Denna studie ämnar undersöka adoptivpersoners upplevelser, dels av att möta stereotypa föreställningar baserat på sitt utseende och sin adoptionsbakgrund och dels sina upplevelser gällande medborgarskap och tillhörighetSyftet med studien är att bidra med en mer nyanserad bild av adoptivpersoner och att delge deras upplevelser, för att låta adoptivpersoner vara med i konstruktionen av adoptivpersoner som social grupp. Studiens huvudsakliga frågeställningar ämnar låta adoptivpersonernas upplevelser och den mening som tillskrivs upplevelserna vara huvudfokus. Metodologiska utgångspunkter är att denna typ av syfte och frågeställningar kan besvaras genom kvalitativa intervjuer och en genuin nyfikenhet för individers upplevelser. Resultat och analys presenteras på så sätt att individernas berättelser står i fokus, utifrån dessa berättelser och upplevelser analyseras insamlad empiri utifrån social medborgarskapsteori och postkolonial teoribildning. Resultatet av studien är att adoptivpersoner har olika typer av upplevelser av att möta stereotypa föreställningar, där samtliga informanter upplevt stereotypa föreställningar baserat på deras utseende. Vidare visar resultatet att adoptivpersoner innehar en dualism i sin upplevelse av medborgarskap och sin tillhörighet till Sverige respektive adoptionsland. Slutsatsen för studien är att resultatet av studien stämmer delvis överens med den tidigare forskning som finns, dock är studien för liten för att kunna generaliseras och bekräfta den tidigare forskningen. Sett till enbart studiens slutsatser så synliggörs en mångdimensionell bild av adoptivpersonens upplevelser, som jag hoppas leder till att fler forskarstudenter får upp ögonen för de komplexa beskrivningar som adoptivpersoner innehar gällande tillhörighet och medborgarskap. / In this study, the aim is to examine adoptees, and their experiences of meeting stereotypical beliefs based on their appearance and their adoption background, as well as their experiences regarding citizenship and belonging. The purpose of the study is to contribute with a more nuanced picture of adoptees and to share their experiences, in order to allow adoptees to participate in the construction of the image of an ‘adoptive individual´. The main issues of the study, that is aimed to be the main focus, is the adoptive individuals experiences and the meaning attributed to the experiences. Methodological starting points are that this type of purpose and questions can be answered through qualitative interviews and a genuine curiosity for the individuals experiences. The results and analysis are presented in such a way that the individual’s stories are in focus, and based on these stories and experiences, empirical data is collected and analyzed based on social citizenship theory and post-colonial theory. The result of the study is that adoptive individual’s have different types of experiences of meeting stereotypical beliefs, where all the informants experienced stereotypical beliefs based on their appearance to some extent. Furthermore, the result shows that adoptive individual’s possess a dualism in their experience of citizenship and their affiliation with Sweden and the adopting country. The conclusion for the study is that the result is partly in agreement with the previous research that is available, but the study is too small to be able to generalise and confirm the previous research. Seen solely from the study's conclusions, a multidimensional image of the adoptive individuals experiences is made visible, which I hope will lead to more research students getting their eyes on the complex descriptions that adoptive individuals hold regarding affiliation and citizenship.

Enligt gällande svenska lagstiftning ska det allmänna arbeta för ett delaktigt och jämlikt samhälle. Det är ett välkänt faktum inom statsvetenskapen att bostadsområden påverka individers medborgarskap samt kan påverka om individen inkluderas eller exkluderats av samhället. Detta arbete undersöker om ens persons typ av bostad påverkar ens medborgarskap. Metoden som arbetet använde var enkäter som gjordes online som sedan delade via sociala medier. 116 personer svarade på enkätens 10 obligatoriska frågor som undersökte likheter och skillnader mellan bostadstyperna. 39 utav de 116 respondenterna svarade också på den öppna fråga som frågade hur de själva att deras bostadsområde påverkade dem upplevde. Respondenterna var främst kvinnor, personer mellan 31-60 år, inkomsttagare med en månadsinkomst på 30 001 kronor eller mer, arbetar fulltid och bo antigen i villa eller lägenhet. Resultatet blev att vissa skillnader upptäcktes mellan bostadstyperna men många likheter upptäcktes också. Dessa skillnader och likheter gav ingen uppenbar förklaring varför resultaten ser som de gör. Författaren teoretiserar att vissa okända faktorer påverkar variablerna studien har undersökt vilket kan förklara studiens resulterat.

I denna uppsats vill vi studera vilken typ av vision som Laholms kommun har för landsbygdsorten Veinge gällande landsbygdsutveckling och hur det kan påverka Veinges lokala medborgarskap. För att besvara syftet utgår uppsatsen utifrån frågeställningarna: Vilken typ av Josefina Syssners landsbygdsvisioner har Laholms Kommun för Veinge? Vad kan visionen ha för betydelse för det lokala medborgarskapet? För att undersöka detta genomförs en kvalitativ textanalys av Laholms kommuns utvecklingsprogram för Veinge 2035. Det finns olika sätt man kan förhålla sig till visioner. Josefina Syssner har tagit fram nya visioner för landsbygden som i denna studie tillämpas som analysverktyg. Den kvalitativa textanalysen är baserad på Josefina Syssners visioner för landsbygden och ställa det i relation till det lokala medborgarskapet. Resultatet visar att Laholms Kommuns vision för Veinge går att identifieras med Syssners vision “Den hållbara landsbygden” men att den även liknar Syssners vision “Besöksplatsen”. Visionerna “Den uppkopplade platsen” och “Den globala platsen” visar sig stämma mindre överens med Laholms kommuns vision för Veinge. Om Laholms kommun lyckas att förverkliga sin vision har de en möjlighet att välja en politik som riktar sig åt antingen ett liberalt eller kommunitärt medborgarskap i orten.

Denna forskning handlar om icke-medborgare i Lettland som är en av EU mest kritiserade problem som är inte löst. Icke-medborgare i Lettland har rätt att naturaliseras och få Lettlands medborgarskap men det är fortfarande över 200 000 personer som behåller icke-medborgares status. Undersökningens syfte är att ta reda på orsaken varför skaffar icke-medborgare inte Lettlands medborgarskap. Undersökningen är uppbyggd som en fallstudie, det är historisk metod och kvalitativ textanalys som används i undersökningen. Undersökningens teori handlar om begrepp –medborgarskap, naturalisation, exkludering. Material är tidigare forskningen, en bok, vetenskapliga artiklar, historiska dokumenten, lagar och en semi-strukturerad intervju med 6 icke-medborgare i Lettland. Undersökningens resultat är att icke-medborgare lider fortfarande från en orättvis situation när de inte fick Lettlands medborgarskap som lovades till dem, upplever diskriminering inom olika livets område. De anser att naturalisationen som process är kränkande och komplicerad. Slutsatsen är att naturalisation inte fungerar som ett verktyg för att minska antal av icke-medborgare, andra åtgärder behövs för att lösa detta problem.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa kunskap om rollen som lärarens interkulturella kompetens spelar i samhällskunskapsämnets medborgarfostrande uppdrag. Genom att belysa medborgarfostrande uppdraget som skolan har, identitet och språk samt interkulturell kompetens påverkan på inkludering redogör denna kunskapsöversikt för forskningen som finns inom ämnet. Det presenteras att teori skiljer sig från praktik vad gäller mål om inkludering, styrdokumentens implementering är ett sådant exempel i svensk skola. Vidare presenteras att identitet och språk är centrala i frågan om inkludering i klassrummet samt att lärarens interkulturella kompetens har en påverkan på elevers upplevelse av inkludering. Vidare presenteras ett forskningsgap där möjlighet för vidare forskning finns

This study examines how skills and abilities regarding active citizenship are forwarded through the Swedish upper-secondary level curriculum in general and the syllabus for “samhällskunskap” in particular. For the latter, focus is primarily on the course “samhällskunskap 1b” – an introductory course, usually a year long and mandatory for all pupils on programmes aimed towards further university studies.Through a theoretical lens of German sociologist Jürgen Habermas’ ideas of communicative action, American progressive educational reformer John Dewey’s ideas of skill-focused teaching and the results of present-day political scientists Tiina Ekman, Erik Amnå and Joakim Ekman, educational philosopher Gert Biesta and educational researcher Sten Båth, we assemble a definition of what abilities an active citizen should obtain in a Swedish educational context.The curriculum and syllabus are scrutinized and examined through the aforementioned definition and theories. Previous research is accounted for in length and compared to our findings. The content and outcome of the syllabus is then tested and compared to our definition through a digital survey sent out and answered by 96 Swedish upper-secondary pupils in the Malmö-Lund area. Our findings suggest that a definition of active citizenship abilities and skills is possible to make within the framework as stated in the purpose of curriculum and syllabus, but difficult to put into teaching practice in samhällskunskap 1b, given the nature of the knowledge demands that are to be graded in the said course. The survey indicates pupils with a generally high political and societal self-esteem, a moderate will for civic engagement and a high degree of knowledge, but having to a lesser degree acquired abilities for how to use their knowledge as a foundation for problem-solving in everyday life situations.

This essays key aspect was to investigate how Swedish and Finnish curriculum for upper secondary school, in relation to each other, integrate and implement the notion of citizenship, equality and equivalence. Due to Swedish students preforming under the average in international knowledge measurements, such as PISA, and with Finnish students preforming as one of the top five countries, a question that came to surround this essay was raised. ‘What similarities/differences can be made clear the Swedish and Finnish curriculum regarding work and design of citizenship, equality and equivalence?’ To answer this question, this essay started off by defining and analysing the key notions of citizenship, equality and equivalence. After thoroughly reading through the Swedish and Finnish curriculums general parts and the subject plan for social science the result was established. The result was then analysed with the notions citizenship, equality and equivalence, with Swedish and international literature. The results showed a strong anchoring of the citizenship throughout both the Swedish and the Finnish curriculum and the subject plan for social science. The analysed result also showed a clear lack of equality integrated in the Swedish curriculum in comparison to the Finnish curriculum and the lack of student influence in the Finnish curriculum.

Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ”äntligen demokrati i Sverige”, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten. Då läroböckernas perspektiv över tid inte har förändrats, utan författarna vidhåller fortfarande en liknande konstruktion det vill säga att några avsnitt och ”sanna” fakta alltid är rådande. Fastän senare tiders uppmärksammande av genushistoria, kvinnohistoria och synliggörandet av kvinnor hanterats går inte detta att urskilja som en vidare tendens i litteraturen. Under denna period har inte läroböckerna förändrats utan behandlar likartade aspekter och teorier. Nya tankar och synsätt som har skapats har inte bidragit till förändringar utan böckerna fortsätter basera samma ”sanna” fakta i en kronologisk ordning, de gamla texterna har inte omarbetats något nämnvärt. / The aim of this dissertation is to investigate how the struggle for universal suffrage is depicted in Swedish textbooks from the early 1900s until today. The investigation seeks to discern the depiction of women’s struggle for suffrage and to discern whether there is a tendency towards possible change in how textbook authors have depicted this over time. The investigation will be conducted through scrutinizing and analyzing nine textbooks of history. The results from the analysis show that the textbooks depict women’s suffrage as a positive matter, since it results in the feeling of “finally democracy in Sweden”. However, none of the authors of the textbooks attempt to convey what happens after the gain of suffrage. The perspectives in the textbooks do not seem to have changed over time, since the authors still uphold a similar design. In addition, all textbooks seem contain certain passages where “true” facts are predominant. Despite of recent years of acknowledging gender history, women’s history and the increased visibility of women this cannot be discerned as a tendency in the investigated literature. Throughout the scope of analyzed textbooks there is no particular visible change over time, but instead all of the textbooks seem to treat similar aspects and theories. New ideas and approaches that have occurred do not seem to have contributed to any change in the textbooks. The same facts based on “truth” are conveyed in a chronological order, and the older texts are not substantially rewritten.

Synen på integration kan uppfattas olika av individer jämfört med staten. Syftet med dennastudie är att utföra en jämförelse mellan staten och individens syn på den socialaintegrationen i Sverige. Denna studie utgår från två frågeställningar som är följande: Hurpåverkar graden av social integration känslan av tillhörighet? och under vilka omständigheterblir social integration omöjlig? För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer,stats dokument och motioner. Det valda teoretiska ramverket valdes noggrant ut för attundersöka nyckelfaktorer som leder till formell och informell integration. Det teoretiskaramverket som valdes var av Jose Alberto Diaz, T.H. Marshall och Ruth Lister. Resultatetvisade att individer som har en utländsk bakgrund fortfarande kan uppleva utanförskap trotsatt de bor i Sverige, behärskar det svenska språket, har ett yrke och har avslutat högreutbildning. Uppfattningen för vad samhället anser vara en "ideal" individ och regeringensstrategi för integration, är centrerad kring att förbereda individer med de resurser som krävsför att upprätthålla en självständig försörjning. Däremot prioriterar invandrare en känsla avtillhörighet framför dessa resurser.

No description available.