My curiosity concerning what pupils read and write during leisure time led me to gather information using a quantative method. The study's aim is to investigate which reading and writing habits they have during their time outside school. A comparison was done of pupils at school year level 3 and level 4 in two different schools with the intention of investigating the influence of social background on reading and writing habits. 137 pupils filled in survey forms and thereafter the MYSTAT statistic program was used to process the information. The results point towards that the pupils read story books both more often and for a longer time than any other type of literature and that they read them often or very seldom. The pupils chat with each other on the internet but they do not as often write in blogs, Facebook or mail. In the 3rd year pupils read reference books more often and for a longer time than any other literature whereas the 4th year read story books more often and for a longer time. Pupils in the 4th year spend more time writing and chatting on the computer than pupils in the 3rd year. The biggest difference between schools based on socio-economic background is the time pupils spend reading and writing on the Internet, mobile, or reading subtitles on TV. There are many pupils in school number 2, both in the third and fourth year, who read story books and reference books for more than one hour. In school number 1 there are more pupils who read magazines, for example 'Julia', or hockey magazines etc. Noteworthy is that more pupils in the second school spend more than 5 hours every day reading on the Internet, mobile or subtitles on TV. It is noticeable that pupils read and write using new technology.

Sociala medier innebär ett nytt och revolutionerande sätt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvåvägskommunikation med ett stort antal användare. Genom sociala medier når serviceföretagen ut till fler användare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal där de kan föra en dialog. Med rätt strategi, resurser och tillvägagångssätt kan användandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stärka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna.

Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen. Undersökningsfrågorna besvarades och följande slutsats kunde dras: att svenska journalisterna använde sig mycket av sociala medierna i sin rapportering om den egyptiska revolutionen. Att sociala medier uppfyllde en viktig funktion i rapporteringen. Att några källkritiska problem uppstod i samband med rapporteringen trots att journalisterna använde sig av de traditionella källkritiska principerna.

Målet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stärka sina personliga varumärken i sociala medier. Studiens huvudfråga lyder ”Vilka kommunikativa strategier använder människor inom PR- och informationsbranschen för att stärka sitt personliga varumärkesbyggande i sociala medier?”. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förståelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumärkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhällsvetenskapliga forskningsfronten. Studiens teoretiska ramverk utgår från varumärkesteori, Erving Goffmans teori om självpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien är genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning på områdena sociala medier och personligt varumärkesbyggande, vi har även gjort en innehållslig kartläggning av tio digitala personliga varumärken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumärkena. När vi i uppsatsen använder begreppet sociala medier syftar vi enbart på bloggar och microbloggverktyget Twitter. Resultatet för denna studie visar att respondenternas strategier för digitalt personligt varumärkesbyggande skiljer sig åt, strategierna skiljer sig även beroende på socialt medium. Somliga respondenter uppger att de genomgående arbetar strategiskt både på Twitter och med sin blogg medan andra menar att de inte har några strategier alls. Oavsett hur stort utrymme de strategiska baktankarna får går det att skönja likheter i samtliga respondenters varumärkesbyggande. Utifrån dessa likheter har vi identifierat fem idealnormer och strategier för personligt varumärkesbyggande för personer verksamma inom PR- och informations-branschen: att tydligt identifiera sin yrkesidentitet och sina personliga egenskaper, att utelämna privat och ofördelaktig information, att skriva om ett avgränsat ämnesområde, att visa på aktualitet och kunskap inom branschen samt att nätverka med personer inom branschen. Dessa har legat till grund när vi konstruerat följande tre idealtyper för respondenternas varumärkesbyggande: reporter, kommentator och kåseriskribent. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att personligt varumärkesbyggande i sociala medier tillskrivs allt större värde inom PR- och informationsbranschen. Värdet ligger i möjligheten att stärka sin position i förhållande till andra inom branschen, för att lyckas med detta krävs en utmejslad strategi och kunskap om hur man på bästa sätt paketerar sig själv.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om genus. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur könsrollerna stärks i interaktionen mellan pedagog och elev samt även om detta är något märkbart elever sinsemellan i grundskolans yngre åldrar. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, men jag har även valt att beröra och presentera ett biologiskt perspektiv. Detta i jämförande syfte, för att skänka min studie en djupare förståelse i ämnet. Mina tre frågeställningar är: Bemöter pedagogen eleverna olika, beroende på om det är en pojke eller flicka? Här undersöks även vilket talutrymme flickor respektive pojkar får i klassrummet. Bär eleverna på föreställningar om vad som anses vara ”manligt” eller ”kvinnligt”? Medier är en stor del av vår vardag. Är detta något som framträder i elevernas vanor och hur kan man i så fall tolka detta i relation till eventuella föreställningar? För att undersöka dessa frågeställningar har jag valt att genomföra en observation samt tio stycken semistrukturerade intervjuer med elever ur årskurs två på en kommunal skola i södra Stockholm. I min undersökning så framgår det att pedagogens bemötande har en central roll när det gäller konstruktionen av könsroller. Likaså diskuterar jag mediers påverkan i denna process och utifrån mina intervjuer analyserar jag hur dessa mediers inflytande påverkar elevernas föreställningar om manligt och kvinnligt. Under min studie har jag haft en rad teorier i åtanke, bland annat har jag valt att lägga stor vikt vid Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen samt Anja Hirdmans välskrivna verk där begreppet homosociala band blir centralt. I min undersökning så framgår även ett uppmärksammande av de rådande normer och maktsystem som råder i samhället och därmed även i skolan.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet. Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet. Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen. Jag har genomfört intervjuer som jag studerat med hjälp av teorier kring hur vi använder och skapar vår identitet och relaterar oss till varandra, och på så sätt har jag kunnat visa att Facebook är en social scen eller arena som på många sätt fungerar som andra sociala arenor vi rör oss i. Mitt arbete visar på vilka olika sätt man försöker kontrollera den bild av sig själv andra får, samtidigt som man tolkar och påverkas av andras bilder. Det finns dock stora utmaningar i ett relativt nytt socialt forum som Facebook, och denna uppsats tar upp hur dessa utmaningar bemöts och hanteras. I min gestaltande del har jag valt att teckna profilbilder och animerat dessa. Över 3 miljarder bilder laddas upp på Facebook varje månad och denna ström av visuell information försöker jag illustrera. Men jag vill också visa att identiteten är mångbottnad och består av flera olika, ibland transparanta, lager och att vi spelar en mängd olika roller. Vår egen identitet blir till och förändras i mötet med andra identiteter; du, jag och de vi möter är en del av varandra. Jag gör medvetet mig själv till en del av min gestaltning. I mina intervjuer studerar jag de andras identitetsarbete men kan inte undvika att även bli en del av det, precis som de blir en del av min vardag och min identitet i nuet när jag skriver detta arbete. Jag har valt att försöka skildra hur vi tecknar vår egen identitet samtidigt som detta personliga arbete är en del av ett ständigt flöde där ingenting är fast och beständigt.

Vår frågeställning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvården förändrats 1995/1996 (period 1) jämfört med 2010/2011 (period 2). Förändringen som vi ville ta reda på var angående gestaltning, vilka som får komma till tals och om en rikstäckande tidning skiljer sig från en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar från Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jämförelsepunkt. Vi analyserade dem enligt kvantitativ och kvalitativ metod. Våra slutsatser är att de artiklar som gestaltat temat framsteg har främst förekommit i den regionala tidningen HD medan de två rikstäckande tidningarna DN och AB skrivit om bristen i vården. Rapportering om kriminalitet som rapporterats i anknytning till psykiskt sjuka har till största del funnits i AB och HD. Den vinkel som varit vanligast i artiklarna som handlar om psykiskt sjuka och psykvården är den negativa vinkeln. Totalt sett skriver fler kvinnliga journalister om psykvård och psykiskt sjuka än vad män gör. Enligt den kvantitativa studien fick vi inte fram några tydliga resultat om där finns någon skillnad i gestaltning mellan period 1 och period 2. Däremot kunde vi se en tendens till att fler mentalt sjuka fick komma till tals under period 2 än under period 1. Vi kan även fastslå att kriminalitet är något som det skrivs om under båda perioderna i ungefär samma utsträckning.

Bakgrund Fler och fler företag väljer att annonsera sitt varumärke på facebook eftersom det är ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom är det lättare att nå ut till sin målgrupp då annonserna är riktade. Syfte  Ambitionen med denna studie är att ta reda på om facebook verkligen är rätt forum för alla sorts varumärken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvändare på företag som annonserar på facebook? Teori Undersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer även uppsatsen på grundläggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovärdigt varumärke. Metod Resultatet av studien baseras på en surveyundersökning med frågor som berör ämnet undersökningen fick totalt 88 respondenter. Resultat Ur undersökningen kom det fram att en del branscher, så som sjukvård inte ansågs höra hemma på facebook. Detta eftersom facebook inte ansågs vara ett tillräckligt förtroendeingivande medium för att koppas ihop med dessa varumärken på ett behagligt sätt. / Background More and more companies choose to use facebook as a channel for marketing since it is a cheap alternative for other types of marketing. Furthermore, it is an easy way to reach the right target since the ads are aimed. Purpose The ambition with this study is to figure out whether facebook really is the right forum for all kinds of brands. The main purpose of this thesis reads: How do young facebook users view companies that put ads on facebook? Theory The study is based on logical positivism. I also support the thesis on basic marketing theories, surveillance studies and theories on how to build a brand with credibility. Method The result of the study is based on a survey with 88 respondents. Results From the study it can be read that some branches, such as medical care, were not believed to belong on facebook. This is because facebook was not considered a trustworthy medium enough to be connected with this kind of brands in a pleasant manner.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time.

This bachelor´s thesis analyzes the debate in a number of Swedish media regarding the introduction of video games as a new medium in the public libraries. The theory and method used is discourse analysis. Three questions were asked: how the introduction of video games as a new media in libraries is discussed, how is it motivated and in what way the authors of the articles analyzed are speaking about new media and the mission of the library.   The selected articles were divided into four themes and the analysis resulted in the identification of two main discourses, one which is positive to the introduction and integration of new media in the libraries’ collections, and one which has a more negative approach and uses quality and culture as an argument.   The conclusion is that video games are a medium so widely used that librarians have to decide whether or not they want to include it in the libraries’ collections, and by deciding this they reveal their attitude towards the mission and purpose of the public library.