Diss. Stockholm : Univ., 2004.

No description available.

Medborgarskapspolitik har varit och är fortfarande ett väl diskuterat område inom de svenska partierna, inte minst inom Sverigedemokraterna (SD). Under 2004 tillsattes en utredningsgrupp[1] av Socialdemokraterna vars främsta syfte var att se över medborgarskapslagstiftningen och utröna om det är möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap efter omprövning om det skulle visa sig att medborgarskapet förvärvats under felaktiga grunder eller på annat otillbörligt tillvägagångssätt. Förslaget kom sedermera att utmynna i SOU 2006:2, Omprövning av medborgarskap. Medborgarskapslagstiftningen har förändrats och setts över ett antal gånger innan ovan betänkande gavs ut. Till en början tilläts t.ex. inte en person som hade medborgarskap i ett annat land att ha kvar det medborgarskapet vid förvärv av ett svenskt medborgarskap för att undvika dubbelt medborgarskap[2] som vid den tiden var än mera strikt. Detta var också den enda situationen där en person kunde fråntas sitt svenska medborgarskap. Sveriges inträde i EU kom att förändra Sverige på en del områden bl.a. lämnades en del av den svenska beslutanderätten över till EU. Medborgarskapslagstiftningen kom dock inte att påverkas av detta. Detta betyder att Sverige har rätten att själva bestämma över reglerna om vem och vilka som får bli medborgare i landet. Och när det kommer till just medborgarskapslagstiftningen i ett medlemsland har inte EU något att säga till om vad gäller medborgarskapsfrågan utan den som är svensk medborgare är även unionsmedborgare, enligt FEUF art 20. Emellertid har det kommit att visa sig att EU ändå, under vissa omständigheter, blandar sig i angelägenheter som rör medborgarskapslagstiftningen på nationell nivå. Som med det mesta i ett samhälle finns det såväl motståndare till och förespråkare för hur de regler som rör medborgarskapspolitiken skall vara utformade. Den ena inställningen är inte alltid bättre än den andra men vad säger egentligen lagen? Var står jag i denna fråga? Syftet med uppsatsen är därför att analysera medborgarskapslagstiftningen så som den ser ut idag samt hur den tidigare har sett ut. Utifrån det klargör jag för mina egna ståndpunkter och reflektioner kring frågan om det efter omprövning skall gå att återkalla svenskt medborgarskap. I uppsatsen kommer jag även att analysera de konsekvenser som kan tänkas återspeglas ur införandet av ett återkallelseinstitut.

No description available.

Sverige befinner sig i en tid där digitaliseringen ges utrymme i det politiska livet. I och med denna utveckling blir medborgarna i ett land stegvis också digitala medborgare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida fem utvalda läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet ger eleverna meningserbjudanden om det digitala medborgarskapet. Detta görs genom en kvalitativ innehållsstudie av de innehåll som finns i de olika läroböckerna. Det framkommer av undersökningen att samtliga läroböckerna ger mening om det digitala medborgarskapet, dock från olika aspekter.

No description available.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2008.

How does motherhood affect the experience of Swedish citizenship among foreign-born mothers in Järva? Using a theoretical model that combines Ruth Lister and Kallios et al.'s theories of lived citizenship, the paper aims to explore this question. Since motherhood has never been added as a dimension of lived citizenship, the paper aims to contribute to previous research on citizenship in the hope of sowing a seed for further research on the significance of motherhood. Through qualitative semi-structured interviews, eight foreign-born mothers in Järva were asked to talk about their experience of their Swedish citizenship. The study concludes that motherhood seems to have an impact on lived citizenship, as motherhood is strongly present in the mothers’ narratives of their citizenship rights and responsibilities, sense of belonging, and opportunities to participate in the society.  The experience of citizenship rights and obligations is stated through the mothers’ appreciation for their extended rights. Several of the mothers express that the appreciation is sometimes projected onto the children in the form of a debt of gratitude. It also emerges that the mothers’ perception of their rights is influenced by their perceived ability to fulfill their children's rights. Furthermore, the mothers’ experience of belonging to Swedish society seems to be reflected in the mothers’ children, who are not always accepted by society, and it is also clear that the mothers think that implementing a sense of Swedish belonging is an important part of their children's upbringing. The sense of belonging can also be linked to the mothers’ feeling of being excluded from “good Swedish motherhood”, where they feel that they have more demands on them as mothers born abroad. Finally, on the one hand, motherhood seems to increase social and political participation by fostering civic qualities. On the other hand, motherhood may appear to limit participation because it means less time for the mother’s interests.

The aim of this master’s thesis is to investigate a information center called ”Infoteket om funktionshinder”. The purpose of Infoteket is to collect information about disabilities and make it accessible to people with disabilities, their relatives and public. In this survey I will analyze how Infoteket can help people with disabilities to achieve empowerment. I use empowerment as a theoretical framework as Jay A. Conger and Rabindra N. Kanungo describes it in terms of sense of control and self-efficacy. For people with disabilities, empowerment is about ability to control his own destiny. The key to empowerment is information.My second theoretical framework is Carol C. Kuhlthaus’ principle of uncertainty. I’ve found it possible to apply the phases from uncertainty to understanding to the information search process within the process of diag-nostics.The main method has been qualitative interviews where the informants have been selected according to their professional role. I have also studied Meeting Minutes and conducted a quantitative survey of visitor statis-tics.Infotekets’ role to promote empowerment lies in the ability to examine the quality and reliability of infor-mation about disabilities. A close collaboration with authorities makes it possible to ensure the quality. An im-portant criterion for quality is scientific foundation and accessibility. The literature must be readable for the public rather than professional.To promote empowerment it’s also important to reach the target groups. I have discussed if it makes any difference whether the information is available at the library or the habilitation. The results show little differ-ence, but there are some disabilities that are more difficult to reach through habilitation. That’s why I believe that the library is an important complement to habilitation.This is a two years master’s thesis within Library and Information science.

No description available.