Fetman ökar i västvärlden trots att människan är allt mer hälsomedveten. Det finns en ökad uppfattning om kostens betydelse för risker att drabbas av viktökning och ohälsa. Det finns olika bantningstrender men det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavsdiet) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En litteraturstudie genomfördes där fyra vetenskapliga artiklar inom området ”olika dieters inverkan på viktnedgång och hjärt- och kärlsjukdomar” granskades och resultaten sammanfattades. Diet med lågt kolhydratintag var bättre bantningsmetod än diet med lågt fettinnehåll. Det fanns ett samband mellan diet med lågt kolhydrat- högt fettinnehåll och ökade blodfetter. Diet med lågt kolhydrat -högt protein-innehåll ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. En diet baserad på lågt intag av kolhydrater är sannolikt bättre än lågfettsdiet för viktnedgång, men lågkolhydratdiet kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt hos kvinnor. Sambandet diet och sjukdomar är komplicerat då det finns olika uppfattningar och ytterligare forskning behövs. / B-uppsatser

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;  Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?  Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?  Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd? Metod Den longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer. Resultat Resultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna. Huruvida dessa kostvariabler hade betydelse för det metabola syndromet kunde däremot inte avläsas i denna frågeställning. Korrelationen mellan de tre undersökta kategorierna visade på samband mellan variablerna inom kategorierna däremot inte många korrelationer mellan kategorierna. För de regressionsanalyser som genomfördes visade ett antal kostfaktorer och fysiologiska mätvärden ha oberoende kopplingar till de fyra signifikanta fysiologiska riskfaktorerna. De fyra signifikanta riskfaktorerna var BMI, systoliskt blodtryck, midjemått och vikt. Slutsats Resultaten av studien visade att fysiologiska riskfaktorer för det metabola syndromet förändrats i riskreducerande riktning och att kosten delvis kan ha påverkat förändringarna till följd av kursen i livsstilsförändring.

Background: Myocardial infarction is the disease that most people die of today in Sweden. Research has shown a clear association between diet, atherosclerosis and cardiovascular diseases and proper diet is considered to prevent cardiovascular diseases. The advocated diet has varied over the years and in recent years the Mediterranean diet is highlighted as a possible diet for both primary and secondary prevention of cardiovascular diseases.Objective: The purpose was to investigate the effects of the Mediterranean diet in people who have suffered myocardial infarction and if the nurse can help with a positive dietary change.Method: A systematic literature study that contains 10 quantitative scientific articles. The articles were found in PubMed and Cochrane.Results: Several studies showed effects on blood lipids and changes in inflammatory markers. Reduced Body Mass Index and blood pressure occurred in several studies and also reduced fasting glucose occurred. Some of the studies presented a result where the Mediterranean diet gave greater survival and decreased morbidity and mortality. Some of the studies showed that the nurse could affect a dietary change.Conclusion: The results of the study show that the Mediterranean diet seems to have a protective effect against a number of risk factors for myocardial infarction and can be a useful diet for individuals who have survived myocardial infarction. The nurse should work to promote health and to explain and communicate important information to the patient, which may involve advice on the Mediterranean diet.

Typ 2-diabetes är en snabbväxande sjukdom, som ofta är livsstilsrelaterad. Kostomläggning utgör basen för diabetesbehandling. Målsättningen med kostbehandling är att främja hälsa och minska risken för komplikationer. Att drabbas av typ 2-diabetes kan innebära att patienter behöver lära sig om hälsosamma kostvanor. Sjuksköterskans roll är att undervisa och bistå patienter med aktuell kunskap avseende kostförändringar. Personens unika livsvärld utgör utgångspunkten i patientundervisning som syftar till patientens lärande. På senare år har medelhavskost kommit i fokus, som ett eventuellt alternativ bland diabeteskoster. Denna kosthållning tycks ha gynnsam påverkan på en rad riskfaktorer såsom kroppsvikt, blodsocker, blodfetter och blodtryck. Syftet med studien var att kartlägga effekter av medelhavskost vid diabetes mellitus typ 2 för att kunna ge kunskap och stöd till diabetespatienter. Metoden som användes var en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats valdes. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs (2017, ss. 148-149) analysmodell. Resultatet påvisade att konsumtion av medelhavskost leder till viktminskning, signifikanta förbättringar av HbA1c och fasteglukos, minskning av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider samt reducering av systoliskt och diastoliskt blodtryck. I resultatet framkom både förbättring och försämring av HDL-kolesterol. Kunskap om medelhavskostens hälsofördelar skapar bättre förutsättningar när det gäller kostrådgivning och kan inkluderas i patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters lärande genom att överföra aktuell kunskap om medelhavskostens positiva effekter på samtliga riskfaktorer som har ett samband med diabeteskomplikationer.

Background: Colon- and rectalcancer is the third most common cancer form worldwide. Previous research shows that unhealthy eating habits has a connection as a causal factor for cancer and that it's possible to prevent a third of all cancer cases with a changed diet. Medeiterranian diet consist of a high intake of seafood and is believed to be a healthpromoting diet. It is also a lower prevalence of cancer among the mediterranian coast. A WHO-report shows that about 1,5 - 2 % of all cancer cases have a connection to environmental pollution and nowadays most waters contains environmental pollution. Aim: The aim of this study was to update the state of knowledge between the mediteranian diet, it's frequency of seafood intake and colon- and rectal cancer in adults.  Method: A literature review was used to answer the aim. The article search was made in PubMed where 12 articles were chosen and passed the quality review. Results: There was an ambiguously connection between mediterranean diet and the incidence of colon- and rectalcancer as research did not agree on whether there was a connection or not and the amount of studies used was limited. Some studies believe that there’s a significant connection while others believe that there isn’t any connection. The study partly confirms the connection between the intake of seafood and the prevalence of colon- and rectalcancer where they who ate according to the WHO-recommendations possibly had a smaller risk of developing colon- and rectalcancer compared to those who ate either more or less seafood than recommended.  Conclusion: More research is needed in the field to ensure possible connection. / Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen världen över. Tidigare forskning visar att ohälsosamma matvanor har en koppling som orsak till cancer och att det genom att förbättra kostvanorna är det möjligt att förebygga en tredjedel av alla cancerfall. Medelhavskost med sitt höga intag av fisk- och skaldjur anses vara en hälsofrämjande kost och kring medelhavskusten är det en minskad förekomst av dödsfall orsakade av cancersjukdom. En rapport av WHO visar att ca 1,5–2 % av alla cancerfall har kopplingar till kemiska föroreningar och de flesta vatten innehåller numera kemiska föroreningar.  Syfte: Syftet med studien var att uppdatera kunskapsläget för samband mellan medelhavskost, dess intag av fisk- och skaldjur och tjock-och ändtarmscancer hos vuxna över 18 år. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Artikelsökningen skedde i PubMed där 12 artiklar valdes ut och klarade kvalitetsgranskningen.  Resultat: Ett tvetydigt samband fanns mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer då forskningen inte var överens om huruvida det finns ett samband eller inte samt att det var en begränsad andel studier. Vissa studier menar att det finns ett signifikant samband medan andra menar att det inte finns något samband.   Studien stärker till viss del sambandet mellan fisk- och skaldjurintag och förekomst av tjock- och ändtarmscancer där de som åt fisk enligt WHO´s nuvarande rekommendationer möjligen hade en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer jämfört med de som åt antingen mer eller mindre. Slutsats: Mer forskning behövs inom området för att säkerställa eventuella samband.

Introduktion: Medelhavskosten är en diet som har visat positiva resultat i ökat hälsoutfall. Kosten används bland annat för att minska risken mortalitet, depression samt kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka medelhavskostens inverkan på livskvalitén i en population vuxna 19+. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en systematisk översikt där tolv artiklar analyserades genom en tematisk analys. Artikelsökningen skedde genom databasen Pubmed. Genom den tematiska analysen delades artiklarna in i tre grupper, kohortstudier, tvärsnittsstudier samt interventionsstudier. Resultat: Resultat från analysen visade hur ingen studietyp genererade ett avvikande resultat. Alla studietyper föreföll visa att medelhavskosten var associerat med högre livskvalitet. Tre artiklar fann ingen signifikant skillnad mellan hög följsamhet av medelhavskost och högre livskvalitet. Två av dessa avvikande artiklar fann en svag association till högre livskvalitet, dessa var dock inte signifikanta. Alla artiklar oberoende av resultat fann att hög följsamhet av medelhavskosten ökade dimensionen vitalitet på livskvalitet, när enkäten Health Survey användes. Slutsats: Hög följsamhet av medelhavskost är associerat med högre självskattad livskvalitet i åldersgruppen 18+. Dimensionen vitalitet från livskvalitet utmärkte sig som den ända dimensionen vilket såg förbättrade resultat, oberoende av om forskarna fann en signifikant skillnad eller ej. / Introduction: The Mediterranean diet has shown positive results in increased health outcomes. The diet is used, among other things, to reduce the risk of mortality, depression and chronic illnesses. Objective: The aim of the study is to investigate the impact of Mediterranean food on the quality of life in a population of adults 19+. Method: A systematic literature study was conducted and twelve studied were selected and analyzed using thematic analysis. The article search was done through databases Pubmed. No common themes were found when comparing studies other than study design, which was therefore chosen as the main theme for the present analyses. Consequently, the above-mentioned studies were divided into three groups: cohort studies, cross-sectional studies and intervention studies. Results: Results from the content analyses showed that no specific study type generated a different result. All study types appeared to show that the Mediterranean diet was associated with higher quality of life. Although a statistically-significant association was found in most studies independently of study design, three studies found no significant association between high Mediterranean diet and higher quality of life. However, two of these articles found a weak association to higher quality of life. Furthermore, all articles, regardless of results, found that a higher adherence to the Mediterranean diet was associated with stronger score on the dimension of vitality of quality of life, when using the questionnaire Health Survey. Conclusion: High adherence to the Mediterranean diet was associated with higher quality of life in the age group 18+. The dimension of vitality (included in the definition of quality of life) was identified as the dimension with the strongest association with adherence to a Mediterranean-like diet.

Introduktion: Ur ett globalt perspektiv är depression en stor sjukdomsbörda som berör omkring 280 miljoner människor. Tillgängliga behandlingsalternativ innefattar antidepressiva läkemedel och olika former av psykologiska behandlingar. Tidigare forskning indikerar att det finns ett samband mellan kost och psykisk ohälsa och en koppling mellan intag av ultraprocessad kost och depressiva symptom har påvisats. Det anses därmed relevant att undersöka effekten av en hälsosam kosthållning på depression och depressiva symptom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om kost har en positiv effekt vid behandling av depression eller depressiva symptom bland vuxna individer mellan 18 - 65 år. Metod: En strukturerad litteraturstudie som baserades på 20 randomiserade kontrollerade studier som hämtades från databaserna PubMed och Scopus och sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Sex teman identifierades efter att de inkluderade studierna hade analyserats; En oprocessad och näringsrik kostintervention är grundläggande; Kostfiber är en central komponent som gynnar tarmfloran; Omättade fettsyror kopplar till minskade depressiva symptom; Medelhavskosten är en effektiv kostintervention vid depression; Viktnedgång minskar inflammation och depressiva symptom samt Kost i kombination med en annan intervention är mer effektiv. Slutsats: Resultatet av denna litteraturstudie visar att olika kostinterventioner kan minska klinisk depression eller depressiva symptom inom olika riskgrupper. Det saknas dock tillräcklig och även enhetlig evidens för att kunna dra några säkra slutsatser kring kosten som en alternativ behandlingsmetod. / Introduction: Depression is a major disease burden from a global perspective that is affecting approximately 280 million people. Treatment options available today include various forms of psychological treatments and antidepressants. Previous research indicates that there is a connection between diet and mental illness and a link between the intake of ultra-processed food and depressive symptoms has been demonstrated. It is therefore considered relevant to investigate the effect of a healthy diet on depression and depressive symptoms. Aim: The aim of this study was to investigate whether diet has a positive effect in the treatment of depression or depressive symptoms among adult individuals between 18 - 65 years of age. Methods: A structured literature review was chosen as study design and 20 randomized controlled trial studies were retrieved from the databases PubMed and Scopus and then analyzed using a thematic analysis. Results: After the studies selected were analyzed six themes were identified; An unprocessed and nutritious dietary intervention is fundamental; Dietary fiber is a central component that benefits the intestinal flora; Unsaturated fatty acids are linked to reduced depressive symptoms; The Mediterranean diet is an effective dietary intervention for depression; Weight loss reduces inflammation and depressive symptoms and Diet combined with another intervention is more effective. Conclusion: The results of this literature study show that different dietary interventions can reduce clinical depression or depressive symptoms within different risk groups. However, there is a lack of sufficient and even uniform evidence to draw any certain conclusions about diet as an alternative treatment.