Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i åldern 14-17 år upplever och förhåller sig till kroppsideal i sociala medier. Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Frågeställningar Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 vilket kroppsideal som framhävs i sociala medier? Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 att kroppsideal och sociala medier påverkar deras tillvaro? Metod Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Urvalet baserades på ….och består av sex stycken intervjuer med tre killar och tre tjejer mellan 14-17 år. Studien har en fenomenologisk ansats där vi undersökte deltagarnas upplevelse av fenomenet kroppsideal. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys där resultaten kategoriserats genom tre olika teman. Intervjuerna gav bland annat en bild av ungdomarnas syn på kroppsideal samt hur det med jämförelse med andra har påverkat deras självbild. Resultat        Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på̊ sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar både positivt och negativt, samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Analysen av intervjuerna gav oss tre teman; den första handlade om Kroppsideal på Instagram, där det framkom att Instagram var den främsta plattformen på sociala medier där kroppar synliggörs mest. Det visade sig också finnas ett kroppsideal som tar mer plats än andra. Den vältränade muskulösa mannen och den slanka kvinnan med stor byst och stor bakdel. Det andra temat handlade om Jämförelse med andra, påverkan och självbild. Informanterna delgav att de någon gång under deras liv har upplevt en påverkan i någon grad. De flesta har velat eller vill göra någon förändring med deras kropp. Förändringarna handlar oftast om viktnedgång eller muskelbyggnad. Det sista temat är Identitetsskapande. Sociala medier skapar utrymme för att skapa sig en identitet, en så kallad online-identitet där en visa upp en bild av sig själv som inte behöver stämma överens med verkligheten, även kallat offline-identitet. Slutsats     I denna studie framkom det att social medier, framförallt Instagram förmedlar ett kroppsideal som för många skiljer sig stort ifrån hur den egna kroppen ser ut. Dessa ideal är för många ouppnåeliga attityder och föreställningar om de kroppar som inte når upp till idealet och hur detta påverkar ungdomar, vilket i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Slutsatsen blir att Förälder, influencers/förebilder, blivande och verksamma lärare bör uppmärksamma hur ungdomar upplever dessa ideal samt hur de blir påverkade av dessa.

Sociala medier har blivit en självklar del av vardagen i dagens samhälle där även organisationer och myndigheter är delaktiga. Ett exempel är Polismyndigheten som har officiella konton. Dessutom finns det enskilda poliser vars privata konton på sociala medier har miljontals visningar. Det finns därmed poliser i uniform som delar innehåll offentligt från arbetsdagen och blandar detta med privat innehåll med en mer underhållande karaktär. Syftet med studien är att belysa fenomenet om Polismyndigheten och enskilda poliser på sociala medier och hur myndighetens (implicita och/eller explicita) riktlinjer och rekommendationer uppfattas, tolkas och tillämpas av enskilda poliser. Det teoretiska ramverk som används i studien är nyinstitutionell teori med utgångspunkt i legitimitet, isomorfism, särkoppling samt professionalism. Studien har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys där transkriberingar av semistrukturerade intervjuer samt dokument har analyserats. Studiens resultat är att enskilda poliser på sociala medier har ett stort handlingsutrymme baserat på att det inte finns några tydliga officiella riktlinjer som kommuniceras från Polismyndighetens håll. Dessutom verkar det finnas särkopplingar mellan hur poliser tolkar de lagar som finns och själva får göra en bedömning om vad som anses vara okej att publicera. Detta kan i sin tur leda till att Polismyndigheten riskerar att få ett skadat förtroende eller inte kunna upprätthålla sitt förtroende från allmänheten. Vad som inger förtroende och inte anses delvis vara subjektivt av informanterna och kan därmed variera. Informanterna upplever att det borde finnas tydligare riktlinjer för vad som gäller på sociala medier för att de upplever att det finns enskilda poliser som eventuellt skadar myndighetens rykte och förtroende.

Sociala medier, ett digitalt samhällsfenomen som påverkar allas våra liv på ett eller annat sätt.Ytterst få människor, oavsett generation, står helt utanför och ständigt uppkommer nya medier och allt fler ansluter sig. Men, vad har egentligen sociala medier för påverkan påkonsumentens köpprocess? Det som i fem steg beskriver vilka olika stadier vi genomgår vidett köp. Utifrån modellen har forskarna sammanställt relevanta frågor som resulterat i kvalitativa intervjuer med syfte att belysa samverkan mellan konsumenters närvaro på socialamedier och deras köpprocess. Den insamlade empirin presenteras, analyseras och diskuteras sedan för att ge en målande förklaring till respondenternas svar och agerande iu ndersökningen Under teoridelen får läsaren ta del av köpprocessen i sin helhet men också en mer djupgåendeinformation om varje stadie. För att vidare förstå köpprocessen beskrivs allmänt omkonsumentköpsbeteende utanför, men också, på sociala medier. I kapitlet redogör forskarnaäven grundligt om sociala medier samt olika relevanta underkategorier rörande socialamedier Slutligen analyseras empirin utifrån köpprocessen samt tidigare forskning och forskarnapresenterar i slutsatserna de samband och som har detekterats. Det visar sig att sociala medierhar stor inverkan på konsumenters köpprocess vilket blir grunden för vidare forskning inomområdet. / Social media, a digital societal phenomenon that affects everyone's lives in one way or another. Very few people, regardless of generation, are completely excluded and new media are constantly emerging and more people are joining. How does social media affect the consumer's buying process? The five different stages that the consumer goes through whenmaking a purchase. Based on the model, the researchers have compiled relevant questions thathave resulted in qualitative interviews with the aim of shedding light on the interactionbetween consumers' presence on social media and their buying process. The collected empirical data is presented, analyzed and then discussed to provide an explanation for therespondents' answers and actions in the survey During the theory part, the reader gets to take part in the buying process in its entirety butalso, more in-depth information about each stage. To further understand the buying process,consumer buying behavior is generally described outside, but also, on social media. In thechapter, the researchers describe social media and various relevant subcategories concerningsocial media.  Finally, the empirical data are analyzed based on the buying process and previous research.The researchers present in the conclusions the connections that have been detected. It turnsout that social media has a great impact on consumers' buying process, which will be the basisfor further research in the field.

The Corona Pandemic 2019 has taken a toll on the skepticism against vaccination and once again the conflict about vaccination has risen. Due to the speed of technological development in correlation with more people being drawn to digital networks these movements has grown bigger than ever. The purpose of this study is to investigate the Swedish anti-vaccination movement Frihetsrörelsens and how the members' experience censorship of vaccination skepticism regarding Covid-19 and if it has affected their interactions on Facebook. The method that forms the basis for the study is qualitative interviews and netnographic study. The material is collected from Frihetsrörelsens Facebook group and thereafter coded to seek underlying themes in the transcripted interviews and the published posts on Facebook. The results show that the members experience censorship to the extent that they can not express themselves freely about opinions that are against or critical towards vaccination. In the study there appeared to be a general distrust of government agencies, the media and pharmaceutical companies among the members. Mistrust also seemed to have resulted in arguments that there is a hidden agenda behind the Covid-19 pandemic because of the censorship. The experience and awareness of censorship has led to members moving to the uncensored platform Telegram.

No description available.

I uppsatsen studeras hur skribenter med hjälp av olika retoriska grepp framställer sig själva i texter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan ungdomars medieanvändning och upplevd stress samt sömnproblematik. Frågorna som har behandlats i studien är ”Vilka olika typer av medieplattformar använder killar respektive tjejer?”,”Vad kännetecknar killar respektive tjejers medieanvändning gällande tidsfaktorn?” och ”Hur upplever killar/tjejer att användning av digitala medier påverkar deras sömn och stress?”. Metoden som använts för studien har varit fokusgrupper samt enkäter. Urvalet har varit tio gymnasieungdomar med jämn fördelning mellan kön. Studien har visat på en problematik gällande stress eller sömn i kombination av mediekonsumtion.Studien visar även på en skillnad mellan könen där killar tenderar att ha ett underskott av sömn på grund utav hög mediekonsumtion under deras lediga tid. Tjejerna har påvisat att de konsumerar medier i hög grad precis som killarna men underskott av sömn samt en känsla av stress. Skillnaden i mediekonsumtionen är att killarna tenderar att spela medan tjejerna konsumerar socialamedier. Tjejerna upplever en hög grad av stress när de inte kan nyttja sociala medier. Killarna hade mindre problem att avvara spelande i skolmiljön.

Användningen av digitala medier ökar konstant. Onlinekulturen har kommit att bli en naturlig del av vardagen och konsumenter är dagligen aktiva på diverse sociala medier där de utbyter information och kommunicerar med andra individer. Digitala medier är även plattformar där konsumenter interagerar med modemärken. Den digitala marknadskommunikationen har kommit att bli en självklar del av ett företags marknadsföringsstrategier, inte bara i varumärkesbyggande syfte utan även exempelvis för att fungera som trafikdrivande till företagets onlinebutik. En förståelse för konsumenten är väsentlig för att framgångsrikt nå ut via dessa kanaler. Tidigare forskning visar dock på ett gap i forskningen om konsumentens upplevelser och mottagande av den digitala marknadskommunikationen, vilket indikerar på ett behov av fortsatt forskning. Syftet med denna studie är att undersöka digital marknadskommunikation ur ett konsumentperspektiv. Studien ämnar få en förståelse för konsumentens mottagande av svenska modemärkens digitala kommunikation och vad som stimulerar konsumenten till att klicka sig vidare till modemärkets onlinebutik. Studien avgränsas till nyhetsbrev och Instagram, vilka är två vanligt förekommande digitala kanaler. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnliga respondenter i åldrarna 25-30 år. Instagrambilder och nyhetsbrev inkluderades i intervjun från Totême, Rodebjer och Filippa K. Studien bygger på AIDA modellen som beskriver konsumentens steg i mottagandet av marknadskommunikation. Studiens resultat visar att konsumentens uppmärksamhet på digitala medier är svårfångad. Det existerar ett överflöd av digital marknadskommunikation, vilket gör konsumenten selektiv och kräsen. Konsumenten stimuleras av inspirerande bilder och en visuellt tilltalande helhet samt vill mottagaren kunna identifiera sig med det som kommuniceras. För att meddelandet inte ska stanna vid inspiration och framgångsrikt påverka konsumenten till att klicka sig vidare till onlinebutiken behöver konsumenten guidas av modemärket på ett enkelt och tydligt sätt. Konsumenten är bekväm och den digitala marknadskommunikationen får inte upplevas tidskrävande. Lyckas modemärket stimulera konsumenten visar studien att konsumenten är positivt inställd och mer frekvent besöker onlinebutiken. / The usage of digital media is constantly increasing. The online culture has become a part of our daily lives and consumers frequently engage in social media practices such as communicating with other individuals and sharing information. Digital media channels are also a way for consumers to interact and communicate with fashion brands. Digital marketing communication has become a natural part of a firm’s marketing strategies and communicating through digital channels offers advantages not only from a brand-building perspective but also drives traffic to the online store. An understanding of the consumer is essential to successfully reach out to the consumer in the digital sphere. Existing research is though limited within this field and further research concerning consumer perception of digital marketing communication is demanded. The study aims to examine digital marketing communication from a consumer perspective. The purpose is to get a deeper understanding of the consumer’s perception of digital marketing communication within the context of Swedish fashion brands. The study addresses consumer motivations and aspects that drive the consumer to visit the online store. The study is restricted to two widely used digital channels, newsletter and Instagram, and was conducted by nine semi-structured interviews with females between the age of 25-30. The interviews involved newsletters and Instagram pictures by Totême, Rodebjer and Filippa K. The study is based on the AIDA model, which describes stages that occur when a consumer receives marketing communication. Findings show that it is hard to catch the consumer’s attention. It exists an overload of information and fashion brands in the digital sphere bombard consumers with messages. The outcome is a “picky” consumer. The consumer demands inspiring and visually appealing pictures and content they can relate to and identify themselves with. Furthermore, the findings show that the fashion brand has to guide the consumer to an action. It is essential that the fashion brand communicate a message that is permeated by ease and simplicity. The consumer is a comfy individual and the digital marketing messages will not get the consumer to visit the online store if it feels time consuming. Lastly, the result shows that the consumer has a positive attitude and more frequently visits the online store when the fashion brand successfully reaches out and stimulates the consumer. This thesis is written in Swedish.

The traditional media channels are beeing more and more digitalized and is now offering the consumers access to the content anywhere, anytime. There are indications from different researchers that this could lead to a fragmentation of the media audience. This could be because the content is beeing more and more specialised to different demographic groups of people. With this paper we sought to find out if we could get any indications on if the development tend to continue regarding on demand-services. Does the media audience think they will continue their subscriptions to the services, and if so - why? If not, how will they consume media if not via on demand-services? We conducted an online survey where 243 individuals participated and found out that our respondents indicated to continue their subscriptions because of the quantative content the service offers. Although our result indicated that the people who now are subscribing on an on demand-service will continue to do so - the majority of our respondents showed that they would turn to illegal filesharing and streaming if they, for any reason, would cancel the on demand-subscription.

Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.