Dagens konsumtionssamhälle är ständigt under utveckling. Idag kan vi se att företag anpassar sig till denna utveckling. Framförallt har den veganska livsstilen av olika anledningar som djurskydd,miljöhänsyn och hälsa blivit central, varigenom Oatly med sina havrebaserade produkter skapat relevans för en hållbar och medveten konsument. Hållbarhet bygger på trender och ses som det nya coola. Att konsumera Oatlys produkter kategoriserar därmed konsumenter in i ett coolt sammanhang. Då Oatlys marknadsföringssätt är något som omtalats avsevärt i medier och lett till samhällsdebatter lockades vår nyfikenhet till att undersöka hur Oatly ser på sin roll som aktör på den samtida svenska livsmedelsmarknaden. Utefter detta formulerades två övergripande frågeställningar som sedermera vidare formulerats i en underfråga: Utifrån ovanstående syfte ämnar vi besvara följande frågeställningar: - Hur tänker Oatly kring sin roll på den samtida svenska livsmedelsmarknaden? - Hur uttrycker de sitt budskap för att konkurrera på den marknaden? För att ge svar på frågeställningarna genomfördes en samtalsintervju vid Forsman & Bodenfors reklambyrå i Göteborg, där vi fick chansen att träffa Art Director Lars Elfman och Copywriter Martin Ringqvist, som tillsammans jobbar tätt ihop med företaget Oatly och därmed kunde svara på allt från Oatlys identitet och mål till hur deras marknadsföringsstrategi ser ut. Vi granskade även Oatlys visualitet som fanns att hitta både på deras egna hemsida samt som case på Forsman & Bodenfors hemsida. Resultatet från intervjun och de visuella observationerna kopplas sedan till tidigare forskning och teorier som berör samhälleliga trender, marknadsföringsstrategier och teorier om coolhet och den coola konsumenten. Slutsatsen vi kan dra av denna undersökning är att Oatly vill göra sin havredryck till det nya mainstream, det som ska drickas istället för mjölk. Oatly vill även bidra till en social förändring och gå från att vara ett livsmedel till att bli en livsstil, detta är något de förverkligar genom sin normifrågasättande marknadsföring med retoriska, humoristiska inslag.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhetFörfattare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas. Jag har fått ta del av hur skolan har arbetat med det och hur de önskar att de hade kunnat forma utbildningen. I undersökningen visar det sig att skolan begränsas av högre instanser men att de utnyttjar de resurser de har i och med att skolan ligger på landsbygden. Med detta i åtanke kommer jag in på möjligheter och begränsningar i att undervisa om konsumentmedvetenhet, och det tyder på att lärarens personliga erfarenheter, värderingar och åsikter spelar stor roll för hur utbildningen formas. Nyckelord: Hållbar utveckling, konsumentutbildning, medveten konsument, skolans roll

Den här studien har undersökt hur föräldrar till barn 0-2 år i Karlstad kommun konsumerar till sina barn inom tre produktkategorier; kläder, mat och leksaker. Syftet har varit att se om att få barn kan vara en drivande faktor för att bli en mer medveten konsument. Har personernas konsumtionsbeteende förändrats efter att de har fått barn? Enkäter och fokusgrupper har använts på fyra öppna förskolor i Karlstads kommun för att samla in data. Som teoretiskt ramverk har ekologisk modernisering, politisk konsumtion samt svag och stark hållbar konsumtion använts. Inom de tre produktkategorierna går det att se vissa skillnader. Enkätsvaren säger att respondenterna handlar kläder efter behov, men fokusgrupperna talar om att de handlar för att det är roligt, ett fritidsintresse. Inom mat har många blivit noggrannare med att handla ekologiskt, främst till barnet. Det är dock inte en stark ståndpunkt eftersom de flesta väljer oekologiskt om varan inte finns som ekologisk. Kategorin leksaker hade de flesta deltagarna inte hunnit handla så mycket från än, då deras barn fortfarande är små. De uttrycker dock att det är en svår kategori att veta så mycket om och de går oftast efter vad barnet visar intresse för. Överlag går det att se ett visst förändrat beteende, men deltagarna saknar en helhetssyn över konsumtionskedjan. Resultatet visar också att föräldrarna är starkt styrda av sociala normer som bestämmer vad som anses vara ett behov. Deltagarna reflekterar inte över konsumtionsnivån utan håller sig inom svag hållbar konsumtion där de istället väljer att byta ut vissa saker mot mer hållbara alternativ. Avsaknaden av helhetssynen märks också genom att de inte praktiserar politisk konsumtion i så stor utsträckning, de räknar helt enkelt inte med sig själva i konsumtionskedjan. Detta är kvalitativ studie som möjligen skulle fått andra resultat i andra sammanhang. / This study has examined how parents of children, age 0-2, in Karlstad consumes for their children within three product categories; clothing, food and toys. The aim was to see if having children could be a driving factor to become a more aware consumer. Have the participants consumption behaviour changed after they have had children? Surveys and focus groups have been completed in four open preschools in Karlstad municipality to collect data. As a theoretical framework has ecological modernization, political consumption and weak and strong sustainable consumption been used. Within the three product categories it is possible to see some differences. The survey result say that respondents shop for clothes according to need, but the focus groups talk about that they shop because it is fun, a hobby. It has become more important for the parents to buy organic food, mostly to the child. However, it is not a strong position because most respondents choose to buy conventional produced products if they don’t have an ecological alternative in the store. Because most of the respondents children where still small they hadn’t purchased that many toys yet. They express, however, that it is a difficult category to know that much about and they usually goes on what the child shows interest for. Overall, it is possible to see some changes in behaviour, but participants lack a comprehensive view of the consumption chain. They don’t reflect on the level of consumption and so they pursue on the path of weak sustainable consumption where they consumes the same amount but change to more sustainable materials. The lack of overall vision is also evident in that they don’t practice political consumption to any wider extent, they simply don’t see their own impact on the consumption chain. The result also shows that the parents are strongly guided by social norms that sets the rules for what they consider to be their needs. This is a qualitative study and could therefore have gotten a different result in another context.