No description available.

No description available.

<p>Ett hjälpmedel för företag som är under mycket diskussion just nu är så kallade "Web 2.0"-verktyg. Det är en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak är ett stort svenskt företag som är under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits från anställda på Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen såg ut. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin.</p><p>Nyttan och problemen med Web 2.0 är många men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation. Implementeringen av denna teknologi är naturligtvis en stor förändring för ett stort företag. Uppsatsens information hämtades via intervjuer med två personer som arbetar med Web 2.0 för Tetra Pak. Intervjuerna genomfördes över telefon och det visade sig att de hade väldigt god kunskap om ämnet.</p><p>Insyn kring den nuvarande situationen på Tetra Pak, vilka barriärer som stod i vägen för implementeringen och vad Tetra Pak har för strategier för implementeringen av Web 2.0 tillhör det empiriska underlaget. Det visade sig att Tetra Pak hade en förändrad implementeringsstrategi som först fokuserade på organisationens och de anställdas behov och sedan på den faktiska implementeringen av Web 2.0.</p><p>Författarna kommer fram till att personalens engagemang är vitalt för att lyckas och att deras engagemang vinns genom att erbjuda personalen ett mervärde hos Web 2.0-verktygen som ersätter delar av deras nuvarande arbetsrutiner. Även ett öppet klimat där alla kan ha utbyte av varandra, visade sig vara en viktig faktor då syftet med Web 2.0 är just sociala interaktioner.</p>

I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar där människor kan dela med sig av information, kunskap och åsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebär att människor i större utsträckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig på samma plats. Idag är Facebook en av världens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva användare. Det innebär att det är en spännande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook är ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebär att det är ett relativt outforskat område. Vi har studerat hur Facebook fungerar som marknadskommunikationskanal och vad det kan innebära för möjligheter respektive risker för företag. I vår studie har vi utgått från modeller och teorier inom marknadskommunikation. Vi har även intervjuat företag och konsulter, samt gjort en observationsstudie för att studera hur Facebook fungerar i praktiken som marknadskommunikationskanal. Studien har resulterat i styrkor och svagheter, respektive möjligheter och risker som kan medföras när företag använder Facebook som marknadskommunikationskanal. / The development of the Internet has opened up new possibilities for communication. It has created platforms where people can share information, knowledge and opinions. These platforms are called social media and with this new technology people have greater opportunities to interact with each other without physically being in the same place. Today Facebook is one of the most visited web pages with over 400 million active users. This means that it is an exciting channel for companies to use for marketing purposes. Facebook is a new phenomenon regarding marketing and is a relatively unexplored area. We have studied how Facebook works as a marketing communication channel and the risks and opportunities that it may imply. In our study we have used models and theories within the area of marketing communication. We have also interviewed companies and consultants, and made an observational study to research how Facebook works in practice as a marketing communication channel. The result of the study has resulted in strengths and weaknesses as well as opportunities and risks it may imply using Facebook as a marketing communication channel.

This essay is about why and how the media is integrated with Swedish as a subject. The purpose of the study is to investigate if the teachers who use different media when teaching Swedish consider that this pedagogy develops the students’ learning. I also aim to find out if there are any differences and/or similarities between the teachers. To fulfil the purpose I have done a qualitative study with three teachers who work at a school. I have focused on following issues: How, when, where and why do the teachers use media when teaching Swedish? The investigation shows that media is popular today and it is becoming more so all the time. This means that further education and constant updating is necessary in the area of media studies. In addition the society and employees demand such competence, which means that educational institutions must take up this responsibility and follow this development. Additionally the teachers should make media technique education. Presently many pupils have better technical skills than the teachers and administrators in schools. I think that the current school system that has a media profile should invest on the teachers’ media competence. Another conclusion is that with media based education people can get a good all - round education and schools can have discussions with the pupils about the subjects that are important to them. This makes it possible to break the traditional teaching methods and get more pupils interested in school work. One important factor in school development is variety, and to try out different ways of working, such as ”learning by doing”.

Detta är en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt på skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig på Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrån dessa visat på skillnader och likheter. Frågor kring vad undersökande journalistik är, vilka journalistiska metoder som används och om tveksamma metoder krävs för att kunna belägga missförhållanden är centrala.

Den här uppsatsen handlar om svenska tidningars rapportering om konflikterna och massvåldtäkterna i Demokratiska republiken Kongo, med ett syfte att kartlägga hur ofta tidningarna skriver om femicide. Med en kvantitativ och en kvalitativ metod har vi undersökt rapporteringen i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under ett års tid, från den 18 november 2008 till den 18 november 2009. Vi valde dessa tidningar eftersom de är fyra av Sveriges största tidningar. Vi har valt att titta på hur mycket tidningarna skriver om kvinnor i DRK och hur de framställer kvinnan. Vi tror att ett ökat medieutrymme om konflikterna och massvåldtäkterna är av stor betydelse i förståelsen och medvetenheten av det femicide som pågår i DRK, vilket tidningarna kan bidra med till sina läsare. Två frågeställningar som vi har utgått från är: Får konflikten och massvåldtäkterna tillräckligt utrymme? Och hur invecklad och komplex är rapporteringen av våldet mot kvinnorna? Huvudresultatet visar att Expressen skrev minst om situationen, därefter Aftonbladet. Tidningen som skrev flest artiklar var Dagens Nyheter och sedan Svenska Dagbladet. Kvinnorna i DRK kommer sällan till tals i texterna utan istället är det andra personer som talar om och för dem. Ofta får kvinnan endast rollen som offer.

No description available.

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och vilka värden det grundas på. Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte. Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra? Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television som regeringen menar sig kunna göra? Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring public service-uppdraget och dess innebörd. Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten uppfostrar medborgarna.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska ungdomsförbund använder sociala medier. Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp År: 2009 Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig av sociala medier. Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen, Diffusion of innovations. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser. Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete. Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning av sociala medier hänger ihop med en ökad användning av just personliga möten. Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund, opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.