No description available.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra. Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ”hashtags” så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder. Bilderna som taggades skrevs ut och sattes upp kontinuerligt, och på väggen fanns också en iPad som visade bilder med denna hashtag. Gestaltningen tar avstamp i uppsatsen och är en fortsättning, utveckling, utväxt som utforskar perspektiv på konst, Konstfack, sociala medier, massproduktion och masskonsumtion av bilder. Min tanke var att utforska gränser för vad som är rådande normer i olika kontext. Vad händer när man beskriver konstnärliga verk med ett annat språk än det som förväntas och vad händer när bilder byter kontext? Kan man göra Instagram av konst och kan man göra konst med Instagram? Ungdomarna bjöds in till utställningen och att bidra till väggen, väl på plats visade det sig att störst engagemang ägnades åt att läsa uppsatsen, i ett fall genom högläsning.

Företag och organisationer använder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin tänkta målgrupp. Oavsett om företag väljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online är det definitivt att konversationerna kommer att äga rum. Denna studie fokuserar på kommunikationen mellan användare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan förbättras med hjälp av sociala medier. Vidare utreds strukturen i de undersökta företagen, det vill säga om ansvarsområdet för sociala medier ligger hos en specifik person eller som en bisyssla hos ett flertal. Denna studie undersöker om en utvecklad, ihållande strategi för sociala medier bidrar till en större andel aktiva användare.

This essay was to investigate what self-image public libraries convey on Facebook and what image is received by the users, along with comparison of those. It was investigated if the received image corresponded with the users’ previous image of public libraries. The method used was interviews with the Facebook administrators and surveys with the users. The theoretical framework was Kotler’s model for image creation.The research is mainly American and shows Facebook as an accepted marketing tool for libraries among students, but as not taken seriously by the library staff. Also the Swedish studies show that Facebook is used for marketing. They show there are no policies for working with Facebook image and that the process is randomized.The results of the interviews show that the main purpose for the libraries’ participating on Facebook is marketing and conveying a positive library image, although there are no specific guidelines. The results of the surveys show that the majority has a positive view of the pages. The negative image is due to a lack of correlation between the recipients’ earlier image of libraries and the mediated image. The receivers believed that the pages were created for marketing.The analysis of the results showed that the libraries that used Kotler's model for image creation got more positive response among users than those who did not. The most important factor in library image creation on Facebook is how well it reflects reality and how well the image corresponds with the recipients' perception of reality.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhåller sig till bilder av maskulinitet som tillgängliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 års åldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation. Ett visuellt material har samlats in utifrån deltagarnas utsagor om vilka medier de frekvent konsumerar. Det insamlade materialet har analyserats genom diskursanalytisk metod. Analys av resultatet visar på att det finns en relation mellan visuella medier och deltagarnas identitetsskapande. Denna relation förstärker konstruktionen av maskulinitet och etablerar traditionella former av mansroller där kontroll, fysisk styrka, handlingskraft och heterosexualitet konstitueras framför feminitet och homosexualitet, som istället marginaliseras eller utesluts helt.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten. Ungdomarna beskriver också nackdelar, exempelvis har de svårt att kontrollera sin tid vid sociala medier och det inkräktar på deras lektioner och läxläsning hemma. Ungdomarna ger också uttryck för att de behöver bredda sin digitala kompetens eftersom de själva inte är medvetna om hur de kan använda datorn på ett effektivt sätt vid skrivning av exempelvis skolarbeten i hem och skola.  Studiens resultat är att ungdomar vill ha hjälp vuxna som kan stötta, begränsa och hjälpa dem till en sund relation i förhållande till digitala medier.

I denna studie ligger fokus på dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda på hur förskolepedagoger förhåller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa är offentliga handlingar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från olika kommuner i Hallands län. Inspiration hämtades från poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna användes diskurspsykologin som analysverktyg. Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer väljer att inte fråga barnen om de vill bli fotograferade, utan använder sig av olika styrningstekniker för att få fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har påverkat pedagogers inställning till dokumentation. Av studien framkom att det är viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framställs i dokumentation och sociala medier. Barn förväntas acceptera att de blir exponerade, både i förskolan och på sociala medier, eftersom pedagoger upplever att barnen verkar tycka att det är roligt. Detta är dock problematiskt, bland annat ur ett etiskt perspektiv vilket diskuteras i arbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken. Studiens resultat visade att Facebook och Instagram till största del gav individerna möjligheter att lyckas upprätthålla en stabil självidentitet. Samtliga individer ville framstå så bra som möjligt på de sociala nätverken och detta gick i linje med Anthony Giddens teori om det ideala självet. Resultatet visade tydligt att det ligger ett reflexivt moment bakom individernas presentationer av sig själva, med målet att visa upp en så bra sida som möjligt av sig själv. Respons från andra medlemmar och en önskan om att ha många vänner och följare på nätverken visade sig ha funktionen som ett främjande för individens stolthet. Resultatet visade även att negativa inverkningar på individernas självidentitet kunde uppkomma då de jämförde sig med andra medlemmars framställningar av sig själva.Vid sådana jämförelser uppstod känslor av att vara otillräcklig i någon bemärkelse och individernas stolthet visade sig i dessa fall vara hotad. I särskilda fall var stoltheten till och med ersatt av skamkänslor hos individen. / <p>2015-06-04</p>

Abstract Titel: En ytlig nödvändig glättighet – En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook. Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Fanny Lindholm och Elin Holm Handledare: Gabor Bora Examinator: Anna Edin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur medieanvändare i åldrarna 40-69 år ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook, samt hur de ser på sin omgivnings användande av sociala medier. Det undersöktes även om eller hur dessa personers sätt att kommunicera med vänner och bekanta har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt. Frågeställningar: Hur ser medieanvändare i åldrarna 40-69 på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook? Upplever dessa personer att deras sätt att kommunicera med sina vänner har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt? Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestått av tre fokusgrupper indelat i åldrarna 40-49, 50-59 och 60-69. Det var fyra deltagare i varje grupp och alla använder sig av sociala medier, främst Facebook. Detta för att det förhoppningsvis skulle finnas en förändring i sättet de kommunicerar på idag jämfört med förut. I uppsatsen har man tittat på olikheter, likheter och samband i materialet, som sedan har analyserats för att svara på frågeställningarna.   Slutsats: Undersökningen visade att deltagarna är mycket medvetna i sitt användande av sociala medier och det märktes att de har tänkt kring risker och konsekvenser, samt att det är lättare att nå varandra numera. De tycker även att sociala medier, främst Facebook, är ett bra hjälpmedel till att bibehålla och skapa kontakt med andra och att den största förändringen för dem är att de pratar kortare men oftare med sina vänner.   Nyckelord: Facebook, sociala medier, kommunikation, äldre personer