Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer. Vår utgångspunkt är Grundad teori både som forskningsperspektiv och metod. Det teoretiska resonemanget berör delaktighet, demokrati och identitet. Vi har sett att delaktighet kan göras på många olika sätt, på olika nivåer och i olika sammanhang. Vi har uppmärksammat att talet om delaktighet sätter fokus på individens handlande. Det skapar också ett ideal om den goda medborgaren och ökar förväntningar på individens deltagande. Medborgare har olika förutsättningar att vara delaktiga. Dessa olika förutsättningar är relaterade till individens livsvillkor.

<p>Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer. Vår utgångspunkt är Grundad teori både som forskningsperspektiv och metod. Det teoretiska resonemanget berör delaktighet, demokrati och identitet. Vi har sett att delaktighet kan göras på många olika sätt, på olika nivåer och i olika sammanhang. Vi har uppmärksammat att talet om delaktighet sätter fokus på individens handlande. Det skapar också ett ideal om den goda medborgaren och ökar förväntningar på individens deltagande. Medborgare har olika förutsättningar att vara delaktiga. Dessa olika förutsättningar är relaterade till individens livsvillkor.</p>

Abstract Is it possible to create a more inclusive citizenship? The main objective of this essay is to explore the different possible ways of how to create a more inclusive society and citizenship based on the two principles of jus soli and jus sanguinis and how these principles are connected to the question of distributive justice. The method used is primarily a qualitative text analysis of academic literature. Theories in the field of political science such as theories of justice, theories of democracy- and citizenship have been implemented in the essay to achieve a more complete analysis of possible ways to create a more inclusive citizenship. The result of this research was that with inclusion follows exclusion and that it is impossible to create an inclusive citizenship from neither principles nor content. Citizenship is a human right according to The Universal Declaration of Human Rights. Many theorists agree on that with citizenship there should also be freedom, rights and obligations. Therefore, a part of the study will examine how large a roll the state should play in terms of positive and negative freedom. To illustrate how the two priciples and the citizenship content can be used in real life, two contries will demonstrate how citizenship can be used in practice. The two contries are Sweden and the United States of America. The conclusion is that how to become a citizen and the question of justice are intimately connected, but that the puzzle of inclusion and exclusion can not be finally solved within the nation state. Keywords: Citizenship, Inclusion, Jus Soli, Jus Sanguinis, Rights, Duties,

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande. Delaktigheten i de olika projekten är beroende på faktorer som engagemang och hur projektet påverkar informanternas vardag. Medborgarskapet i skolan är beroende av om man ser det som ett individuellt ansvar eller som en kollektiv process. Ses eleven som icke-kompetent lägger man bördan att ändra detta på individen. Människosynen är avgörande för om man ser medborgarskap som något som eleverna och ungdomarna har rätt till idag eller om det är något de ska ha möjlighet till i framtiden.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

No description available.

This genderlegal survey intends examine the practical power and status of women in the Swedish agricultural society. It will be accomplished through a qualitative survey of how justice was unfolded in the 1730s. Particular interest is aimed at disputes of owning in Vendel parish 1736–1737, and how this may be an expression of women’s status, power or lack of power in the age of freedom in Sweden. The scientific issue in the present survey is constructed with anchoring in the notion of Alice Harris Kessler; Economic citizenship. Economic citizenship comprises the right to use soil, the right to represent yourself in court and the right to inherit. It also includes the premise that gainful employment is arduous to combine with carework. This is basically a prolongation of an analysis of the civil citizenship, with origin from the sociologist TH Marshall. The reason why Kessler’s notion has been selected in this survey is because of its gender specific tendency.The methods in this survey is partly the qualitative method, partly the abductive method and partly the hermeneutic circle. The main results are basically that widows did have a greater amount of Economic Citizenship, than non-widows had. The results in the present survey has also shown that gainful employment is hard to combine with carework, which is shown through ploughmen and maids. The results have also shown that a lot of widows choose to engage again, once their previous husband has died. It is also clear that widows seem not only to have the privilege of being of age according to the law from 1734, but this privilege seems also to have been their practical living. But these phenomena are rather complex. The analysis of the empiricism has given origin to lots of new scientific issues which has been published in the chapter of analysis in the present survey. Those issues I do leave to someone else to answer in the future.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur skolor i Sverige kan arbeta med att fostra eleverna till demokratiska medborgare, detta i relation till styrdokumenten. I dag lever vi i ett demokratiskt samhälle där samhällets uppbyggnad vilar på demokratins grunder som alla svenska medborgare ska ha kunskap om. Vi utgår därför från frågeställningen “Hur ser aktuell forskning på hur skolan bör arbeta med att utveckla elever till demokratiska medborgare i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3?”. Genom sökningar på olika databaser och med hjälp av sökord uttagna från frågeställningen har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa sökningar har mynnat ut i fyra centrala begrepp som ger förståelse i arbetets betydelse vid användningen av dessa: demokratibegreppet, deliberativa samtal, medborgarskapsbegreppet och medborgarfostran. Forskningen poängterar kommunikationens betydelse genom deliberativa samtal. Den demokratiska grunden framkommer och kan appliceras till de lägre årskurserna genom att skapa klassrumsregler via diskussion, att undervisa med hjälp av pedagogiska spel och drama samt att ha klassråd som är anpassade efter elevernas ålder och nivå. Aktiviteterna ger en grund för det deliberativa samtalet där eleverna fostras till demokratiska. I slutdiskussionen för vi fram argument som berör arbetets resultat där en varierad demokratisk undervisning ger alla möjlighet att komma till tals oavsett värderingar. Med kunskapsöversikten hoppas vi kunna medverka till en större medvetenhet för en medborgarfostran av eleverna.

The political parties Law and Justice (PiS) and Fidesz have over the years being on the tabloid for choosing different directions than other countries within the European union. With their Euroscepticism and rhetoric’s often criticizing the union for putting Europeans second before immigrants, the parties have become a well discussed topic around the continent. The rhetoric that has been used by the parties have been associated with nationalism and making different decisions than ruling parties around Europe, as an example preventing immigrants entering their countries during the refugee crisis of 2015. The question however is whether the parties are nationalistic as their critics say, and what other areas besides immigration that tells if the parties are nationalistic. Thus, this essay’s purpose is to analyze whether PiS and Fidesz are nationalistic parties. Using three concepts to analyze from; multiculturalism, citizenship and nation, this essay will show whether you can place PiS and Fidesz within ethnonationalism or cultural nationalism. The essay also contains charts, where the parties are placed within the two chosen nationalistic orientations.