Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

This study is an analysis of the spread of information through Twitter contrasted with the reporting through a major Norwegian news network (TV2 Nyhetskanalen) during the terrorist bombing in Oslo and the massacre at Utøya July 22nd, 2011. The paper explores the impact of individual Tweets immediately before and after four key events: (1) the bombing of the governmental buildings in Akersgaten, (2) the first official reports of shootings at the Labour party youth camp at Utøya, (3) the arrest of the terrorist and (4) the publication of the identity of Anders Behring Breivik. Through tabulation of the potential audience for each re-Tweet received by the Tweets during these intervals, the goal is to determine the potential impact of Twitter as a social sensor and message bearer during dramatic events such as terrorist attacks. Through an extensive crawling of over 60.000 interactions, each Tweet's individual impact is shown to have reached audiences of several hundred thousand potential readers, often ahead of public reporting. This may be read in contradiction to earlier research, stating Twitter's prevailing tendency of being a reactive medium. The results also point to a changing relationship between eye-witness accounts and the public audience without media as an intermediate moderator.

Denna studie ämnar till att undersöka relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Utifrån teorier om fenomenologi och media affordance har fyra kvinnliga ungdomar intervjuats i syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt olika sociala mediekanaler har på känslan av ensamhet och gemenskap. Med hänsyn till att studien inföll under samma period som Covid-19 pandemin avser även studien ur ett bredare perspektiv uppmärksamma hur sådana samhällskriser tenderar påverka upplevelsen av sociala medier och dess effekter. Studiens resultat visar på en genomgående ambivalens i förhållningssättet till sociala medier som upplevs ha både positiva och negativa effekter beroende på sinnestillstånd, sammanhang och dess användning. Sociala medier ses i allmänhet som ett användbart verktyg för att förbättra vänskapsrelationer och främja en känsla av gemenskap. Samtidigt upplevs sociala medier skapa en inre stress, ångest och ensamhetskänslor. Det visade sig att de positiva aspekterna associerades till snapchat och messenger som erbjuder direktkommunikation mellan en eller flera människor, medan de negativa aspekterna var starkt förknippat med funktionen att scrolla flödet på instagram. Intressant var dock att de negativa effekter som sociala medier i normalfallet upplevdes medföra tenderade minska under Covid-19 pandemin. Studien visar att sociala medier förstärkte känslan av gemenskap och mildrade känslan av ensamhet under pandemin.

Bland dagens barn kan inflytandet från sociala medier inte bortses ifrån. Denna studie har studerat hur barns (10–11 år) identitet påverkas av såväl skolans miljö som av sociala medier. Frågeställningarna som besvaras är hur barn utvecklar sin identitet i skolans miljö, hur identitetsutveckling påverkas av sociala medier samt vilken arena som påverkar barns identitetsskapande mest. För att studera detta användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer som skedde via FaceTime med elever i årskurs 4 och 5.  En tematisk analys visade att både skolan och sociala medier har ett stort inflytande på elevernas identitetsutveckling men på grund av den konstanta tillgången till andra människors liv på sociala medier skapas en större press att leva upp till de ideal och normer som målas upp av den sociala arenan. Det framkom även en ökad utsatthet på sociala medier på grund av anonymiteten och skyddet skärmen ger jämfört med i skolan som framkom som en tryggare miljö. Den ökade utsattheten har även lett till en större press och rädsla hos eleverna som delvis syns i skolan men främst påverkas 10–11 åringars identitetsskapande av sociala medier.

I den här uppsatsen har jag applicerat ett ritualperspektiv i en ny situation, nämligen sociala medier. Uppsala Gäris är en separatistisk grupp för kvinnor och ickebinära med koppling till Uppsala och Uppsala län. I uppsatsen frågade jag hur ritualerna i Uppsala Gäris ser ut och vad de har för beståndsdelar, varför ritualerna sker och vilka sociala ordningar som ses som problem och vilka ritualen försöker etablera. Jag frågade också hur communitas manifesterar sig och organiseras i Uppsala Gäris. Genom intervjuer och netnografi har jag kommit fram till att ritualerna är oförutsedda och orienterade efter gruppen, eftersom mycket fokus ligger på gemenskapen och dess communitas och förnyande kraft. Communitas uppstår på grund av gruppens gemensamma upplevelse av att de är utsatta i Uppsala och vilja att etablera en ny social ordning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fastighetsmäklare kan marknadsföra sina objekt via sociala medier. Detta för att öka kunskapen till hur fastighetsmäklarbranschen i framtiden har möjlighet till att öka förtjänsten av sin marknadsföring via sociala medier. Teoretisk referensram: Uppsatsen är förankrad och baserad på teori inom fem olika områden. Först presenteras kommunikationsmodellen som stegvis visar hur reklam för en produkt ska tillämpas. Denna följs av AIDA-modellen som förklarar processen om hur konsumenter påverkas av reklam till att ett köpbeslut tas. För att kunna nå önskad effekt kommer prioriteringsmodellen in som är indelad i fyra olika kategorier, räckvidd, frekvens, impact och tid. Slutligen kommer bannerannonsering och sociala medier som marknadsföringsverktyg för att kunna mäta marknadsföringens effektivitet via sociala medier. Metod: För att mäta vikten av fastighetsmäklarens marknadsföring via sociala medier har en kvantitativ studie genomförts med 100 respondenter som svarat på 9 olika frågor kopplat till ämnet samt tre fastighetsmäklare i en kvalitativ undersökning. Information har även hämtats från vetenskapliga artiklar och böcker. Empiri: Det empiriska underlaget som använts i uppsatsen är en kvantitativ strategi i form av enkätundersökningen med 100 respondenter samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre fastighetsmäklare. Resultatet av undersökningarna presenteras i form av diagram och används för att genomföra en analys samt diskussion med koppling till den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Slutsatsen av denna undersökning visade att det är via Facebook och Instagram som fastighetsmäklare mest effektivt marknadsför sina objekt, vid jämförelse med de andra undersökta sociala medierna Snapchat och Twitter. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på hur marknadsföring via sociala medier påverkar fastighetsmäklaren som varumärke, istället för själva objektet till salu. Hur får fastighetsmäklare sitt namn att synas bland alla andra fastighetsmäklare via sociala medier.

Målet med denna studie har varit att effektivisera arbetet med sociala medier på J.Lindeberg. Anledningen till att man funnit det nödvändigt att hitta ett effektivare sätt att arbeta beror på att J.Lindeberg jobbar med många olika sociala medier med flertalet konton på varje. Detta leder till att man lägger ner mycket tid på arbetet med sociala medier och mycket av tiden läggs på att växla mellan de olika kontona och sociala medierna. Innehållet som publiceras på sociala medier är inget som tas upp i arbetet, utan fokus ligger på de plattformar och verktyg som används i arbetet med sociala medier. Studien har genomförts med hjälp av observationer på J.Lindebergs huvudkontor i Stockholm, kvalitativa intervjuer med olika företag som arbetar med sociala medier och en kvantitativ undersökning om vilka plattformar företag använder i sitt arbete med sociala medier. Intervjuerna skedde dels på plats på företagen, men också över telefon. Undersökningen bestod av en enkät som mailades ut till företagen. Resultaten från intervjuer och undersökningen har samlats in och analyserats. Studien har visat att för att effektivisera arbetet med sociala medier bör de sociala medier som används i dagsläget minskas. Dessutom kan nya plattformar med olika verktyg för sociala medier användas för att effektivisera arbetet ytterligare. Slutligen bör också de olika kontona som används minskas och en databas med material för publicering införskaffas. / The goal of this study has been to streamline the work process of social media on J.Lindeberg. It was necessary to find a more efficient way to work because today J.Lindeberg uses many different social medias and with several accounts on each one of them. This leads to much time being spent on the work with social media and much of the time is devoted to toggle between the various accounts and social medias. The focus of the study is on the platforms and tools used in the work with social media and not on the content posted on the different social medias. The study has been carried out with the help of observations on J.Lindebergs headquartered in Stockholm, qualitative interviews with various companies working with social media and a quantitative survey on which platforms companies use in their work with social media. The interviews partly took place on the companies offices, but also over the phone. The survey consisted of a questionnaire that was distributed by email to the companies. The study has shown that in order to streamline the process the social medias being used should be reduced. In addition, new platforms with different social media tools can be used to streamline the work even further. Finally the different accounts that are used should also be reduced and a database of material for publication should be created.

Frågeställning: Hur resonerar respondenterna kring användning av sociala medier inför ett investeringsbeslut på aktiemarknaden? Bakgrund: Sociala medier är ett snabbt växande fenomen i dagens samhälle samtidigt som personer har börjat använda det till att delge information och diskutera aktuella ämnen. Börsen är ett hett ämne på sociala medier och har växt under covid-19 pandemin då allt fler småsparare har börjat investera. Detta gör att kopplingen mellan sociala medier och börsen är intressant att forska om. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur investeringsbesluten på aktiemarknaden påverkas av sociala medier hos privatpersoner. En jämförelse mot etablerade tidningar inom ekonomi görs för att få en bredare bild samt en djupare förståelse om individens beteendeekonomi har någon inverkan på investeringsbeslutet. Metod: I denna studie används en deduktiv forskningsansats, vidare har en kvalitativ studie genomförts där sex personer har intervjuats. Intervjuerna präglas av metoden think aloud protocol för att ge en objektiv bild av ämnet. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att människor är benägna till att flockas runt plattformar där de kan få idéer till investeringar från andra personer samtidigt som trovärdigheten är det viktigaste hos personer de lyssnar på. Respondenterna använder sig av information på olika sätt oberoende av om det kommer från tidningar eller sociala medier. I vissa fall kan vi se tendenser till övermod i hur de värderar den egna kunskapen jämfört med informationen de får och vissa fall inga tendenser till övermod alls.

I den här studien undersöks hur idrottande tjejer och killar konsumerar idrott i media. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ungdomar som idrottar, mellan åldrarna 15–19, konsumerar idrott genom media samt ifall det är någon skillnad mellan tjejer och killar. Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod för att få en övergripande bild av studiens syfte.  Som datainsamlingsteknik användes elektroniskt frågeformulär där totalt 24 ungdomar deltog i undersökningen. 14 var tjejer och 10 var killar. Uppsatsen byggs upp av dessa teoretiska utgångspunkter: sportens resa genom massmedia, sportkonsumtion, jämställdhet inom idrotten samt sociala medier.  Resultatet visade att idrottande ungdomar följer mycket idrott i media. TV och streamingtjänster är de populäraste mediekanaler som används vid sportkonsumtion och när det gäller sociala medier så dominerar Instagram och Youtube. I stor utsträckning tittar man helst på lagidrotter, internationella tävlingar samt följer en speciell liga, när det handlar om att följa idrott i olika medier. En stor anledning till att följa idrott är för att lära sig från de bästa och anamma det i sitt eget idrottande.

Bakgrund: Antalet olika sociala medier har ökat snabbt och har blivit allt fler det sista 10 åren. Unga vuxna (18–30 år) står för stor del av användningen av sociala medier. Ohälsan, speciellt psykiska ohälsan har också ökat de senaste 10 åren. Tidigare forskning visar att Facebook är ett av de ledande sociala medierna, forskningen indikerar också att flera hälsofaktorer kan påverkas av användningen av Facebook och andra sociala medier. Delar av sjuksköterskans roll är att identifiera faktorer som påverkar hälsan.  Syfte: Att beskriva unga vuxnas erfarenheter av att använda sociala medier med avseende på hälsan.  Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar från databasen PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att unga vuxna rapporterade både positiva och negativa effekter på hälsan beroende på vilket sätt sociala medier användes samt vad individen hade för upplevelser av tiden som de spenderade uppkopplad på internet. Det rapporterades upplevd försämrad hälsa vid användning av sociala medier. Det rapporterades även att tid spenderat på Facebook kunde öka det sociala stödet och även den fysiska aktiviteten, därmed upplevdes ett bättre välmående. Positiva erfarenheter på sociala medier associerades även minska risken för ensamhet och även öka välbefinnandet. Negativa erfarenheter på sociala medier visade sig associera med depressiva symtom och ångestkänslor. Slutsats: Hälsan påverkas både positivt och negativt av tiden spenderad på sociala medier. Användning som styrts känslomässigt, påverkade psykiska hälsan negativt och depressiva symtom rapporterades. Detta i sin tur kan leda till ensamhet. Positiva erfarenheter rapporterades av de som har ett stabilt socialt nätverk runt sig och de som inte upplever negativa erfarenheter på sociala medier. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få insikt hur sociala medier påverkar hälsan och använda kunskapen vid omvårdnads-samtal. / Background: The number of different social media is increasing rapidly and has increased the last 10 years. Young adults (18–30 years) account for a large part of the use of social media. Health, especially mental illness, has also increased in the last 10 years. Previous research shows that Facebook is one of the leading social media and that several health factors are affected by the use of Facebook and other social media. Part of the nurse's role is to identify factors that affect health. Aim: The aim was to describe young adults´ experiences of using social media with regard to public health.  Method: A descriptive literature review of 11 quantitative articles from the Medline database PubMed.  Main Result: The results showed that young adults reported both positive and negative effects on health depending on the way social media was used and what the individual had for experiences of the time they spent connected to the internet. There were reports of perceived deterioration in health when using social media. It was also reported that time spent on Facebook could increase social support and also physical activity, thus experiencing better well-being. Positive experiences on social media were also associated with reducing the risk of loneliness. Negative experiences on social media were found to be associated with depressive symptoms. Conclussion: Health was affected both positively and negatively by the time spent on social media. Use controlled emotionally affected mental health negatively, where depressive symptoms were experienced, which in turn can lead to loneliness. Positive experiences were reported by those who have a stable social network around them. With the help of this literature study, nurses can gain insight into how social media affects health and use the knowledge in nursing conversations.