FN:s klimatpanel IPCC slår fast att jordens klimat förändras i en takt som saknar motstycke i mänsklighetens historia, med effekter som extremväder, havsnivåhöjningar, isavsmältning och havsförsurning att vänta. Inom klimatkommunikationen har media pekats ut som ett avgörande verktyg för att stärka medvetenhet, forma attityder och öka förståelsen för klimatförändringar. Samtidigt har det visat sig att demografiska faktorer så som ålder kan påverka människors attityder till klimatförändringar, vilket i sin tur potentiellt kan påverka ett hållbart beteende. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sociala och traditionella medier påverkar allmänhetens attityder kring klimatförändringar hos olika åldersgrupper. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätstudie som har spridits både digitalt och fysiskt, och har sedan analyserats med hjälp av statistiska tester. Totalt deltog 117 respondenter från Sveriges allmänhet i enkätstudien. Resultatet indikerar att yngre respondenter i högre grad än äldre tycker att klimatförändringar kan äventyra kommande generationers behov, är mer oroade för eventuella konsekvenser samt att det rapporteras för lite om klimatförändringar i media idag. Hos respondenter som i huvudsak konsumerar sociala medier, var det även vanligare att hålla med om att klimatförändringar har förstärkts av mänskliga aktiviteter, än vad det var hos respondenter som i huvudsak konsumerar traditionella medier. Ålderstillhörighet visade sig dock ha en starkare påverkan på attityder kring klimatförändringar, än vilken medietyp man i huvudsak konsumerar. Av resultatet konstateras att det i framtiden behövs en medierapportering som når alla åldersgrupper, med ett budskap som i stället för katastrofrapportering främjar en känsla av hopp om förändring. / The UN's climate panel IPCC states that the earth's climate is changing at a rate unparalleled in human history, with effects such as extreme weather, sea level rise, ice melting and ocean acidification to be expected. In climate communication, the media has been singled out as a crucial tool for strengthening awareness, shaping attitudes and increasing understanding of climate change. At the same time, it has been shown that demographic factors such as age can influence people's attitudes to climate change, which in turn can potentially affect sustainable behaviour. The purpose of this study is therefore to investigate how social and traditional media affect the public's attitudes about climate change in different age groups. The survey was conducted using a questionnaire study that was disseminated both digitally and physically, and was then analyzed using statistical tests. A total of 117 respondents from the Swedish public participated in the survey. The results indicate that younger respondents to a greater extent than older respondents think that climate change can jeopardize the needs of future generations, are more concerned about possible consequences and that too little is reported about climate change in the media today. Among respondents who mainly consume social media, it was also more common to agree that climate change has been exacerbated by human activities, than it was among respondents who mainly consume traditional media. However, age affiliation was found to have a stronger influence on attitudes about climate change than the type of media mainly consumed. The results indicate that in the future there is a need for media reporting that reaches all age groups, with a message that is less dystopian and more hopeful.

Most professionals working in the field of information technology and communication are able to also work with digital media outside working hours, which could blur the distinction between work and private life. The aim of the study is to examine how the perceived health of these professionals is affected when the boundaries between work and private life blur and to identify the positive and negative aspects of using digital media outside of working hours. The effects on the actual health of professionals working in this line of work are not being examined in this study. Based on existing literature on aspects of working with digital media outside working hours, a quantitative and qualitative survey was distributed to employees working with information technology and/or communication. The study was complemented by additional qualitative interviews. The results suggest that the perceived health of the majority of respondents was negatively impacted by working with digital media outside of working hours. The main reason for this is that they feel overwhelmed with information. One of the conclusions of this study is that respondents may be negatively influenced by the use of digital media outside of working hours but that this does not have to be the case necessarily. A further conclusion is that there are complex combinations of advantages and disadvantages from these aspects which affect respondents more individually. In addition, the study shows that companies need to be aware of the advantages and disadvantages of using digital media outside working hours in order to provide healthy working conditions for their employees.

Malmström Amanda och Stigson Ulrika (2017). Ett nytt kapitel - lärares tankar om och reflektioner av digitalt- och traditionellt läsande i svenskundervisningen.A new chapter - teachers’ thoughts on and reflections of digital and traditional reading in the Swedish classroom. Malmö Högskola. Ämneslärarprogrammet. Denna studie undersöker högstadielärares erfarenheter av och kunskaper om läsning i digitala och traditionella medier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två skolor med totalt insamlat material från fem informanter. Vi ville undersöka vilka olika medier som används i svenskämnets läsundervisning och vilken funktion och roll de tillskrivs. Vidare ville vi undersöka hur kunskaperna kring de olika medierna är. Resultatet av vårt insamlade material visar att våra informanter anser att det finns tydliga för- och nackdelar med både digital och traditionell läsning. Detta i sin tur, präglar läsningens funktion och roll i undervisningen. Bland annat upplever de att elevernas inställning till läsning över tid, och i takt med det allt mer digitaliserade samhället har förändrats. De anser också att elevers läsning skiljer sig betydligt åt beroende på vilket medium som används. Resultatet pekar också på en uppfattning om att läsundervisningen har fått fler möjligheter till variation, något som informanterna anser har både för- och nackdelar.

I dagens samhälle återfinns ett brett spektrum av medier, samtliga olika typer av forum där läsaren utsätts för både redaktionell text och marknadsföring. De traditionella medierna för bland annat nyhetsexponering som exempelvis radio, tv och dagspress har idag kompletterats med ett antal digitala sociala medier. Idag har de sociala medierna blivit en marknad där även aktörer med kommersiella avsikter rör sig. Även om MFL ska vara av allmän och teknikneutral karaktär, går det att ifrågasätta huruvida den är anpassad till dagens elektronikutveckling. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera huruvida det är ett problem eller inte. Detta görs främst med hjälp av lag, praxis och doktrin, men även genom intervjuer med jurister vid RO och KOV. I uppsatsen utreds MFL:s tillämpning på innehållsmarknadsföring vid främst sociala medier. Därigenom blir den naturliga frågan att utreda gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell text. Till stöd lyfter vi fram ett antal fall där olika typer av gränsdragningar har legat för handen innan bedömning av sakfrågan blivit aktuell. En text måste inneha ett vinstfrämjande syfte för att klassas som kommersiell, och därmed omfattas av MFL. Det är av vikt att meddelanden som omfattas av yttrandefriheten, inte av misstag bedöms i enlighet med MFL, då det leder till att grundlagens tillämpningsområde minskar.  Vidare klargörs vad som utgör en tydlig annonsmarkering i enlighet med 9 § MFL samt art. 9 och 10 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation samt huruvida denna paragraf behöver förtydligas. Vi utreder även om lagen i sig behöver förändras för att omfatta den utveckling som sker genom de sociala medierna. Ett kommersiellt meddelande kräver reklamidentifering, någon typ av markering som tydligt visar att det rör sig om ett meddelande med vinstfrämjande syfte. Vidare krävs att meddelandets avsändare anges på ett tydligt sätt med tillhörande kontaktuppgifter. För att utreda frågan ytterligare utreds den problematiska bevisfrågan gällande huruvida ett avtal har kommit till stånd. Problemet förtydligas genom ärenden från RON där antalet ärenden gällande denna fråga ökar varje år. Kanske skulle 9 § MFL behöva utvecklas, men framförallt tror vi att kunskap är nyckeln för att undvika lagstridigt beteende. Slutligen konstaterar vi att lagen kräver en kontinuerlig uppdatering, men även att fokus ligger på att informera de olika berörda parterna om lagstiftningens innebörd. Därmed anser vi att kunskap är en viktig pusselbit. Idag pågår en utredning huruvida lagen behöver anpassas efter reklamlandskapets utveckling. I våra reflektioner angående detta kommer vi fram till att KOV bör tillförsäkras en starkare sanktionsmöjlighet då de i dagsläget anses vara något tandlösa. Men vi anser även att RO:s åtgärdsprogram där de fokuserar på utbildning är relevant och av stor vikt för att informera både konsumenter och näringsidkare gällande MFL:s tillämplighet på sociala medier.

Digital interactivity has changed the dissemination and availability of information. Traditionally, editors have acted as gatekeepers to ensure quality information flow within the mass media. With social media, the citizen can publish and disseminate information, which has created the term citizen journalism. The goal of The Media Inquiry (Swedish government official reports) is to support freedom of expression and diversity of subject areas, which is a problem when publishers reduce pluralism in opinion. Previous research shows that scientific attention to alternative media has increased in recent years but there are few studies on content in alternative media. The purpose of the study is therefore to find out what the information environment around alternative media in Sweden looks like today: how citizen journalists discuss news topics, what areas of interest are visible, to what extent affordances are used and how tendencies towards eco-chambers is manifesting. To answer the questions, a case study has been used focusing on three Twitter accounts. A streaming API was used to capture tweets for a quantitative and qualitative content analysis of posts made on and in connection to three accounts by citizen journalists. The results showed that a significant portion of information activities are concentrated on mediating and communicating news and opinions. Areas of interest were news, social information, and criticism of power. Mentions and retweets were the most used functions and opinion-reinforcing information was a confirmation of eco-chambers.

No description available.

Skolans satsning på en-till-en undervisning har gjort att datorns plats i klassrummet har fått en allt mer självklar plats i klassrummet. I ett klassrum där varje elev sitter med en egen laptop eller surfplatta som tillhandahålls av skolan byggs en del problem automatiskt in. Förutom att nästintill varje elev sitter med en smartphone i fickan har de nu också ett lättillgängligt sätt att rikta sin uppmärksamhet på andra saker än lektionen eller sina uppgifter. Det finns en uppsjö av studier och rapporter som visar på att datorn i en-till-en undervisningen i många fall bidrar till att distrahera eleverna i klassrummet och det är något som både elever och lärare rapporterar om. Detta kan i många synvinklar ses som misslyckande i en-till-en satsningen, eller åtminstone ett ”kalibreringsproblem”. Lärarna som jag låtit svara på en enkät ger en bild av hur de ser på hur de ser på datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel och vilken riktning de ser att utvecklingen med en-till-en undervisningen behöver ta. Skolan i undersökningen har kommit en lång bit på vägen i förändringsprocessen som en-till-en är för skolan, även om det fortfarande finns tekniska problem som påverkar skolarbetet på ett negativt sätt. Allmänt är dock attityden gentemot datorn som pedagogiskt redskap positiv samtidigt som det finns visioner om hur den i framtiden kan förbättras.

This study examines what motivated high school students and university students to consume political content prior to the Swedish 2022 election. In addition, this study aims to investigate if there are any connections between the consumer’s motivation, preferred media and political sympathies. By primarily applying the uses and gratifications theory this study could draw several different indications of what motivated students to consume political content. As a complement to the uses and gratifications theory, the theory about knowledge gap and the socialisation theory was used. A survey was designed using these three different theories as well as previous scientifically conducted research. Survey questions included, among others, which factors were the most important for consuming news, political interest on a scale from one to five and which social media or news plattform was the most preferred for consuming political content prior to the Swedish 2022 election. This quantitative study included 19 questions and resulted in 298 answers by different participants via email. The result of this study indicates that seeking information was the most important motivation for students to take part in political content, regardless of education level or political opinion. Furthermore, a connection between political sympathies and media usage was discovered. Students who had sympathies for the opposition on the left side of the political spectrum (Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna and Centerpartiet) preferred mainly the public service media. While the people who sympathised with the right leaning (Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna and Sverigedemokraterna) preferred to a greater extent the commercial media. This study also indicated that there is a difference between how much  political content high school students and university students consumed before the election on the 11th of September 2022. The difference is shown both in traditional media usage but also in the frequency of social media use. The high school students tended to have a higher motivation for consuming more media in general.

Digitaliseringen är djupt rotat i det svenska samhället och idag ser vi att majoriteten av svenskarna använder internet och sociala medier i stor utsträckning (IIS, 2017). Sociala medier-stalkning (SM-stalkning) är det relativt nya fenomenet som innebär att hämta information om andra människor via sociala plattformar som Facebook eller Instagram. Tidigare forskning har fokuserat på nära, redan etablerade relationer. Denna uppsats ämnar undersöka sociala medier-stalkning i relation till nya och potentiella relationer genom att besvara frågorna om vilken utsträckning detta beteende sker, hur det varierar mellan olika grupper och vilka faktorer som kan förklara beteendet. Med en kvantitativ utgångspunkt formulerades en webbenkät som skickades ut via Facebook. Resultatet analyserades sedan i tre fokusområden i multipla linjära regressionsmodeller samt medelvärdestabeller. Resultatet visade att sociala medier stalkning är ett vanligt beteende men att det skiljer sig i vilken utsträckning det genomförs. De gruppskillnader som hittades i studien var att kvinnor gör beteendet mer än män, studenter gör beteendet mer än heltidsarbetare och yngre SM-stalkar mer än äldre. Efter att ha konstanthållt för samtliga fokusområden (sociodemografi, personlighetsdrag och ensamhet) visade det sig att resultatet som var signifikant i våra regressionsmodeller, pekar på att de förklaringsfaktorer till varför människor SM-stalkar var; viktighet av att bli omtyckt samt användning av den information som uppkommer vid SM-stalkning. Vi argumenterar för att detta handlar om kontroll respektive konformitet inom ramarna för människors fundamentala behov av att tillhöra sociala relationer och grupper.

Denna studie syftar till att undersöka hur gängkriminaliteten gestaltas i svenska nyhetsmedier utifrån tre frågeställningar. (1) Vilka likheter och skillnader medietyperna emellan kommer till uttryck vid gestaltningen av gängkriminalitetens problemdefinieringar, orsaksdiagnoser, moraliska bedömningar och lösningsförslag? (2) Uttrycks gängkriminaliteten genom episodiska eller tematiska gestaltningar och hur skiljer sig detta medietyperna emellan? (3) Hur kommer orientalistiska tematiker och konstruktionen av 'vi' och 'de andra' till uttryck vid gestaltningen av gängkriminaliteten och hur skiljer sig detta medietyperna emellan? Detta möjliggörs genom en kvalitativ och komparativ textanalys av nyhetsartiklar med avstamp i Entmans (1993) Gestaltningsteori och Saids (1978) Orientalism. Studiens material utgör två olika medietyper; invandringskritiska alternativa medier och nationell kvällspress, varav urvalsenheterna är Samnytt, Nyheter Idag, Aftonbladet och Expressen. Studiens huvudsakliga resultat pekar mot att ämnen så som politik, lag och ordning, samt invandring utifrån tematiska gestaltningar dominerar hur problem, orsaker, moraliska bedömningar och lösningar presenteras i båda medietyper. Skillnaderna utgör främst hur detta kommer till uttryck, med vilken slagkraft och ifall det görs med fokus på invandring (alternativa medier) eller sociala aspekter med fokus på barn (kvällspress). De episodiska gestaltningarna och orientalistiska tematiker och konstruktioner av 'vi' och 'de andra' kommer enskilt till uttryck i de alternativa medierna.