Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet.Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen. De har webbplatsen Ungdomssidan där de presenterar temabaserade boktips från bibliotekarier i Malmö, men det finns ingen möjlig interaktion. Deras mål är att den digitala verksamheten ska vara likvärdig ett besök på ett lokalt bibliotek i Malmö. Det uppnås inte eftersom det inte finns utrymme och prioritering för dialog eller deltagande på deras webbkanaler. De är medvetna om att möjligheter och efterfrågan finns, men det finns inte resurser utsatta för den sortens arbete idag. De strategiska förslag som presenteras i studien baseras på att unga ska vara medproducenter till innehållet som är till för dem.

Sociala medier har idag en betydande roll för företag och deras marknadsföringsmöjligheter. Snapchat är relativt ny social medieapplikation som möjliggör kommunikation mellan människor. Denna studie undersöker Snapchat som möjlig kanal för företags marknadsföring. Undersökningen baseras på en datainsamling av litteratur kring sociala medier i allmänhet och kring Snapchat i synnerhet. Studien är indelad i två undersökningar. Den första fokuserar på användarens upplevelser och användning av Snapchat och innehåller data insamlad genom två fokusgruppsamtal och ett frågeformulär. Den andra undersökningen ser till företags möjligheter att marknadsföra genom Snapchat. Detta genom datainsamling i form av en kvalitativ intervju med ett företag som fokuserar på marknadsföring genom sociala medier, samt genom ett experiment för att se hur applikationen fungerar för företag i praktiken. Resultatet visar att snapchatanvändare är kritiska till marknadsföring genom Snapchat. Användarna vill inte ha reklam i en kanal de använder för kommunikation med vänner. Studien leder fram till slutsatsen om att det tycks vara svårt att som företag vara en pionjär på Snapchat då det är få snapchatanvändare som vill följa företag på Snapchat. Det förefaller dock vara viktigt för företag att finnas där konsumenterna finns. Detta kräver dock att företaget skickar ut budskap som är intressanta för målgruppen. / Social Media has become important for companies and their marketing possibilities. Snapchat is a relatively new social media channel that enables communication between people. This study aims to explore Snapchat as a possible marketing channel. The study is based on literature about social media in general and on Snapchat in particular. It is divided into two studies. The first one focus on the user experience of Snapchat and contains data collected through two focus groups and one questionnaire. The other part of the study aims to look at companies possibility to use Snapchat as a marketing channel. This part collects information throughout a qualitative interview with a company that focus on social media marketing, and also throughout an experiment to show how Snapchat works for companies in practice. The result shows that the Snapchat users are critical about marketing through Snapchat. The users don’t want advertising in a channel they use for communication with friends. This leads to the conclusion that it is hard to be a Snapchat pioneer since the users don’t want to follow companies Snapchat accounts. Another conclusion is that it is important for companies to be where the costumers are, but that it requires that the company messages are interesting for the target group.

This case study presents research on social media operations in the news media in lceland and Sweden. Social media channels have become a big part of everyday life in western countries and have simultaneously become a big part of how individuals consume news. This case study looks into how social media channels are utilised in everyday work at legacy media companies and how media professionals perceive the effects of these channels on the news industry in Iceland and Sweden. The case study consists of interviews with six media professionals from six legacy media companies in Iceland and Sweden. Results show that legacy news media companies are cautious towards being reliant on social media channels in their operations but are dependent on using social media channels to some extent as public discourse is increasingly taking place on these channels. / I denna fallstudie presenteras forskning om sociala medier i nyhetsmedier på Island och i Sverige. Sociala mediekanaler har blivit en stor del av vardagen i västländerna och har samtidigt blivit en stor del av hur individer konsumerar nyheter. Denna fallstudie undersöker hur sociala mediekanaler används i det dagliga arbetet på medieföretag och hur mediefolk uppfattar effekterna av dessa kanaler på nyhetsbranschen på Island och i Sverige. Fallstudien består av intervjuer med sex medieexperter från sex medieföretag på Island och i Sverige. Resultaten visar att nyhetsmedieföretag är försiktiga med att vara beroende av sociala mediekanaler i sin verksamhet, men att de är beroende av att använda sociala mediekanaler i viss utsträckning eftersom den offentliga diskursen i allt högre grad äger rum på dessa kanaler.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka nyhetskonsumtion och medieförtroende  bland 132 studenter från två olika skolor i Stockholm. Skolorna som undersöks är Tensta Ross Gymnasium, som ligger i en resurssvagare del av Stockholm, samt Victor Rydbergs Gymnasium som ligger i en mer resursstark del av Stockholm. Studien baseras på en surveyundersökning i olika klasser från de två skolorna. Surveyundersökningen har konstruerats för att efterlikna mer omfattande undersökningar för att vi lättare ska kunna jämföra våra egna resultat med de större undersökningarna.  Undersökningen visar ett generellt lågt förtroende för nyheter men även en generellt hög konsumtion. Undersökningen visar att mobiltelefonen är den plattform som används i störst grad för att ta del av nyheter. Undersökningen visar även att respondenterna från Tensta Ross Gymnasium har stort förtroende för nyheter via sociala medier samt att de hade en stark igenkänningsfaktor gentemot påståendet att de behöver nyheter via sociala medier för att få fler perspektiv kring nyheter. Vi kunde även se att respondenterna från Victor Rydbergs Gymnasium hade ett stort förtroende för morgontidningar, men ett generellt lågt förtroende för kvällstidningar.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.

The role of a municipality is to make sure that their citizens are pleased and that the community is constantly evolving. The number of municipalities that are actively working with their communication is increasing as well as the municipalities acknowledging the opportunities with social media. The municipality of Härjedalen is facing different challenges while at the same time not having a presence on social media. It is, therefore, interesting to explore how the municipality work to further develop their community. The aim of this study is to highlight and problematize a group of Härjedalen’s citizens’ different views and opinions on their municipality, their work with communication and the function of the community in general. It strives to understand the citizen’s expectations on the municipality and research how big the support for the organization’s use of social media is. Four focus groups with the citizens of the municipality were held for this study and were furthermore analyzed with the help of Grunig and Hunts models on Public Relations, Habermas theory of communicative action and Sztompkas theory on trust. The study shows that the citizens in general have negative views on the municipality and their communication. They perceive it as unmodern, difficult to understand and that the municipality lack a dialogue with its citizens. Moreover, they would prefer that the municipality began to use social media as it would lead to a better communication between the two parties. The results imply that for communities to function well it is important for them to actively work with their communication. They also show how digital platforms are popular among the citizens of Härjedalen and that organization’s in the public sector should utilize them for their success.

The purpose of this thesis is to examine CSR communicationoriginating from two very different sectors – the fast-foodsector and the public-transport sector. This is done through amixed-methods approach combining a qualitative andquantitative research design. The study is based on contentthat was published during 2014 on Facebook andTwitter. In a comparative study similarities and differenceswill be analyzed with the aim to shed some light on how thedifferent sectors use CSR and with what intent. Thequantitative study showed that CSR communicationfrom the fast-food sector was more extensive than CSRcommunication from the public-transport sector. Thequalitative study suggested that both industries to a greatextent use the same communication strategies whencommunicating issues relating to CSR.

"We are you. You are us. TOGETHER we are The Fooo Conspiracy": a case study of The Fooo Conspiracys usage of social media for marketing purposes.In this essay I examine how the Swedish boyband The Fooo Conspiracy have used social media for marketing purposes. My purpose was to examine how the Fooo Conspiracy used social media for marketing purposes when the band was launched. My purpose was also to examine why they chose to market themselves primarily through social media when they were launched, what the intended target group was, how the band promoted themselves to them and what disadvantages there was to using social media for marketing purposes versus traditional media.In order to do this I did a case study which included an interview with their former manager Daff Kjellström and a thematic content analysis of the bands YouTube-, Instagram- and Twitter accounts. The theories I chose to use was marketing in social media, the standardization of popular music, the young audience and the mass media teenage culture, and media convergence and the participatory culture.The results showed that even though The Fooo Conspiracy are marketed as a band that became known through social media, they were exposed in the traditional media early on in their career. This was because they were given the opportunity to be Justin Biebers opening act when he visited Sweden in april 2013, which was the month that The Fooo Conspiracy was launched. The results also showed that the way they use their social media has made the fans involved in their career and created a bond between themselves and their fans.

Denna studie fokuserar på hur lokalt baserade journalister i Kalmarområdet tar ställning när de använder sociala medier i sitt arbete. Hur medvetna är de när de använder sociala medier, och var drar de gränsen mellan offentlig och privat information? Denna studie är baserad på teorier om det offentliga rummet, journalistisk etik och medborgarjournalistik. Vi har gjort en enkät med journalister i Kalmarområdet som arbetar med press, TV och radio. Resultatet visar att en stor del av journalisterna anser att information från sociala medier är offentligt och att det är legitimerat att använda sig av denna information i det journalistiska arbetet. Studien visar också att trovärdigheten är viktigast när journalister använder information från sociala medier i sitt arbete. / This study is focusing on how local journalists in the Kalmar area in Sweden contemplate and take stand when they use social media in their work. With how much caution do they approach social media, and where do they draw the line between private and public information? This study is based on theories about the public sphere, journalistic ethics and citizen journalism. We did a survey with journalists in the Kalmar area who works with newspaper, television and radio. The result shows that most journalists consider information from social media to be public and that a large amount of journalists think that it is legitimate to use that information in their work. It also shows that reliability is the most important considerations for journalists when they search for and use social media in their work.

Användningen av sociala medier ökar allt mer i dagens samhälle och banker använder sig i dagsläget av sociala medier till kundservice samt i marknadsföringssyfte. Banker är den vanligaste finansieringskällan av externt kapital för små företag i Sverige och för att undvika kreditförluster gör banker en kreditbedömning av det kreditsökande företaget. I en anställningsprocess som kan likna personbedömning vid kreditgivning används sociala medier, detta väckte författarnas intresse att undersöka möjligheten att även använda sociala medier vid kreditgivning. Användning av sociala medier vid kreditgivning har tidigare inte studerats och syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur och varför sociala medier beaktas i bankers kreditgivning till företag samt beskriva i vilka delar av kreditgivningsprocessen banker använder sig av sociala medier. Genom tolv kvalitativa intervjuer med kreditgivare och ansvariga för sociala medier har studiens problem- formulering besvarats. Hur och varför används sociala medier i bankers kreditgivning till företag? Resultatet av denna studie visar att kreditgivare använder sig av samt kan tänka sig att använda sociala medier vid kreditgivning till företag. I dagsläget är användningen begränsad men sociala medier används till viss del för att skapa ett första intryck och känsla för kredittagaren innan första mötet. Detta leder till både teoretiska och praktiska implikationer beträffande sociala mediers användning vid kreditgivning. Sociala medier inverkar i olika utsträckning i kreditgivningsprocessen med störst påverkan i det första steget, kreditansökan, men även vid kredituppföljning som varningssignaler och indirekt vid kreditbedömning och när kreditbeslutet tas. Sociala medier kan dessutom utgöra ytterligare ett nätverk för kreditgivaren och leda till att en bättre personbedömning görs, banken kan därmed undvika kreditförluster. Studien har även bidragit till att utveckla en modell som förenklar kreditgivarnas förståelse för hur de kan beakta sociala medier vid kreditgivning. / The use of social media is increasing in today's society, and in the current situation, banks use social media for customer service and for marketing purposes. For small businesses in Sweden, banks are the most common source of financing of external capital, and to avoid credit losses, banks makes a credit assessment of the credit applicant. In the recruitment process, that could resemble the personal assessment when granting loans, social media is used; this has brought the authors interest in exploring the possibility of also using social media in the lending process. Since the use of social media in lending previously never have been studied, the purpose of this study is to understand how and why social media are taken into account in banks lending to companies, and also to describe in what parts of the lending process banks use social media. Twelve qualitative interviews with lenders and managers of social media have been done to answer the problem statement. How and why do banks use social media in lending to businesses? The results of this study show that creditors use and are willing to use social media in credit granting for companies. In the current situation, the use of social media is limited but is to some extent used to create a first impression and feeling of the borrower before the first meeting. This leads to both theoretical and practical implications regarding the use of social media in lending. Social media affects the credit granting process in varying degrees with the greatest impact at the first stage, the credit application. It also affects the follow-up of the credit as warning signals, and indirectly the credit assessment and credit decision. Social media can also form an additional network for the creditor and lead to a better assessment of the applicant, through this; the bank can avoid credit losses. The study has also developed a model that facilitates lenders understanding of how to incorporate social media in credit granting.