Studiens syfte var att undersöka hur Örnsköldsvik kommuns arbetar med resultatet som deras medarbetarenkät genererade. Studien tog en kvalitativ ansats där den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju chefer inom kommunen. Informanterna var chefer som befann sig på olika nivåer inom kommunen och samtliga arbetade direkt med medarbetarenkäten samt hade tidigare erfarenheter av att genomföra medarbetarenkäter. Den senaste enkäten var dock helt nygjord och köptes in från ett konsultbolag som konstruerade och sammanställde enkätens resultat. Chefernas uppgift blev således att få medarbetarna att genomföra enkäten och sedan kommunicera ut dess resultat. Empirin analyserades med hjälp av tematisering som var kopplat till studiens tidigare forskning. Studiens resultat visade att medarbetarenkäten ansågs vara ett viktigt verktyg för att mäta arbetsmiljön och ge en fingervisning om var organisationen befann sig vid tidpunkten för undersökningen. Somliga uppfattade dock en svårighet i att analysera resultatet som medarbetarenkäten genererade och behövde man hjälp med detta var den knapphändig från stödfunktionerna. Cheferna uttryckte en önskan om att lägga medarbetarundersökningen en annan tid på året, vilket det fanns fler anledningar till. Någon fann det intressant att se om resultatet skulle bli annorlunda om undersökningen genomfördes på våren istället för hösten. En annan tyckte att det rent strategiskt skulle vara bättre att genomföra den under våren för att sedan starta upp hösten med att jobba med de förbättringsområden som uppdagades. Studien rundas av med en diskussion om dess resultat där kopplingar till tidigare forskning görs samt förslag på intressanta områden att studera vidare inom.

<p>Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området.</p><p>Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen.</p><p>Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv.</p><p>I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.</p>

Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området. Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen. Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv. I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.

En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation, relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olika ledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefens färdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät där medarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. En medarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap och sin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämsta enheterna från en medarbetarenkät i ett landsting. I uppsatsen skapas olika ledarstilsindex utifrån redan befintliga frågebatterier och användandet av enkätens frågor. Uppsatsen förklarar sambanden och variationen i svaren på frågor kring medarbetarnas hälsa och förtroende för chefen utifrån skapade ledarstilsindex. ”Ledarklimatet” och ”Ledarskap som främjar hälsa och utveckling” är de ledarstilsindex som förklarar mycket av variationen i svaren. Grunden i dessa index är kommunikationen. Uppsatsen visar att utveckling och ökad kunskapen kring kommunikation kan ge bättre resultat på en medarbetarenkät. Att förstå sambanden mellan olika delar av enkäten kan hjälpa chefen att sätta in rätt åtgärder för bra ledarutveckling och därmed förbättra arbetsklimatet och öka välbefinnande hos medarbetarna. / A manager uses different skills in their everyday life such as communication, relationship-building and decision making. As well as managers is acting with different leadership styles based on context and employees. The quality of the manager's skills and behavior can be valued in an employee survey where the employee also values his and the group's well-being. An employee survey is to provide support for the managers to develop their leadership and their activities. This paper analyzes the ten best and the ten worst units from an employee survey in a county council. The paper created different leadership style indices based on existing questionnaires and the use of survey questions. The paper explains the relationships and the variation in the responses to questions about the health and confidence of the manager based on the management style indices. " Leadership climate" and "Health and development promoting leadership behavior " is the leadership style indices that explain much of the variation in the responses. The basis of these indices is communication. The paper shows that development and increased knowledge of communication can give better results on an employee survey. Understanding the relationships between different parts of the survey can help the manager to apply the correct measures to good leadership development and thereby improve the working climate and the well-being of employees.