Syftet med den här studien var att belysa hur offentlig medial debatt om papperslösa personers rätt till vård ser ut i Sverige. Studien hade en kvalitativ ansats. Metoden som användes var idé- och ideologianalys och med hjälp av denna analyserades ett antal tidningsartiklar. Om papperslösa personers situation i allmänhet och deras tillgång till hälso- och sjukvård finns tidigare forskning, men det saknas studier om debatten som sådan. Resultatet av denna studie visade att debattens huvudsakligen förs av journalister och politiker men även av andra aktörer såsom läkare, olika typer av organisationer och till viss del privatpersoner. Kärnan i debatten visade sig bestå av huruvida sjukvård skall betraktas som en mänsklig eller medborgerlig rättighet och tre ideologiska block urskiljdes i analysen. Dessa rör medborgarskap, mänskliga och medborgerliga rättigheter samt välfärdsstatens roll. Konklusionen blev att detfinns en tydlig ideologisk skiljelinje mellan de som åberopar mänskliga respektive medborgerliga rättigheter i debatten om papperslösa personers rätt till vård.

The aim of this master thesis was to examine the European Commission's information resources from a user perspective in order to clarify the needs and circumstances of the search of EU-information among students at Örebro University. 41 students participated in a survey, and four of them was interviewed. On the basis of Pendelton- and Chatmans theories of information behaviour in small worlds, it were assumed that the students' education and citizenship in the European Union affected their needs and the search of EU information. The study showed that the students needs for EU-related information has increased, with the current education, but also been linked to earlier educations. The students Citizens need were mainly associated with elections such as the EMU-election, but also in some cases to a need of the general knowledge. A review of the European Commission's information resources were made with an emphasis on European Documentation Centre, EDC. The survey showed that most students used the EDC and the EU-databases that was made available by the European Commission through the EDC and the university library but were not aware that they used EDC. The survey also showed that students made use of familiar sources and resources when they searched the EU-information, such as the library's regular database list, the library catalogue and search engine on the internet are not requested of other resources. In line with Pendelton and Chatmans's theory the students did not seek information if it was not consider necessary.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare. Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser. En av slutsatserna visade att citizenship educations betydelse är stor när det gäller att bilda en nationell identitet bland eleverna. Lärarnas arbetsmetoder bestod av enkel traditionell klassundervisning där eleverna inte alls praktiserade innehållet utan lärarna uppmanade sina elever att använda kunskapen som förmedlades utanför skolans värld, till exempel i olika föreningar. Innehållet kretsade kring att försöka förmedla kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter en kenyansk medborgare har, förespråka nationalism samt patriotism. Det visade sig att nationalism och patriotism var de viktigaste delarna när det gällde att bygga upp en nationell enighet/identitet i det demokratiska Kenya.   Nyckelord: citizenship education, nationell identitet, demokrati, Kenya, lärare, samhälle. / The intention of this work is to draw attention to citizenship education that has become increasingly important in the creation of national unity / identity in Kenya. More specifically, it means that the work was to examine how selected Kenyan secondary school teachers are working to convey the knowledge of citizenship education to create national identity and what content is presented. Second reflection is to see if the teachers in any way invite the students to practice the knowledge that they conveyed in school on democratic rights and practice these in the society. In order to answer the survey questions, I examined the documents in the form of literature and databases, and conducted interviews, which were then analyzed. Respondents in the interviews have been asked similar questions and issues where they have been contrasted with each other to bring forth any discrepancies / affinities. One of the findings showed that citizenship educations are of immense importance in terms of forming a national identity among students. Teachers' practices consisted of simple traditional classroom where students didn’t have the chance to practice the content. Instead the teachers asked their students to use knowledge that was transmitted outside the school context, for example, in various compounds. The content revolved around trying to convey the knowledge of rights and obligations that a Kenyan citizen is holding, and also advocating nationalism and patriotism. It turned out that nationalism and patriotism were the main fragments when it came to building a national unity / identity in democratic Kenya.   Keywords: citizenship education, national identity, democracy, Kenya, teachers, society.

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda. Konsekvensen av detta blir att de hindras från möjligheten till jämlikt deltagande i det samhälle de befinner sig i. Resultatet visar också att avsaknaden av både kunskap och tillgång till resurser försvårar det sociala arbetets genomförande när det kommer till gruppen utsatta EU-medborgare.

The purpose of this case study was to examine consequences of a limited social citizenship among young adults in the refugee camp of DeHeishe in Palestine. In order to receive a profounder understanding of conditions and structures that affects young adult’s experiences of social citizenship, status in the community and practices a case study was carried out during April 2013. The data has been collected by triangulation, conducted through nine interviews, 52 survey forms and several observations in DeHeishe camp. The data was analyzed through the theoretical approach of social citizenship, intersectionality and the concept of “empower-ment”. The study shows that young adults have a fragmented view of the concept of social citizenship and differences were seen between women and men. According to status and practice in relation to social citizenship women and men’s attitude was various and limiting structures might be the cause of it. According to the young adults the Israeli occupation is the most limiting structure along with their specific living conditions. The traditions also were seen as a limiting, but at the same time could be enabling. For this reason, the consequences were that the young adults took matters into their own hands by empowerment through NGOs and create an alternative form of social citizenship. It is through knowledge and participation they experience they can change their situation.

Utgångspunkten i arbetet är att människor som saknar rättigheter behandlas orättvist. Nancy Frasers rättviseteori stärker det påståendet. Hennes tolkning av rättvisa innebär att individer skall ha möjlighet att deltaga som jämlikar i alla strukturer som påverkar individen. Om individen saknar rättigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jämlik. Frågeställningen som undersöks är hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orättvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rättigheter. Syftet med undersökningen är att granska huruvida Arendts ansvarsbegrepp fortfarande är relevant. Frasers rättviseteori är ett verktyg för att analysera Arendts ansvarsbegrepp. Tolkningen av ansvarsbegreppet genomförs dels genom argumentationsanalys, och dels genom begreppshistorisk analys. Resultatet av undersökningen är att Hannah Arendts ansvarsbegrepp kan fungera som en metod för att öka rättvisan ur Nancy Frasers perspektiv. Min tolkning av Arendts teori är att individen skall agera om hon har möjlighet att påverka andra människors liv till det bättre. Arendts ansvarsbegrepp innefattar därmed ett krav på individer att ta ansvar för andra människors livssituationer. Jag menar att det krav på individuellt ansvarstagande som Arendts ansvarsbegrepp innehåller innebär att människors rättigheter stärks. Genom att människors rättigheter stärks minskar orättvisan enligt Fraser. / The premise of the study is that a person who has no rights is treated unjustly. The claim is strengthened through Nancy Fraser's theory of justice. Her interpretation of justice means that individuals should have the opportunity to participate as equals in structures that affects the individual. She argues that the individual lacks the ability to participate as an equal if she has no rights. The main question under consideration is how Hannah Arendt's concept of responsibility can contribute to reduce the injustice that people with lack of rights suffer from. The purpose of the study is to investigate whether Arendt's concept of responsibility is relevant. Fraser's theory of justice is a tool to examine Arendt's concept of responsibility. The analysis of the concept of responsibility is performed with an argumentation analysis and a conceptual analysis. The result of the examined question is that Hannah Arendt's concept of responsibility can serve as a method to increase justice in Nancy Fraser's perspective. My interpretation of Arendt's theory is that responsibility includes an obligation to act if one has the possibility to improve other people's lives. The individual responsibility for other people results in strengthening human's rights. When human’s rights are strengthened the injustice reduces, according to Fraser.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / S. 261-273: Bibliografi.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

In the year of 2010 the swedish parlament voted to annul conscript and replaced it with employed soldiers. This study examines the swedish political parties agruments during the debate prior to when the decision was  made. The purpose of the study is to gain an understanding of the political parties different position in the debate. The main question is: In what ways are the arguments concerning abolished/retained conscription proposed by the different political parties charactarized by ideological concepts?   The theories for the study is Robert Nozicks idéas of the night-whatchman state  and Rober Rawls idéas of the welfare state. The essay analyzes the arguments from the swedish political parties. Thus a method of that character is used.   The result of the study is that only one of the examined parties, the green party, had clear arguments that had ideological concepts related to civil rights contra civil duties. They argumented that military service should be based onfree will rather than mandatory.