Syfte: Syftet med denna studie är att söka förstå individers egna val att frånkoppla från sociala medier i en tid där medier tar stor plats på så många plan i samhället. Detta för att i förlängningen möjligen bidra till diskussionen om hur individer rör sig i en tid som är högst medierad där frånkoppling och uppkoppling är delar av medieanvändningen som helhet. Frågeställningar: Hur ser respondenterna på själva användningen, uppkopplingen, av sociala medier? Hur resonerar respondenterna kring normativa föreställningar utav uppkoppling, om de ser att detta finns? Hur reflekterar respondenterana över sociala mediers roll i samhället idag? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer Teori: Giddens- självidentitet, Kaun- frånkoppling, Portwood-Stacer- media Refusal, Van Dijck och Poell- Sociala mediers logik Sammanfattande konklusioner: Självidentitet och livvstil är avgörande orsaker bakom frånkoppling då ett mer personligt och individuellt skäl oftast låg bakom respondenternas frånkoppling. Begrepp som tid och kontroll förekom mest frekvent. Om en mer politisk ståndpunkt låg bakom frånkopplingen uttrycktes detta ändå outtalat genom den egna handlingen att frånkoppla. En kritik mot sociala mediers roll i samhället låg inte heller som grund för frånkoppling även om respondenterna såg hur detta är en av plattformarnas kraft. Att skilja sig från de som använder sociala medier var viktigt för respondenterna då de såg att framställningen via uppkoppling av sociala medier inte var attraktiv för deras livsstil. Att avstå verkar som ett val för självidentiteten. Vidare tycks datafieringen vara den del av sociala mediers logik vilken respondenterna mest tar avstånd ifrån och det är främst genom detta som de ser en falsk social tillvaro utav kommersiella agendor. Om föreställningar om uppkopplingen resonerades det om att uppkoppling kunde ses som mer dominant i deras kontext än frånkoppling, men att frånkoppling även uppfattades som något ambivalent. Å ena sidan de blev ifrågasatta samtidigt som de å andra sidan upplevde att de i större utsträckning blev mindre ifrågasatta än förr. Detta reflekterades i uppfattningar om att fler individer i deras åldersgrupp verkar avstå, eller i alla fall vara inaktiva inom sociala medier.

Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka avsikter företag kan ha med att använda sociala medier som en marknadsföringskanal. Syftet kommer brytas ner i en frågeställning. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats. En semi-strukturerad mall tillämpades. Kvalitativa ansatsen var genom att intervjua tio olika företag som närvara på sociala medier. Teori: Denna studie innehåller följande teorier – viral marknadsföring, AIDA-modellen, och linjära kommunikationsmodellen. Empirin: Här presenteras informanternas svar kortfattat. Intervjumallen men utförliga frågor och svar framgår som bilaga. Slutsats: Genom att analysera den insamlade data har vi lyckats besvara studiens syfte som syftar till att undersöka vilka avsikter företag kan ha med att använda sociala medier som en marknadsföringskanal. Företag vill skapa en dialog med sina kunder och stärka kundrelationen. De vill ständigt vara tillgängliga för sina kunder och få feedback för att växa och åtgärd sina brister. Den största nackdelen med sociala medier enligt studiens involverade företag är den hastiga spridningseffekten av negativ information. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and discover the intention(s) behind company’s use of social media as a marketing channel. The purpose will be divided into a research question. Method: The study is of a qualitative type and a semi-structured model was applied. The data was gathered by interviewing ten different companies, all of which using social media in some way. Theory: The study is comprised of the following theories: Viral marketing, the AIDA-model and the linear communication model. Empirics: The answers from the interviews are briefly presented in this section. The questions given during the interviews and the answers are presented as an attachment. Conclusion: Through analyzing the gathered data, we have been able to answer the purpose of this study with the goal of discovering what intentions a company might have when deciding to use social media as a marketing channel. Companies want to create a dialog with their customers and strengthen their relationship with them. They want to be available constantly and receive feedback in order to grow and attend to whatever flaws they may have. According to the companies interviewed, the greatest disadvantage with social media is the ability to rapidly spread negative information.

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka hur unga tjejer upplevde och reflekterade över hälsotrend-och fitnessbilder på sociala medier samt hur detta påverkade deras självbild. Fokus för studien var att se hur kommunikation via bilder och jämförelse med andra individer på sociala medier påverkade individens självbild och kroppsuppfattning. Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta tjejer i åldern 20-30 genomfördes. Insamlad data analyserades utifrån symbolisk interaktionism där kommunikation är av betydande roll för en individs utvecklande av självet. Resultatet av studien visade att hälso-och fitnessbilder på sociala medier påverkade respondenterna både positivt genom motivation samt strävan efter ett hälsosammare liv, men också negativt i det hänseende att respondenterna kände sig misslyckade vid jämförelse med andra vilket påverkade deras självbild och kroppsuppfattning negativt. Det framkom också av resultatet att det fanns negativa attityder mot individer som låg långt ifrån dagens kroppsideal och som lever ohälsosamt. / This qualitative study aimed to examine how young girls perceive and reflect on pictures with associations to health and fitness in social media and how this affects their self-image. Focus of the study was to see how communication through images and comparison with other individuals in social media affects the individuals self-image. Two focus groups interviews with a total of eight girls aged 20-30 was conducted. Collected data were analyzed based on symbolic interactionism where communication are significant of an individuals development of self. Results of the study showed that pictures with association to health and fitness in social media impacted the respondents both positively through motivation and the drive for a healthier life, but also negative in the sense that respondents felt more failed when compared to others, which affected their self-image and body image negatively. The result also showed that there were negative attitudes towards individuals who are far from living up to today's ideal and indiviuals who are living unhealthy.

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris. Till detta hör en fungerande och uppdaterad omvärldsbevakning. I en tid präglad av sociala medier, där alla människor kan producera och publicera nyheter, måste man som organisation arbeta proaktivt och hålla koll på vad det skrivs om i media och idag har man fler kommunikationskanaler att hålla reda på än någonsin. Syfte: Jag vill med avstamp i tidigare forskning och litteratur undersöka hur verksamma inom kommunikationsområdet uppfattar sociala medier och hur denna nya kommunikationskanal kan och bör användas i organisationers strategiska kriskommunikation. Hur bemöter man eller bemöter man inte möjligheten till direktkommunikation med sina intressenter/kunder? Metod: Studien bygger på en explorativ ansats där den, genom semistrukturerade intervjuer, insamlade empirin har kategoriserats i teman som sedan legat till grund för analysen och resonemanget i uppsatsen. Med hjälp av en tematiskt disponerad intervjuguide har 5 respondenter intervjuats. Slutsats: En organisation måste vara förberedd och uppdaterad och ha möjlighet att kommunicera med alla berörda parter. Implementering av sociala medier i organisationens kommunikation bör vara en självklarhet. Men det är en implementering som bör föregås utav en omfattande analys. Uppsatsen avslutas med en lista med förslag på åtgärder för att kartlägga om och i så fall hur man som organisation bör bemöta de sociala medierna.

Title: When municipalities are keeping up Authors: Hansson Käll, Ida; Jonasson, Mikaela Tutor: Waks, Caroline Course: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010 Background: During the recent years social media has evolved into a powerful communicative medium. From an organizational standpoint social media has become a way for organizations to get closer to, and create a dialogue with, their environment. Swedish municipalities have began to use social media in their daily communication with the environment, but a problem has been raised about how public organizations should organize their social media when formal guidelines from the government are missing. Objective: The objective of this thesis is to examine how eight Swedish municipalities have organized their use of social media due to the lack of official guidance from the government, and also what difficulties that have occurred during this process. Method: The method used is qualitative with data collected through interviews with one respondent from each municipality. Results: The result show that the organizational solutions varies through each municipality but also the choice of social media. It has been important for municipalities to have someone in charge of the new communication tool since social media is a fast and communicative channel. Seven out of eight municipalities have already developed or are in process of developing their own formal guidelines on how to use social media. Difficulties have been to create a dialogue and interpret the social media from a legal perspective. Keywords: blogs, communication, Facebook, municipalities, organizing, social media, Twitter

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter. Uppsatsens intervjuer visar att muslimska kvinnor bemöts diskriminerande och fördomsfullt i vardagen. De fördomar som orsakar detta kan skapas eller förstärkas av mediernas framställning.

This study aims to find out what relationship high school students have to social networks at the Internet. This has been done by focusing on norms/standards that adolescents can feel under stress to achieve, through stressing themselves by social networks in a way that is consistent with the norms. The empirical data has been gathered by questionnaires which have been answered by adolescents in randomly selected schools and classes in a medium size Swedish town, Karlskrona. The result showed that all of the participating adolescents have user accounts on a social network. Furthermore it also emerged that a lot of the adolescents thought that norms existed that should be followed in a social network about how to stress oneself. The norms were for example to write about things they are proud of, and to write in a way that is consistent to norms in the society. A few of the adolescents in the survey, said they experienced stress by living up to existing norms. However it is notable that a majority of the adolescents surveyed considered that other adolescents experienced stress for this reason. The analysis in this study was made using the dramaturgical perspective of Erving Goffman and his perspective to stigma, and George Herbert Mead’s symbolic interactionism. Finally a discussion of the findings of the study, the method used in the study and suggestions for further research are included.

The use of internet is growing rapidly and many people choose to spend a lot of their time in the virtual world. This is the reason why we believe that it is important for companies to consider using internet as a tool to reach their customers. Today many companies, especially within the fashion industry, have acknowledged this and use internet marketing to reach existing and potential customers. Social media and search marketing are two helpful tools that can be used in order to make a company visible on the web, given that they know how to use them effectively. The purpose of this study is to examine how companies within the fashion industry can use social media and search marketing to reach their customers and what kind of attitude they have towards using these tools. We have used a qualitative approach for this study, based on six interviews. During this study we have acknowledged that it is important for companies within the fashion industry to make the company visible on the web. We have also found that it is of great value for companies to participate in conversations with customers and listen to them on the web in order to build long lasting relationships. We have also recognized that it is important for companies to examine their own prerequisite before they decide how to use social medias and search marketing.

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010. Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010). Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.