that there are clear turning points when it comes to learning of mathematics, when an old pattern can be broken. Some of the reasons for turning points that are mentioned in these interviews are: a new social environment, a different type of education, common support from treatment centers and wise teachers in school, home schooling, newfound learning strategy, ended drug abuse, inner motivation, amongst others. Knowledge that these turning points exist gives hope and can facilitate when it comes to putting “requirements/demands” on qualitative measures when persons end up in difficult learning situations..

Made available in DSpace on 2016-04-27T16:58:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Aparecida Rodrigues Silva Duarte.pdf: 1668203 bytes, checksum: 2d948160d6ae669cc0e0d259bde4e618 (MD5) Previous issue date: 2007-06-06 / This assignment had as the main objective to investigate the dynamic of Mathematic and Mathematic Teaching relationship. Based on methodological presuppositions of Cultural History, the developed research requested the development of a study about the relationship between the dynamics of the academic culture and elementary school in the context of Modern Mathematic Movement (MMM) in Brazil, placed between the 1950 and 1980 decades. For the analysis of this matter, three characters were considered to be representative among the mathematic community from that time in reason of their expressive involvement in the MMM, they were: Omar Catunda, Benedito Castrucci and Luiz Henrique Jacy Monteiro. Thus, we decided to portray their scientific productions and proposals related to mathematics teaching, using didactic books, school document files and personal files, etc., as sources. The MMM was approached from its origins in the international scenario and from its insertion in the national education. This assignment emphasized in its conclusions how the relationship among mathematicians and mathematic teaching changes as time goes by and is established in a determinate historical period, besides that, in these dynamics relationships, academic culture feeds itself from elementary school and viceverse, causing a backward feeding relationship / Este trabalho, de natureza histórica, teve como objetivo central investigar a dinâmica das relações entre Matemática e Educação Matemática. Valendo-nos de pressupostos metodológicos da História Cultural, a pesquisa desenvolvida implicou na realização de um estudo da dinâmica das relações entre cultura acadêmica e cultura escolar no contexto do Movimento da Matemática Moderna (MMM) no Brasil, nas décadas de 1950 a 1980. Para a análise dessa questão, tomamos os matemáticos Omar Catunda, Benedito Castrucci e Luiz Henrique Jacy Monteiro como personagens representativas da comunidade matemática daquela época, quando tiveram expressivo envolvimento com o MMM. Procuramos, então, retratar suas produções científicas e propostas para o ensino da matemática, utilizando como fontes livros didáticos, documentos de arquivos escolares e de arquivos pessoais, etc. O MMM foi abordado a partir de suas origens no cenário internacional e da sua inserção na educação nacional. O trabalho, em suas conclusões, enfatizou como as relações entre matemáticos e o ensino de matemática transformam-se ao longo do tempo e estão estabelecidas num determinado período histórico, além disso, na dinâmica dessas relações, a cultura acadêmica nutre-se da cultura escolar e esta, do mesmo modo, também se nutre da cultura acadêmica, acarretando uma relação de retro alimentação

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare. Totalt gjordes studien i fyra klasser, varav två klasser i årskurs 2 och två i årskurs 3. Resultatet visar att många elever blev oroliga över att se textuppgifterna. En del av eleverna visade ett engagemang för att klara uppgifterna, men uppgifternas struktur och nivå var allt för krävande för dem. Pedagogerna i intervjun är övertygade om att för lite kunskap kring ämnet och stress är bidragande orsaker till att matematikförståelsen hämmas vid läsning av matematiska textuppgifter. Slutsatsen är att det är svårt med läsning av matematiska textuppgifter, och elever bör besitta en större kognitiv förmåga samt ha ett brett ordförråd för att kunna förstå matematiska texter. Textens struktur spelar roll vid förståelse, och det är pedagogens ansvar att hjälpa eleverna med matematiska textuppgifter.

No description available.

Matematiken är ett av inslagen i förskolans verksamhet och i förskolans läroplan (Skolverket, 2010) betonas att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar. I läroplanen betonas också att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare synliggör den matematiska undervisningen i sin verksamhet. I denna studie valdes intervju som metod där sju förskollärare från olika förskolor intervjuades. Studiens resultat visar olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder sig av i sin matematiska undervisning. Det framkom att förskollärarna till stor del synliggör matematiska begrepp och antal, medan matematisk problemlösning förekom i mindre skala.

No description available.