Migration over national boarders is common in today’s globalized world. As a result the number of individuals with connections to more than one nation are increasing. But how do they identify themselves? Ambition of this study was to explore how individuals with dual citizenship identify themselves and whether others identification of them has an effect on their own identification. This study had a qualitative approach and used semi- structured interviews to collect experiences from five individuals with dual citizenship.   This study contains theories of identity based on social constructivism, social identity, national identity, orientation, as well as key notions such as migration, citizenship and dual citizenship. Those are the theories used in the analysis of the empirical material.   The conclusion reveals that all of the informants identify themselves with both their nations, which demonstrates their hyphen identities. Differences in identifications are presented by three identities; the first is Transnational Identity, where the individual's identification is influenced by all nations, even though there is no longer any connection with the nations. The second is Hierarchical hybrid, where the individuals identify themselves with one nation more than the other. The last identity is Parallel affiliation, where individuals identify themselves equally with both nations while experiencing emotional attachment to both. Furthermore, the conclusion shows that individuals’ identification isn´t predominantly influenced by others perception of them.

Föreliggande studie ämnar undersöka hur politiker i Sverige talar om införandet av språkkrav för olika ändamål i valrörelsen 2018. Materialet som genomsökts är tidningsartiklar från två av de ledande dagstidningarna i Sverige, samtliga rikspartiers valmanifest samt en enkät från Språkförsvaret. Analysen av materialet har följt en innehållsanalytisk tradition med ett kompletterande kritisk diskursanalytiskt angreppsätt. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur språkkrav figurerar i debatten samt synliggöra underliggande språkideologier som är närvarande då politiker talar om språk. De språkideologier som varit främst relevanta för den här studien har varit ideologin om språkhierarkier, standardsspråksideologin och ideologin en nation – ett språk. Resultatet efter genomförd studie visar att samtliga språkideologier är närvarande i rikspolitikernas uttalanden och då politikerna pratar om språk blir även en ”vi” och ”dom”-relation synlig. Språkkraven riktar sig främst till de nyanlända i Sverige och resultatet visar att politikerna symboliserar det svenska språket som en väg in för dem in i det svenska samhället. Därmed framställs språkkraven även som en lösning på integrationsproblemen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

Bakgrund: Historisk så har personer med funktionsnedsättning setts som asexuella. Forskning har dock motbevisat detta och sett att ungdomar med funktions¬nedsättningar har lika mycket sexuella erfarenheter som jämnåriga. Att ha en god sexuell hälsa är en mänsklig rättighet. För att kunna åtnjuta sina rättigheter är det av största vikt att få tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR] anpassat utifrån sina förutsättningar. Dock så visar forskning att hälso- och sjukvården generellt är dålig på att ta upp och informera om sexualitet. Syfte: Att genom fokusgrupper och intervjuer med habiliterings¬personal undersöka om, och i så fall hur, SRHR-frågor belyses inom habiliteringen. Metod: Fokusgrupper och intervjuer med personal inom barn- och ungdoms¬habiliteringen samt syn-, hörsel- och dövverksamheten. Analysen har skett genom tematisk analys. Kritisk realism och sexuellt medborgarskap användes som teoretiska perspektiv. Resultat: Samtal om SRHR förekommer till viss del inom habiliteringen. Emellertid är det antingen enskilda individer eller vissa yrkeskategorier såsom psykolog, kurator och sjuk¬sköterska som har de samtalen. Därtill är samtalen förbehållet vissa funktions¬nedsättningar, i synnerhet om beteenden uppstår som omgivningen uppfattar problematiska. SRHR lyfts nästan aldrig ur enbart ett hälsosamt perspektiv. Den här studien visar att ungdomar med rörelse¬nedsättning i princip aldrig får möjligheten att prata om sexualitet på habiliteringen. Detta beror till stor del på att personalen saknar kunskap samt att de här ungdomarna främst träffar arbetsterapeut och fysioterapeut, yrkeskategorier som sällan eller aldrig pratar om SRHR. Vidare saknas det övergripande rutiner och samsyn mellan enheterna för hur arbetet med SRHR ska gå till. Slutsats: För att ge ungdomarna den information om SRHR de har rätt till behövs ett proaktivt arbetssätt. Det behövs vidare ökad kunskap för samtliga yrkes¬kategorier inom habiliteringen samt rutiner på organisationsnivå för att implementera arbetet med SRHR i verksamheten. / Background: Historically, people with disabilities have been considered as asexual. However, research has shown that adolescents with disabilities have just as many sexual encounters as their peers. According to human rights, everyone has a right to sexual and reproductive health, regardless of disability. To be able to benefit from these rights, information about sexual and reproductive health and rights [SRHR] must be altered according to individual needs. Yet, research shows that healthcare workers rarely address these issues with their patients. Aim: The aim of this study was to explore if and how SRHR was brought up within the rehabilitation centres for adolescents with disabilities. Method: Focus groups and interviews with professionals working with adolescents with autism, intellectual disabilities [ID], mobility, visual, and hearing disabilities. The material was analysed using thematic analysis. The theoretical frameworks used were critical realism and sexual citizenship. Results: The topic of SRHR arose to some extent within the rehabilitation centres, this was mostly due to individual interests from the personnel or certain professions such as psychologists, counsellors, and nurses. When SRHR was brought up it was mostly with adolescents with autism or ID, and it was usually because of problematic issues such as offensive behaviour. SRHR was never brought up from a health perspective. All professionals reported lack of knowledge of SRHR. One group was completely overlooked in this regard: adolescents with mobility disabilities without ID. The main reason for this was the professionals’ lack of knowledge, but also that these adolescents mostly see occupational therapists and physiotherapists who did not address questions of SRHR. Moreover, these adolescents did not show any problematic behaviour, consequently SRHR was not mentioned. Conclusion: Knowledge and competence about SRHR is needed among the professionals. Furthermore, the rehabilitation centres need to establish protocols and routines on how to better address SRHR issues for all adolescents regardless of disability and what kind of healthcare worker they encounter. This is according to their human rights.

Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades.  Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.

No description available.

The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.

No description available.

The aim of this bachelor thesis Digital Inclusion – An Interview Study with Public and School Librarians on Work to Reduce the Digital Divide is to examine how the democratic task takes shape in public and school librarians’ work to strengthen citizens’ digital inclusion. The research questions are: How do public and school librarians work to support citizens’ digital inclusion? What challenges do public and school librarians experience in this work? How do public and school librarians describe the digital divide? Three themes are in focus: An Active Citizenship, Working for Digital Inclusion and The Digital Divide. Within library and information science this bachelor thesis mainly relates to information practices where media and information literacy (MIL) is studied but also to cultural policy when the democratic role of public and school libraries is examined. A sociocultural perspective is used as a theoretical approach and a few of its concepts – social practices, tools and appropriation – are used as analytical tools. Van Dijk’s cumulative and recursive model of successive kinds of access to digital technologies is used as a structure. The method used is semi-structured interviews with six librarians, whereof three public librarians and three school librarians. The results show that digital tools are significant to public and school librarians’ work strengthening digital inclusion in its users. While school librarians mainly focus on instruction to increase student’s skills concerning digital competence, public librarians focus more on developing skills concerning user’s digital everyday life although MIL goals are also in effect. Activities for learning show that public and school librarians use different approaches but all stress the importance to connect activities to student needs and realities. The professional role is prominent when working for digital inclusion. Relinquishing the role of the expert means that shared learning opportunities can occur which is beneficial for both librarians and users. Regulatory documents such as the curriculum are considered important tools by most of the librarians. Some mutual challenges for the librarians are lack of interest or competence in the digital aspects of the job, lack of time, fear and insecurities related to digital technologies and tools causing users to feel ashamed. While school librarians are challenged by teachers who are inaccessible and students who are overly confident about their competencies, public librarians are challenged by marketing and limitations in what they can and cannot help users with. The librarians observe how the digital divide manifests itself: all users have shortcomings with digital competencies that prevent them from becoming active citizens in society. School librarians claim that students in general are considered more knowledgeable about technical tools such as computers and smartphones but in fact they lack competencies outside their frame of reference. Public librarians claim users are unable to perform daily tasks and that many lack access to technical tools.

No description available.