Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget. Utifrån dessa teorier har Företaget* granskats i ett försök att svara på frågeställningarna: Hur arbetar Företaget* med marknadskommunikation kring sina produktioner i sociala/digitala medier? Vilka paralleller kan dras till relationsmarknadsföring? Hur påverkar arbetsförhållanden på Företaget* sättet på vilket det kommunicerar med slutkund? Hur försöker man mäta de digitala relationen till slutkund? Undersökningen är gjord som en fallstudie, vilket innebär att de resultat den ger inte är generella, utan endast beskriver detta specifika studieobjekt. Observationsstudien genomfördes under två separata veckor under vilka författaren fick följa flera olika medarbetare i deras dagliga arbete. Vissa medarbetare intervjuades även separat. Resultatet av studien visar att arbetsförhållandena hos företage i stor utsträckning påverkar deras rutiner för kommunikation med slutkund. Eftersom de anställda koncentrerar sig på att sälja spelningar mot arrangörer faller uppgiften att marknadsföra på praktikanter. För dessa finns utvecklade rutiner för hur marknadskommunikationssarbetet i den digitala världen bör skötas. I slutdiskussionen diskuteras faran med att låta tillfälliga medarbetare sköta denna uppgift då det medför risker för enhetligheten i kommunikationen. Resultaten visar även att Företaget* till viss del arbetar med konvergens och synergi bl.a. genom transmediala projekt. De verktyg Företaget* använder för att mäta utfallet av sina marknadsåtgärder beskrivs och utvärderas. Slutligen föreslås vissa åtgärdsförslag.

Journalists have their code of ethics to consider while writing and pubishing texts. Unlike journalists, bloggers do not have such ethical codes to approach. As a result of the technical explosion and the Internet, blogs have become a large phenomenon in our society and are being read by a large number of people, mainly young women, every day. The media society and also the media modality has changed as an outgrowth of this. However, bloggers still affect people and they sometimes have a larger audience than a newspaper, so the question is how they think of media ethics. The aim of this qualitative study is to investigate how female bloggers think of their ethical responsibility towards their audience and also how they think of ethics within the over all blogosphere. The investigation is based on eight semi-structured interviews with female bloggers that has been analysed by using media ethics theory.  The results of this examination shows that female bloggers think ethically towards their auidence in terms of credibility, reliability and honesty. Moreover, common sense is something to bring online as well, and in fact the differences should not be to big between online and offline behaviour. The outcomes also indicate that it favours you as a blogger to think ethical to be able to keep up a good relation to the audience. This is something that has changed over time. Today bloggers seem to be influenced more and more from journalists than they used to back when the weblog first came. Codes of ethic seem to be important to the respondees, but an agreement about the design of them still appears to be left to the future.

Denna kandidatuppsats avhandlar hur manliga respektive kvinnliga artistgrupper bygger upp sina varumärken på det sociala mediet Instagram. Vi har tittat närmare på hur två artistgrupper kommunicerar genom de bilder som har postats på deras Instagram-konto. De två artistgrupper vi har undersökt är svenska Nause samt Rebecca & Fiona. Uppsatsen undersöker om och hur traditionella könsroller reproduceras i nya medier samt hur man som artist kan bygga upp sitt varumärke genom Instagram.     Teoretisk utgångspunkt som används för undersökningen är marknadskommunikation och varumärkesteori. Den vetenskapliga metod som har används för undersökningen är kvalitativ innehållsanalys med fokus på bildsemiotik.   Resultatet vi har fått fram i vår undersökning visar att könsroller reproduceras till viss del på Instagram samt att manliga och kvinnliga artister marknadsför sig och bygger upp sitt varumärke på olika sätt på Instagram. Detta är anmärkningsvärt, eftersom båda artistgrupperna har samma utgångsläge och förutsättningar.

This paper constitutes an investigative analysis of how marketing is utilized in public archives in the municipality of Uppsala. By studying and contrasting two local archives and putting these findings in a wider marketing context this paper hopes to answer several questions about how archives market themselves: How important marketing is considered as an aspect of archival work, How highly marketing is prioritized in regards to archive resources and funding, how traditional and social media impacts the marketing landscape and effort of the archives, what differences in methodology occur between the two archives and what constitutes the basis of these differences, and how the economic terminology of marketing is used in archives as cultural institutions. The conclusion is that marketing is becoming an increasingly important aspect of the archival business model and that several channels for marketing archives, both digital and analogue, are seeing greater utilization. Archives are in the process of departing their role as passive conveyors of information and are adopting models for a significantly more active interactions with the public.

Syfte och frågeställningar: Studien ämnar undersöka socioekonomiska skillnader och dess påverkan för individers förhållningssätt till nyhetskonsumtion och samhälle. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig unga vuxna till nyheter beroende på uppväxt och utbildningsnivå? Hur kan skillnaderna mellan unga vuxnas förhållningssätt till nyheter förklaras med hjälp av klassteori? Metod och material: Studien är genomförd med kvalitativ metod där empirin insamlats genom djupintervjuer. Huvudresultat: Individer med hög socioekonomisk status är i större utsträckning mer motiverade till att konsumera nyheter, jämfört med individer med låg socioekonomisk status.

Sociala medier används mer och mer i dagens samhälle. Sociala medier är en plattform för kommunikation där bland annat företag kan nå ut till existerande samt potentiella kunder. Företag använder sig av diverse sociala medie-plattformar då det är ett billigt sätt för små företag att visualisera sitt företag, inte minst webbutiker som inte syns i samma utsträckning som fysiska butiker. Företag ser nu social media som ett måste för att kunna skapa en relation till sina kunder. De arbetar närmare med kundinvolvering, och social media är en möjliggörare för detta. Men med sociala medie-plattformarna kommer även utmaningar, och kundrelationen kan påverkas av dessa utmaningar. Studien är en kvalitativ studie där datainsamlingsmetoderna netnografiska internetobservationer och semi-strukturerade intervjuer har använts. Ägare från två små webbutiker har intervjuats och deras sociala medie-plattformar har observerats med utgångspunkt från diverse utmaningar med sociala medieplattformar och med ett perspektiv på kundrelation. Syftet med studien är att ge ökad förståese för vilka utmaningar som kommer med olika sociala medieplattformar och hur de kan påverka kundrelationen. Studien skapar förståelse för potentiella utmaningar som små företag kan ställas inför och hur dessa utmaningar skulle kunna påverka kundrelationer.

Dagens informations-teknologiska samhälle har bidragit till att samhället har ställts inför nya utmaningar. Sociala medier, så som exempelvis Facebook och Instagram, har blivit en del av vardagen för många människor. Med detta fenomen har även vissa problem uppstått som gör att samhället står inför nya utmaningar. Dagligen publiceras inlägg på sociala medier som kan upplevas både hotfulla och kränkande för andra individer. Detta har framför allt uppmärksammats bland de unga användarna. I mitt arbete har jag valt att försöka ta reda på vad applikationstillverkarna faktiskt reglerar i sina användarvillkor och hur de sedan följer upp att användarna faktiskt följer dessa användarvillkor. För att ha möjlighet till detta har jag genom arbetet valt att bedriva en teoretisk studie och att sedan komplettera denna med en kvantitativ metod. Studien visar att större delen av användare av sociala medier inte läser applikationstillverkarnas användarvillkor. Men detta till trots lägger tjänsteleverantören över ansvaret på användaren att se till att deras användarvillkor följs. Användare av sociala medier godkänner, i de allra flesta fallen, användarvillkoren bara genom att börja använda applikationen. Jag har studerat fem stora sociala mediers användarvillkor för att förstå vad det är användaren godkänner, även fast många av dem inte har läst dem innan.

I detta kandidatarbete diskuterar vi ansvar hos utvecklare samt användare när det gäller spridningen av media och filtrering på sociala medier. Med sociala mediers ökade popularitet växer utvecklarnas och användarens ansvarstagande. Många användare uppmanas indirekt till att sprida falsk media för en större publicitet. Vi utgår från Donna Haraway’s begrepp situerad kunskap för att utforska hur media samspelar med användare. Vi använder oss även utav Lucy Suchmans begrepp accountability för att diskutera hur vi som webbutvecklare bär ansvar för hur vår plattform används och hur användare är accountable för källkritik och den spridning de utför. Vår gestaltning undersöker hur utvecklare och användare inom sociala medier kan fördjupa sin förståelse för olika typer av källor på sociala medier. Gestaltningen är utformad som ett socialt medium och ska ge användarna en tankeställare om filterbubblan. För att utveckla vidare på gestaltningen har vi gjort användartester. Resultatet och diskussionen av användartesterna visar hur bra användare förstår det budskap om filterbubblan och filtrering som sker på sociala medier.

Denna kvalitativa uppsats ämnar att besvara följande frågeställningar: hur anser respondenterna att public service idag hanterar sin roll på Facebook? Hur tycker respondenterna att de privata nyhetsmedierna respektive public service bör agera på Facebook? Finns det en skillnad i hur svensk public service respektiva privata svenska nyhetsmedier kan agera på Facebook – och isåfall vilken? Ett ämne som är relevant i en tid när både medierepresentanter i Sverige, men också globalt, står inför ett journalistiskt förändrat landskap. Men frågorna är också relevanta utifrån ett konkurrensperspektiv mellan privata medier och public service när Facebook används som en journalistisk nyhetsplattform. Genom att intervjua tio representanter från Sveriges journalist- och mediebransch, kombinerades sedan dessa intervjuer med Henry Jenkins, Sam Fords och Joshua Greens teorier om spridbar media samt Jenkins teori om konvergens. Resultatet visar att relationen mellan public service och privata medier förändras ständigt i den digitala utvecklingen, och är därmed svårdefinierad. Däremot påvisar vårt resultat att det finns återkommande trender i hur relationen mellan dessa medier bör vara – och verka. Det finns ett behov av styrmedel i en era av digital journalistik och dess förhållningssätt till prviata plattformar, särskilt i en digital framtid.

I en tid av intensiv digitalisering har försäljningen av vinylskivor ökat kraftigt sedan 2007. Det framgår tydligt i statistik, samtida forskning och medierapportering att det skett en omvärdering av det gamla analoga mediet. Syftet med denna studie är att med ett mediehistoriskt avstamp sätta vinylskivan som fysiskt medium i dagens historiska kontext. Detta genom att undersöka tryckta mediers representation av vinylskivan. Studien stödjer sig i huvudsak mot sociokulturell forskning av Dominik Bartmanski & Ian Woodward och John Davis samt Jonathan Sternes mediehistoriska perspektiv.På vilka sätt beskrivs vinylskivan i svensk tryckt press idag? Vilka egenskaper tillskriver medierepresentationen vinylskivan? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har teman och mönster identifierats i de artiklar som publicerats i Aftonbladet och Expressen under perioden 2014–2016. Analysen av vinylskivans mediala representation påvisar exklusivitet vad det gäller upplevelse, ekonomiskt värde och kunskap. Den mediala representationen förstärker vinylskivan som en bärare av kulturellt värde för en medium-baserad subkultur.