Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har. Syftet har varit att jämföra dessa grupper och se ifall det finns några likheter och/eller skillnader i deras sätt att använda sociala medier. Vi har även intresserat oss för deltagarnas motivation till att använda sociala nätverk. Resultatet av denna studie visar på både skillnader och likheter mellan de olika fokusgrupperna. En klar skillnad är att deltagarna blir motiverade att använda sociala medier på olika sätt, utifrån olika individuella behov. Varje individ tar till sig medier på skilda sätt, dock ser vi liknande mönster mellan de yngre deltagarna och på samma sätt hos de äldre. Nyckelord: Sociala medier, behov, användning, motivation, beroende, stress. / Abstract The focus of this thesis is on how people utilize social media. For this thesis qualitative focus groups was the primary method of compiling empiricism. Accumulated data was collected during four sessions with different participants each time. Two of the focus groups consisted of participants in their twenties while the other two groups had attendants who were in their  fifties. Our thesis applied the theory of uses and gratifications which focus on the aspect of peoples media usage and their requisites. The purpose of this research is to find similarities and differences of how the groups utilize social media. Attitude in form of motivation towards social networks was also registred. The result of this thesis indicates on both similarities and differences between all of the focus groups. One distinct deviation is that as a result of induvidual needs the participants motivate themself to make use of social media in different ways. It appears that each and every individual perceives media in a different manner. However, by the same token the research show indications of comformity in both type of the groups.

Allt fler personer använder sig av sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma. Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus: Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av sociala medier som marknadsföringskanal? Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen? Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder? Vad framhålls som avgörande för valet av kanal? Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att användningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt. Den enda kanalen som används av ICA och Coop i nuläget är Facebook vilket överraskade då alla sociala medier är gratis. Valet av denna plattform motiverades av att de hade testat andra kanaler men inte fått önskvärt genomslag någon annanstans. Genom Facebook kan en kommunikation hållas med kunderna dygnet runt, då det är en öppen plattform som alltid är tillgänglig. Studien finner också att en ökad kommunikation anges kunna bidra till en djupare och närmre relation med kunderna. Nyckelord: Sociala medier, marknadsföring, kommunikation, social närvaro, marknadsmix.

The purpose of this study was to investigate to what extent  young adults use media to create the image of themselves. The questions we wanted to answer was as follows: what does the media use of young adults look like compared to their attitudes towards media content; what awareness do they have of other young adults attitudes concerning media content; and finally, how do these attitudes affect their own media use? Media consumption is a great part of  the daily lives of young adults living in Sweden: the national  average media consumption is seven hours a day, for 15-24 year olds. This provides a new way for young adults to express their identity - by showing their use of different media content, they can change other's perception of themselves. The method we used in our study was a combination between a quantitative and a qualitative method. We first made a survey in three classes with senior year high school-students, in a Swedish school. The survey was then followed by five in-depth interviews with one or two students representing each class. The study showed that young adults use media consumption as a mean to fitting in, rather than as a mean to distinguishing themselves. Media consumption is of a greater importance when the young adult is creating an identity as 'one in the group', compared to when the young adult is creating his or her own personal identity.  For the young adults we studied, the main advantage of displaying their media consumption was to show others they belonged. They achieved this by participating in discussions concerning media content, as discussions concerning media content was a daily routine in their lives.

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete? Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete. Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken. Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor. Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera. Då interaktion uppstår är det sällan ömsesidigt, medborgarna vill inte prata om samma saker som kommunen. Resultatet tyder samtidigt på att närvaron på sociala medier kan stärka kommunens legitimitet. Vad som förhindrar utvecklingen mot en utökad dialog  är resurser, prioriteringar och synen på demokrati och medborgarinflytande.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.   The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

No description available.

Titel: Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier.   Teori: Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär.   Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m. 8/12 2010.   Resultat: Utöver att blogga politiskt är det vanligt att använda ytterligare sociala medier, och då ofta Facebook i kombination med bloggen. Sociala medier används oavsett om det är valtider eller inte, men inte alla har fortsatt att blogga politiskt sedan valrörelsens slut. Respondenterna vill skriva om det de är intresserade av, men samtidigt är det svårt att lyfta fram egna frågor då man får bättre återkoppling genom att utgå från medieaktuella händelser. Det finns också en medvetenhet kring att de frågor eller händelser de skriver om, och sättet de skriver på, inverkar på hur stor återkoppling de får. Varav sättet att skriva påverkas också av de risker respondenterna ser med att använda sociala medier som offentliga personer. Endast en respondent använder budskapsstrategier för att nå ut till olika målgrupper, men jag har funnit att det inte behöver betyda att man inte arbetar strategiskt för att nå ut till olika målgrupper i de sociala medierna, då flera respondenter har nått ut till journalister genom sociala medier. Det anses vara viktigt att undersöka väljares åsikter genom sociala medier, men inte alla har kommit till ett steg där de samlar in feedback från de sociala medierna. Det finns inga tydliga målsättningar kring vad respondenterna vill uppnå med sin sociala medienärvaro. Men likväl har jag funnit att flera respondenter utvärderar sin närvaro. Sociala medier anses ha en viktig betydelse ur ett lokal politiskt perspektiv, och framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna. Men förutom möjligheter uppges det också finnas tveksamheter med att använda sociala medier. Och flera respondenter är av uppfattningen att de sociala medierna inte bör överskattas, utan att det personliga mötet är det viktigaste.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sig av för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också att undersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan för politisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vi lever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ i form av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet. Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010.   Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna, främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet att det politiska intresset hos unga ökar under valår. Vad gäller sociala medier som kanal för politisk information ansåg respondenterna att Facebook var den mest betydelsefulla källan för information.

No description available.

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framåtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssätt. Framväxten av internet har inneburit nya möjligheter för människor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har också lett till nya förutsättningar för att sprida och hitta information. Att journalister har börjat använda sociala medier som källor i nyhetsrapporteringen innebär en förändring i hur källor värderas. Eftersom vem som helst har tillgång till sociala medier kan användandet av dem missbrukas, vilket gör det svårt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, något som är viktigt för nyhetsrapporteringens trovärdighet. Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala medier används som källor i Sveriges fyra rikstäckande morgon- och kvällstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den syftade också till att ta reda på hur vanligt förekommande det är, vilket socialt medie som syns mest i tidningarna, vilken status källan har och vilken typ av nyheter dessa källor används till. För att besvara frågeställningarna gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Under 14 dagar räknades antalet artiklar som innehöll sociala medier som källor och jämfördes med antalet artiklar som inte gjorde det. Undersökningen hade också kvalitativa inslag. För varje artikel där sociala medier använts, har ett antal frågor besvarats för att kartlägga hur källorna presenterades. Resultatet av undersökningen visar att sociala medier används som källor oftare i kvällstidningarna än i morgontidningarna, men att det förekommer i alla de fyra undersökta tidningarna. Politiker och anonyma källor citeras mest frekvent. Det vanligaste sociala mediet är bloggar, följt av Facebook. Gemensamt för alla fyra tidningarna är att sociala medier oftast återfinns i nyhetsdelen. De förekommer även som källor i kultur- och nöjesnyheterna, men under undersökningsperioden hittades sådana källor inte i sporten. I ungefär hälften av fallen kompletterades informationen från sociala medier med andra typer av källor. Lika ofta fanns källan med på bild i anslutning till artikeln.