Medborgarskapet har en betydande roll i alla delar av världen. Det kan ges till medborgare antingen vid födelse eller via en medborgarskaps anmäla. Vissa krav bör uppfyllas innan man ansöker om ett medborgarskap, men just nu debatterar en del partier i Sveriges riksdagen i syfte att försvåra medborgarskapskrav och föreslår språktester som ett krav inför medborgarskapsanmälan. Att inte få ett medborgarskap i ett land, kan det innebära utanförskap och olika rättigheter. Därför blir studiens syfte att undersöka om riksdagsdebatten har förändrats mellan år 2014 och 2022 gällande språkkravet, att se vilka ståndpunkter och argument som förekommer i riksdagsdebatten samt att ta reda på anledningar på partiernas agerande. Studien är en kvalitativ textanalys med inslag av innehållsanalys. För att utföra studien har all fakta i stor omfattning valts från riksdagens webbsida och andra trovärdiga sidor. Resultatet har visat en begriplig förändring i riksdagsdebatten vid de undersökta åren. 2014 har språkkrav inte ägt rum såsom att införa obligatoriska ceremonier, medan 2022 har flertal partier debatterat om vikten att införa språktester. Partiernas olika ställningstaganden har berott på den ideologiska- och strategiska aspekten, såsom att antingen sträva efter fler röster, vilket kräver förändringar eller att hålla fast vid en enda ideologin som inte kräver ändringar. Dessutom har partiernas ståndpunkter och argument kring språkkravet kopplats till det liberalistiska- och kommunitära synsättet. Forskaren har hävdat i slutsatsen att ett språkkrav är mindre viktigt att uppfyllas inför medborgarskapsansökan. Detta baseras på tidigare forskning som har uppvisat att språktester leder bland annat till utanförskap.

Mänskliga rättigheter är en central del i en rättsstat och av stor betydelse för befolkningen i många länder. Exempel på mänskliga rättigheter är rätten till liv och en rätt att inte bli torterad. Förbudet mot tortyr regleras i FN:s tortyrkonventionen och innebär ett förbud att utsätta en individ för någon form av omänsklig och tortyrliknande behandling. I uppsatsen är mänskliga rättigheter och tortyrbegreppet i fokus, och syftet är att avgöra om (forced confessions) är att klassificeras som tortyr eller inte. Uppsatsen har även som syfte att besvara frågeställningar angående om Kina bryter mot tortyrkonventionen i och med användadet av tvingade bekännelser. Uppsatsen går även in djupare i ett försök att definera begreppet tortyr och vad som krävs för ett uppsägande av ett svenskt medborgarskap. Det kopplades samman med den svenske medborgaren Gui Minhai som befinner sig i kinesiskt fängelse och som misstänkts ha blivit ombedd att presentera en tvingad bekännelse. Eftersom Gui ursprungligen är kines har det uppstått en tvist om han ska klassificeras som svensk eller kinesisk medborgare. Metoden som används är framför allt den rättsdogmatiska och ett tillämpande av olika internationella konventioner som alla berör begreppet tortyr. I analysen framkommer bland annat att det finns brister i Kinas definition av tortyr samt att det är en utmaning att bevisa att mental misshandel förekommer. Av uppsatsen framgår det även att det finns vissa kriterier för ett avsägande av det svenska medborgarskapet.

Denna studies syfte var att identifiera vilka diskurser som blev synliga samt hur och om dessa diskurser bidrog till en process av andrefiering i Ulf Kristerssons nationaldagstal från år 2023. För att utföra studien användes två frågeställningar vars syfte var att identifiera diskurser som kan kopplas till andrefiering, samt hur dessa kan förstås utifrån en process av andrefiering. I mitt resultat och analys användes van Dijks kritiska diskursanalys och diskursstrukturer samt teorier om andrefiering och van Dijks “ingroup-outgroup-polarization”. I resultatet identifierades tre diskurser: diskurs om medborgarskap, diskurs om det svenska språket och diskurs om svenska värderingar, som kunde kopplas till en andrefiering. Ett “vi” och “dem” identifierades genom diskursstrukturer. “Viet” symboliserades med svenska värderingar, tolerans, normer och medborgarskap, till skillnad från “dem” som symboliserades som kriminella, lögnare och med avvikande värderingar. “De andra” målades upp som annorlunda “oss”. Slutsatsen i min studie är att det kunde identifieras en direkt men oftast indirekt andrefieringsprocess i Ulf Kristerssons nationaldagstal. / The purpose of this study was to identify which discourses became visible and how and if these discourses contributed to a process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech from the year 2023. To accomplish the study, two questions were used whose purpose was to identify discourses that can be linked to otherization, as well as how these can be understood based on a process of otherization. In my results and analysis I applied van Dijk's critical discourse analysis and discourse structures as well as theories of otherization and van Dijk's ingroup-outgroup polarization. In the result, three discourses were identified: discourse about citizenship, discourse about the Swedish language and discourse about Swedish values, which could be linked to an otherization. The study identified an "us" and "them" through discourse structures. “Us” was symbolized with Swedish values, tolerance, norms and citizenship, in contrast to "them" who were symbolized as criminals, liars and with deviant values. "The others" were portrayed as different from "us". The conclusion of my study is that the process of otherization in Ulf Kristersson's National Day speech was direct but mostly indirect.

Denna uppsats utreder en frågeställning om vilka karaktärsskildringar, situationer och relationer från TV-serierna Ondskan och Young Royals som kan vara användbara i undervisningen utifrån perspektivet att förbereda unga pojkar att bli välfungerande demokratiska medborgare. Syftet med studien är att synliggöra vilka didaktiska möjligheter som finns med att arbeta med TV-serier i undervisningen i svenskämnet. TV-serierna samt ett specialprogram används tillsammans med facklitteratur för arbetets analys. Uppsatsen utgår från en sammanställning av teorier och metoder för att bearbeta materialet. En av slutsatserna som dras i resultatdiskussionen är att TV-serierna bidrar till möjliga scenarion att diskutera i ett utbildningssyfte tillsammans med elever. Vidare konstateras det att alla som arbetar inom skolans värld måste vidta åtgärder för att tillsammans med eleverna diskutera demokratiska värden. Avslutningsvis konstaterar studien att pojkars beteenden kan påverkas genom skolans interventioner. Däremot kvarstår behovet av fostran hos vårdnadshavarna eftersom det är i tidig ålder som barn utvecklar sina perspektiv på världen. Skolan är en del av fostransuppdraget till att få ungdomar att kliva ut som välfungerande demokratiska medborgare.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser av den digitala teknikutvecklingen, inklusive artificiell intelligens och algoritmiska tjänster, och hur elever formerar sina tankar om vilka konsekvenser det får för samhällskunskapsundervisningen och det framtida demokratiska deltagandet. För att uppfylla syftet har semistrukturerade samtalsintervjuer använts som datainsamlingsmetod där totalt elva elever intervjuats från två olika skolor. En öppen tematisk analys applicerades på datan som resulterade i åtta olika teman. Därefter analyserades resultatet utifrån Andrew Feenbergs teoretiska referensram som består av en kritisk förståelse för hur teknologi och dess utveckling formar och påverkar samhället och hur människor interagerar med den. Eleverna kom fram till att AI kan användas för att effektivisera industrin likväl som ett verktyg i skolan för att hjälpa elever med inlärningen. Däremot har AI negativa sidor också. Rädslan att AI tar över mänskligheten växer och det skapas innehåll som är deepfake där det är svårt att avgöra vad som stämmer. Algoritmer kan också bli ett problem då det många gånger baseras på vad du tittar på och att det blir som en konfirmeringsbias. Du får bara upp ett fåtal perspektiv. Elevernamenar att människor utnyttjas av producenterna av AI och algoritmer eftersom det styr oss i en viss riktning. Eleverna kommer fram till att det måste finnas någon kontroll för att inte kränka individer och skada demokratin och ger förslag på en statlig eller överstatlig kontroll. AI har även lett till att eleverna får en försvårad skolgång med fler prov. Tilliten mellan lärare ochelever minskar. AI måste integreras mer i skolan. Därtill menar eleverna att nya kunskaper kommer bli viktiga, däribland tekniska kunskaper, källkritik, öppenhet och förmågor så som att resonera och argumentera. Eleverna har en önskan om att de ska förberedas med de nya kunskaperna för att aktivt kunna ta del av det nya samhället som komma skall. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about high school students’ experiences of the development of digital technology, including artificial intelligence and algorithms. The study aims to explain how the development of digital technologies might change the subject social studies in school and a future democratic citizenship. Semi-structuredconversational interviews have been used as a data collection method where a total of eleven students have been interviewed from two different schools. An open thematic analysis was used which resulted in eight themes. The results were analyzed based on Andrew Feenberg’s theory, which consist of a critical understanding of how technology and its development shape and influence society and how people interact with it. The students concluded that AI can be used as a tool to help students with learning. However, students felt a rising fear that AI might wipe out humanity and the fact that it can create deepfake content which makes it difficult to determine what is true. Algorithms, like your for-u-page can lead to a narrowed perspectivewhere you do not see the bigger picture. Furthermore, the students believe that humans are exploited by the producers of AI and platforms that uses algorithms since it steers us in a certain direction. The students concluded that AI needs to be controlled, for example by the state. They think that might avoid violations and a restriction of democracy. The development of AI hasled to an increase in tests for the students. The trust between teachers and students have decreased. The students wish to talk more about AI and the effects of it. They also believe that a new set of competences will become more important, for example technical knowledge, how to deal with a big amount of information as well as abilities such as reasoning and arguing, to be able to actively take part in the new society that is yet to come.

The aim of the study is to examine and analyze social workers’ perceptions of law practice of supportive regulations for abused, undocumented women who are in need of protection, in order to problematize the connection between norm and practice in social service case management. In a qualitative approach, the study is conducted through eight interviews, based on two vignettes, with representatives from the public sector in Gothenburg. The vignettes were based on two fictive narratives that both include women who are victims of abuse, but have different ethnicity and legal status. By using vignettes it was anticipated to find whether there are different perceptions among the social workers in terms of considering the residents’ ethnicity and legal status in relation to the possibilities of receiving support. According to Swedish law the social services have responsibility to assist all residents within the country. Since the undocumented migrants have difficulties claiming their rights in the public sector, many stay in destructive relationships. The focal point of this study is the uncertainties and inconsistencies among social service staff regarding offering support to these women, especially after acute situations. The UN’s Declaration of Human Rights expresses that all humans are equal, regardless of ethnicity, gender, etc. (see declaration). Thus, rejecting a woman her right to claim social service contradicts these regulations. The results of the study relates to T.H Marshall´s, Lister´s and Fernández´s discussion about citizenship, de los Reyes theory about postcolonialism, Mattson´s intersectionality, Hasenfeld´s Human Service Organizations, Libsky´s Street-level Bureaucrat and Johansson’s Freedom of Action. Further, different concepts on new institutional theory from Johansson and Svensson, Johnsson and Laanemets, are used to analyze our data. Our selected theories, concepts and reasoning can be used to understand our empirical data in different levels in society.   The study shows that the juridical fate of undocumented women who have been subject to violence is not only determined by laws and regulations, but also on individual attitudes of social workers as well as cultural interests within an organization. These results indicate that the widely accepted notion of Sweden being an equal society, does not comply with practice. In conclusion, this study shows that social workers have an important role in the development of a women-friendly, gender inclusive theory and praxis of citizenship.

Syftet med avhandlingen är att ur ett medborgarskaps- och kommunikativt perspektiv undersöka och problematisera funktionshindrade ”brukares” självbestämmande i samtal som förs under s.k. brukarcentrerade teammöten organiserade av en vuxen- respektive en barn- och ungdomshabilitering. I mötena deltar en funktionshindrad brukare och/eller anhöriga och professionella från skilda verksamheter. Studien baseras på diskursanalys av 18 observerade och bandinspelade möten hållna av tio olika team. Analyserna visar att brukarna hade ett mer eller mindre begränsat inflytande över samtalens organisering. Inflytandet varierade med organiseringen av samtalen samt med i vilken utsträckning brukarna deltog aktivt genom att identifiera egna problem och framtida mål. Det synliggjorde en spänning mellan ett ”idealt” självbestämmande och brukarnas förmåga/benägenhet att leva upp till de krav som det ”ideala” självbestämmandet ställde och gav upphov till situationer i vilka dilemman mellan självbestämmande och paternalism uppstod. I analyserna av hanterandet av dessa situationer framkom att deltagarna i möten utan deltagande brukare motiverade sina åsikter och beslut rörande behandlingen av brukaren genom att referera till egna övertygelser om vad som är bäst för brukaren respektive till tolkningar av brukarens egna preferenser utifrån hennes/hans agerande i vardagslivet. I möten med deltagande brukare använde övriga deltagare diskursiva strategier som var mer eller mindre paternalistiska då de innebar att de styrde brukaren på ett sätt som det inte var säkert att brukaren själv ville. I avhandlingen diskuteras vilka möjliga strategier som skulle kunna öka brukarnas självbestämmande. Utfallet relateras också till det ”samtalande” och sociala medborgarskap som brukarna i avhandlingen anses utöva samt till andra möjliga innebörder av ett socialt medborgarskapsutövande. / From a citizenship and communicative perspective the aim of the dissertation is to examine and problematize the self-determination of disabled “users” during conversations taking place at “user-centred” team meetings. The meetings are organised by two habilitation centres, one for children and young people and one for adults. One disabled user and/or his/her relatives and professionals representing different institutions participate in the meetings. The study is based on discourse analysis of 18 observed and audiotaped team meetings held by ten different teams. The analyses show that the users exerted a more or less restricted influence on the organisation of the conversations. This varied with the organisation of the conversations and to the extent that the users participated actively by identifying their own problems and future goals. Hence, a certain conflict between an “ideal” type of self-determination and the users’ ability/willingness to live up to the demands that this kind of self-determination makes on them was revealed. This conflict gave rise to situations in which dilemmas between selfdetermination and paternalism appeared. By analysing how these situations were handled it was found that the participants in meetings without participating users accounted for their opinions and decisions concerning the treatment of the users by referring either to interpretations of the user’s preferences, which were based on the user’s behaviour in everyday life, or to their own beliefs of what would benefit the user. In meetings with participating users, the other participants handled the situations by steering the discussions in directions the user may not have chosen him-/herself. These discursive strategies were more or less paternalistic. In the dissertation it is discussed what other possible strategies exist that could increase the users’ self-determination. The result is also related to the “spoken” and social citizenship that the users are considered to exercise, as well as to other possible meanings of social citizenship.

When applying for a library card you normally need to show a valid ID and register your contact information. Some people cannot meet these requirements, e.g. undocumented immigrants, and this thesis examines how pub- lic libraries in Sweden act towards this group. The purpose of the study has been to examine which arguments have been used in the discussion regarding undocumented immigrants’ right to become library patrons, and to examine how the public libraries interpret the Swedish Library Act, which states that public libraries should be accessible to everyone. To examine how Swedish public libraries presently handles this question, a survey was sent out to public libraries in all of Sweden’s municipalities, and in three of them interviews were conducted and the public debate analysed. The thesis’ theoretical framework consists of recent year’s discussion in citizenship theory that challenges the notion of citizenship and suggests that presence and acts of citizenship grant even non- citizens certain civic rights in the modern welfare state. The results of the study show that some public libraries in Sweden have discussed how to act towards un- documented immigrants and have adapted their policies to meet the needs of this user group. The argument ana- lysis shows that the discussion regarding the undocumented immigrants’ right to become library patrons consists of a practical as well as an ideological discussion. The libraries want to be able to identify their users, but it is not a question of principle. In the political discussion, however, the opinion is expressed that individuals without permission to be in the country should not be granted access to public institutions such as public libraries. For the libraries, presence is more important than citizenship, and the Swedish Library Act, if somewhat vague when it comes to the rights of undocumented immigrants, supports these policy changes. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Sport has been increasingly recognized in social policy as a means of steering social change and as a method for responding to diverse social problems. The present study examines how rationales of social change are formed through ‘sport as a means of responding to social problems’. Four research questions are posed: (1) How is it that sport can be thought of and articulated as a means of responding to social problems? (2) How are sport practices assumed to operate as a means of responding to social problems? (3) How are social problems represented when sport is promoted as a means of response? (4) What conduct, subjectivity and citizen competences are shaped within this regime of practice? The study focuses on the government of subjects’ conduct, the formation of community and delineation of domains subjected to social change. The gradual shifts in the governmental rationality of the Swedish welfare state provide a framework for the study. Two kinds of empirical material are investigated. Initially, scientific knowledge is analysed; after this, a sport-based intervention, conducted in cooperation between a social entrepreneur, municipality and local sport clubs, is examined. In relation to scientific discourse, research on sport for social objectives would benefit from more theoretically driven constructionist perspectives related to welfare state transformations. In scientific discourse, rationales of social change in sport are conceived of as individual attainment of skills, competences and powers that are presumably transferable to other social spheres. Such discourse represents problems as individual problems. With respect to the sport-based intervention, individual change is promoted by representatives of the social entrepreneur in terms of providing subjects with motivational powers, which are shaped by role models and applied in “choosing the right track”. By representing problems as risks, avoidance is formed as an individual opportunity. This positions subjects as being responsible for their own welfare and inclusion. Municipal policy makers view the intervention as a way to form community and social cohesion in response to tensions in society. They present sport (and the social entrepreneur) as a way to mobilize and activate civil society – which is associated with the potency of voluntarism, authentic leadership and personal relations based on common identity. Consequently, responsibility for responding to social problems is spread and elements of de-professionalized social work are imposed. To conclude, sport is conceptualized as a means of responding to social problems because sport practices are associated with individual agency and with an active civil society and moral community. The technologies and rationality of social change point out ‘the self’, ‘the community’ and ‘the place’ as locations where social change is possible, rather than the whole of society. For instance, the technologies of social change are based on activation and responsibilization of ‘the self’ and of ‘the community’. These rationales of social change are based on a critique of welfarist governmentality and of the idea of governing from ‘the social’ point of view. Arguably, such discourse obscures more profound social reform. The study provides some empirical explorations illustrating how a range of tendencies and mutations in the governmental rationality of the welfare state and of social work are  manifested in ‘sport as a means of responding to social problems’. / De senaste åren har idrott alltmer kommit att betraktas som ett socialpolitiskt verktyg med förväntningar om att åstadkomma social förändring och bidra till att lösa sociala problem. I den här avhandlingen undersöks hur den sociala förändringens rationalitet formas i relation till idén om ’idrott som en lösning på sociala problem’. Detta görs genom fyra frågeställningar: (1) Hur har idrott blivit möjligt att betrakta som en lösning på sociala problem? (2) Hur förmodas idrott i praktiken fungera som en lösning på sociala problem? (3) Hur representeras sociala problem när idrott lyfts fram som en lösning? (4) Vilken typ av uppförande, subjektivitet och medborgerliga färdigheter fostras genom att använda idrott som en lösning på social problem? Särskilt fokuseras på styrning av individers uppförande, skapande av gemenskap och sammanhållning samt gränsskapande kring vilka domäner som kan utsättas för förändring. Undersökningarna relateras till mer övergripande förändringar i den svenska välfärdsstatens styrningsrationalitet. Två empiriska material har undersökts: dels den vetenskapliga diskursen, dels olika företrädares beskrivningar av en idrottsbaserad välfärdsintervention för unga i risk för problem och exkludering, en verksamhet som sker i samverkan mellan en social entreprenör, kommun och föreningsliv. Avhandlingen pekar på vikten av teoretiskt driven forskning med konstruktionistiska perspektiv relaterade till välfärdsstatens och socialpolitikens förändring. I den vetenskapliga diskursen lyfts social förändring fram med avseende på individuell förändring genom tillägnande av färdigheter som antas kunna användas även i andra sociala sammanhang. Denna förståelse iscensätter de adresserade problemen som individuella problem. I idrottsledarnas beskrivningar av den sociala interventionen kan ungdomar motiveras individuellt, bygga självförtroende och självkänsla, genom att identifiera sig med positiva förebilder och ledare. Detta blir viktigt för att kunna ”välja rätt väg i livet”. Genom att framställa problem som risker blir de möjliga för individen att undvika. Detta positionerar ungdomarna som själva ansvariga för sin välfärd och inkludering. I politikernas beskrivningar lyfts idrotten fram som ett sätt att skapa gemenskap och sammanhållning som ett svar på spänningar och oro. Genom idrotten (och den sociala entreprenören) kan man mobilisera civilsamhällets föreningsliv vilket associeras med frivillighet, autentiskt ledarskap samt personliga och moraliska band baserade på gemensam identitet. Därmed kan ansvaret för att hantera sociala problem spridas mellan olika aktörer, något som även kan bidra till informalisering och de-professionalisering av det sociala  arbetet. Sammanfattningsvis kan idrott konceptualiseras som en lösning på sociala problem därför att dess praktiker associeras med individuell aktivering samt med ett aktivt civilsamhälle som bygger på moralisk fostran och gemenskap. Den sociala förändringens teknologier och rationalitet pekar ut ‘självet’, ‘gemenskapen’ och ‘platsen’ som de domäner där förändring bedöms vara möjlig. Den sociala förändringens rationalitet bygger på aktivering och ansvarsgörande av ‘självet’ och ‘gemenskapen’. Styrningsrationaliteten bygger på en långtgående kritik av välfärdsstatens sätt att styra där samhället i sin helhet betraktas som målpunkt. Genom sådan diskurs skyms mer genomgående samhällsförändringar. Avhandlingen utforskar empiriskt och illustrerar hur en rad tendenser och mutationer i välfärdsstatens styrningsrationalitet och i det sociala arbetet kommer till uttryck genom ‘idrott som en lösning på sociala problem’.

I detta arbete ställs ungdomarnas politiska aspekt i fokus, en marginaliserad grupp i områden med låg socioekonomisk status och socialt utsatthet. Ungdomar idag anser sig inte ha några reella möjligheter till politiskt inflytande trots att de vill vara med och påverka. Idag flödar kriminalitet i förorter, låga inkomster och möjligheterna till högre grad av medborgarskap stryps till hårdare. Syftet i arbetet är att ge ungdomarna i dessa områden en röst att dela sitt perspektiv genom att följa deras demokratiska utveckling mot medborgarskap. Tillvägagångsättet för detta arbete har varit i form av material från forskningsstudien NESLA. Arbetet är en kvalitativt komparativ studie om ungdomars sociala kapital. Teorin som används är formulerad Robert D. Putnam om socialt kapital och etnisk diversitet. Genom analys av invånarnas bakgrund, deltagande, utbildning och inkomst visar att områdena som använts faller under definitionen som utsatt, utanförskap och marginaliserade. Resultaten visar att ungdomarna känner låg samhällskänsla och inflytande, tilliten och samarbeten blir lidande. Resultaten visar även att ungdomarna i det ena området känner högre socialt kapital och att ungdomars sociala kapital inte är direkt relaterat till områdets höga etniska diversitet vilket således inte lett till ungdomarnas låga känsla för inflytande och samhällskänsla.