Flexibiliteten i dagens arbetsliv bidrar till att en individs livsdomäner allt mer träder in i varandra, till stor del genom informations- och kommunikationsteknologin och sociala medier. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan användningen av sociala medier på arbetet och skattad stressnivå hos arbetande individer. En elektronisk enkät innehållande bakgrundsvariabler, egenkonstruerade frågor kring sociala medier samt Perceived Stress Scale mailades ut till 111 deltagare, varav 93 personer besvarade den. Bland bakgrundsvariablerna återfanns inte några samband mellan varken skattad stressnivå eller användningen av sociala medier. Analys med korstabell och χ2-test visade på ett signifikant samband mellan skattad stressnivå och användning av sociala medier. Ett signifikant positivt samband hittades mellan skattad stressnivå och antal minuter per arbetsdag som ägnas åt att använda sociala medier (r = ,239, p < ,05). Sociala medier kan därmed fungera både som hjälpmedel för en individ när denna försöker balansera gränserna mellan sina livsdomäner, men även försvårande när användningen tar upp för mycket tid.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för olika samhällsaktörers, i denna studie sex företag och två ideella organisationer, strategier för sociala medier. Hur strategierna ser ut, hur de formas, samt om det existerar några skillnader eller likheter mellan de två grupper vi valt att ställa mot varandra i en jämförelse. Uppsatsen bygger på tre frågeställningar: Hur ser olika samhällsaktörers kommunikationsstrategier för sociala medier ut? Hur väljer de strategier för sin närvaro på sociala medier? Finner vi likheter eller är skillnaderna fler? Undersökningen baseras på en kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från de åtta samhällsaktörerna. Vi har i denna studie valt att undersöka olika aktörer, större och mindre baserat på antal anställda, som för en spridning av idéer, synvinklar och strategier verkar inom olika områden, men som också skiljer sig åt när det gäller resurser för kommunikation. Undersökningens huvudsakliga resultat visade att skillnader existerar mellan de mindre och större samhällsaktörerna i frågan om hur kommunikationsstrategierna ser ut samt hur de formas, men att skillnaden inte behöver bero på storleken av ett företag eller en organisation. Det finns många andra faktorer som spelar in när strategier för sociala medier bestäms, som till exempel bransch, målgrupp samt vad och hur man vill kommunicera. Vidare kan vi konstatera att de större och mer resursstarka aktörerna medvetet är försiktiga i sitt agerande på sociala medier och lägger resurser på att forma övergripande strategier, medan de mindre samhällsaktörerna tycks forma mer specifika strategier. De mindre aktörerna är i många fall mer beroende av sociala medier som kommunikations- och marknadsföringskanal och använder därför dessa flitigare. Resultatet analyserades med hjälp av teorin Social Media Use in Organizations, Affordances of Visibility, Editability, Persistence, and Association, vilken behandlar sociala mediers funktion i organisationers och företags kommunikation. Som komplement till denne användes begreppen Web 2.0, nätverkssamhälle och nätverksekonomi vilka skänkte djup till huvudteorin.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister – en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson

Ett hjälpmedel för företag som är under mycket diskussion just nu är så kallade "Web 2.0"-verktyg. Det är en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak är ett stort svenskt företag som är under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits från anställda på Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen såg ut. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin. Nyttan och problemen med Web 2.0 är många men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation. Implementeringen av denna teknologi är naturligtvis en stor förändring för ett stort företag. Uppsatsens information hämtades via intervjuer med två personer som arbetar med Web 2.0 för Tetra Pak. Intervjuerna genomfördes över telefon och det visade sig att de hade väldigt god kunskap om ämnet. Insyn kring den nuvarande situationen på Tetra Pak, vilka barriärer som stod i vägen för implementeringen och vad Tetra Pak har för strategier för implementeringen av Web 2.0 tillhör det empiriska underlaget. Det visade sig att Tetra Pak hade en förändrad implementeringsstrategi som först fokuserade på organisationens och de anställdas behov och sedan på den faktiska implementeringen av Web 2.0. Författarna kommer fram till att personalens engagemang är vitalt för att lyckas och att deras engagemang vinns genom att erbjuda personalen ett mervärde hos Web 2.0-verktygen som ersätter delar av deras nuvarande arbetsrutiner. Även ett öppet klimat där alla kan ha utbyte av varandra, visade sig vara en viktig faktor då syftet med Web 2.0 är just sociala interaktioner.

I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag. Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Primärdata har samlats in genom observationer, telefonintervjuer och fokusgrupper. Sekundärdata har samlats in vid sociala medier. Fenomenet situationsanalys via sociala medier har studerats med en fallstudie av ICA & Köttfärshanteringen och SJ & Kundtjänsten. Två affärsbelägenheter där företagen befinner sig i utsatta lägen och där sociala medier används för att sprida och dela erfarenheter om företagen. Studien visar att de analysverktyg och arbetssätt marknadsförare kan använda för att tolka och analysera ett företags omgivning inte fungerar. Analysteknikerna är skapade för hur världen såg ut för flera årtionden sedan; inte världen idag. Vidare visar studien att företag inte har råd att inte använda sociala medier. Det ständigt uppdaterade flödet kan innehålla information om möjligheter ett företag kan exploatera. Ett proaktivt agerande som är nödvändigt för att ett företag ska överleva i den snabbt förändrande konkurrensen. Sociala mediers olika möjligheter kan komma att förändra företags informationsstrategi, organisation, situationsanalys och senare hur företag agerar.

Aim: The aim of our study is to analyze and evaluate from a marketing perspective how estate agents can use facebook to strengthen their brand. Method: We have used an inductive study form where we’ve used a quality and a quantity data gathering method. The data has been gathered from an interview with Botkyrkabyggens marketing coordinator and from an internet survey based on a convience selection and a snow ball selection. Theory: SWOT, Brand Equity, Word of Mouth, Customer Relationship Management Conclusion: Facebook can create and measure "word of mouth" effects, and also create better information management and flow of information compared to traditional marketing for an estate agent. The risks of facebook is the difficulty in educating the staff about the site and the fact that facebook dominates the policies and rules which suddenly can change. Estate agents should market their estates by price, geographical district and the distance to municipal traveling means.

Arbetets syfte var att belysa och kartlägga hur förskolor använder sig av det sociala mediet Facebook. Datainsamlingen har skett genom både kvantitativa och kvalitativa metoder baserade på 56 Pysslingförskolors Facebook-sidor. Materialet har bearbetats med hjälp av statistiskt beskrivande analys samt innehållsanalys. Avsikten med att använda sig av dessa två analysmetoder har dels varit att belysa hur förskolorna kommunicerar genom Facebook och dels för att kunna redogöra för hur interaktiviteten mellan förskolan och användaren ser ut. Pysslingförskolors användande av Facebook har under året ökat med 933 procent jämfört med föregående år. Förskolornas syfte med sina statusuppdateringar har främst varit, att synliggöra den pedagogiska verksamheten. Detta har gjorts genom att personalen lagt upp en ordtext med en bild för att visa upp vad barnen har gjort under dagen. Det näst vanligaste syftet har varit, att informera om särskilda händelser till exempel ändrade öppettider. Det finns flera grupper av intressenter, däribland föräldrar, mor- och farföräldrar och kollegor från andra förskolor. Det vanligaste sättet för Facebook-besökarna att interagera är genom att ”gilla” inläggen. De kommentarer som användarna skriver sker framförallt i ett kommunicerande syfte.

Nya teknologiska förutsättningar har resulterat i att intressenterna kan föra en dialog med organisationer jämfört med den tidigare monologen från organisationen. I och med detta sker kommunikation på andra vilkor och under en kris blir därför organisationen tvunget att bemöta enskilda individers reaktioner och känslor. Detta kan innebära att de måste anpassa sin kriskommunikation till omgivningens känsloyttringar. Uppsatsen tar avstamp i Attributionsteorin och Situationsbaserad Teori för Kriskommunikation (STK) för att sedan beskriva olika kommunikationsstrategier under en kris och hur intressenters känslor yttrar sig under en kris. Undersökningen bygger på Findus Facebooksida, där användarkommentarer och svar från Findus har samlats in och sedan klassificeras utifrån de känslotyper och de responsstrategier de uttrycker. Syftet är att se om det finns något samband mellan den uttryckta känslan i en kommentar och företagets respons.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ”högriskmatch” på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar. Denna uppsats undersöker om och på vilket sätt de tre tidningarna LT (Södertäljes lokaltidning), DN och Sportbladet beskrev gruppens etnicitet och dess interna konflikt i samband med bevakningen av derbyna på sportsidorna i ovan nämnda tidningar.  I den kvantitativa delen av studien genomfördes en analys av nyckelord och begrepp för att svara på frågan om journalisterna reproducerade eller förstärkte namnkonflikten genom att omedvetet använda vissa ord och begrepp som kan kopplas till att bygga upp en konflikt, enligt Dahléns teorier. Studien genomfördes på 50 analysenheter från tidningar under tidsperioden 2007-2014. En kvalitativ textanalys genomfördes av nio artiklar utifrån den engelske medieforskaren Martin Conboys teorier om nyhetsspråket samt Peter Dahléns teorier om förhållandet mellan sport och medier. Fanns det skillnader mellan LT jämfört med de två andra tidningarna i hur man beskrev gruppen och dess interna konflikt? Vad visar det på? Hur förklaras rivaliteten mellan lagen? Behöver den förklaras? Hur beskrivs etniciteten assyrier/syrianer? Hur diskuteras gruppens interna konflikt? Sist genomfördes kortare intervjuer med journalisten Henrik Schöldström samt Sportbladets chef Håkan Andreasson och DN:s dito Martin Fransson för att svara på frågan hur tidningarna resonerat inför ett derby mellan lagen. Hur närmar man sig den känsliga namnkonflikten? Hur beskrivs etniciteten? Hur skiljer det sig åt mellan lokaljournalistik och rikstäckande journalistik? Undersökningen visar att Sportbladet och DN vinklar på gruppens rivalitet och interna konflikt, och därigenom cementerar och förstärker konflikten. Vidare finns i artiklarna ofta en faktaruta eller en diskussion kring etniciteten assyrier/syrianer och varför matchen är så speciell. I LT är fokus istället på fotbollen, och inte på rivalitet på grund av olika benämningar på samma folkgrupp. Det finns heller inga faktarutor eller texter där skillnaden mellan assyrier och syrianer diskuteras. Resultatet bekräftas av intervjuer med journalister och beror på att LT skriver för en lokal målgrupp. Detta förhållande bekräftas även av Conboys teorier om att tidningarna känner sina läsare.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling? Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ”normalt” respektive ”avvikande” beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ”normalitet” och ”avvikelse” (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning. Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar. Samtidigt förekommer skillnader i lärarnas bedömningar av kränkningars konsekvenser; medan sårbarhet och rädsla beskrivs som en normal och förväntad reaktion hos utsatta flickor, antas utsatta pojkar stävja sina känslomässiga reaktioner och utkräva fysisk hämnd. Samtliga grupper tillskriver ovillkorligen flickor ”offerstatus”, men gör motstånd mot epiteten ”utsatt” och ”offer” i fall den utsatte eleven är en pojke. En första slutsats är således att frågan om vem som är att betrakta som ett offer är förhandlingsbar. Vidare framkom uppfattningar om skillnader i allvaret i fall med kvinnliga respektive manliga gärningspersoner; när flickor hänger ut varandra med bilder/kommentarer av sexuell karaktär i sociala medier utgör det ”kränkningar” medan samma beteende riktat mot en flicka från en pojke utgör ”sexuella trakasserier”. En andra slutsats är därför att även vad lärarna betraktar som ett brott är förhandlingsbart. Att lärare således gör åtskillnad mellan olika beteenden beroende av vem som utsätts är att upprätthålla föreställningar bland elever om att vissa typer av kränkningar betraktas som mer oskyldiga än andra, vilket står i kontrast till skolans värdegrund.