<p>Bilaga 1 CD</p>

I det här arbetet har jag undersökt hur man skapar så starka hookar som möjligt. Jag harmedvetet valt att inte arbeta med det ortodoxa tankesättet att en hook bara kan vara ensångmelodi och en text, utan jag har haft ett mer holistiskt tillvägagångssätt och försöktanvända mig av alla komponenter av arrangemanget och produktionen för att bådeskapa och förstärka hookar.Jag gjorde därmed 4 låtar där jag utgick ifrån en ackordsföljd som jag antingen skapadesjälv på ett instrument eller som kom från en sample som jag hittat på nätet. Jag skapadesedan melodier till harmonin och lät det vara en grundsten som jag sedan byggde på tillsjag hade en fullständigt låt.Jag lärde mig under arbetet att jag skapade de starkaste hookarna efter att jag först hadeskapat mig en förståelse av vad exakt vad för typ av hookar som funkar i låtdelen jagarbetade med. Sedan testade jag intuitivt en massa idéer baserat på min analys, tills jagfann något som jag kändes som en tydlig hook.Jag lärde mig även att det här var en väldigt tidskrävande och delvis frustrerandeprocess, men att slutresultatet var värt det. Jag kunde med hjälp av hela arrangemangetoch produktionen förstärka hookar på flera olika sätt, men jag lärde mig attsångmelodier var den bästa källan till hooks.Sammanfattningsvis konstaterar jag att för mig personligen är det viktigt att kunnajobba på intuitiv känsla och att ha starkt fokus på vad det är man försöker åstadkommamed sina hookar.

Det här arbetet handlar om min låtskrivarprocess och skillnaderna mellan resultat om jag börjar med att skriva text respektive melodi. Syftet med arbetet var att se vilken metod som genererar bäst texter, bäst melodier och bäst låtar som helhet. Jag skrev fyra låtar, vid två av dem skrev jag klart texten innan jag började arbeta med melodin och vid de andra två skrev jag klart melodin innan jag började arbeta med texten. Under låtskrivningsarbetet förde jag loggbok där jag dokumenterade mitt tillvägagångssätt och mina tankar. Efter att låtarna blev klara bedömde jag resultatet utifrån min upplevelse av arbetet samt olika tekniska/teoretiska parametrar. Jag blev inte särskilt nöjd med låtarna som påbörjades med text. Låten som jag blev mest nöjd med var Låt 4 som var en av låtarna som påbörjades med melodi. Jag kom fram till att metoden som genererade både bäst texter och bäst melodier samt bäst låtar som helhet, var att börja med att skriva melodi. Detta är metoden som jag använder mig av vanligtvis och kände mig mest inspirerad av. Till sist diskuterade jag kring anledningar till mitt missnöje med vissa av resultaten och om hur inspiration spelade roll. Jag diskuterade även om min vanliga metod när jag skriver låtar och jämförde med de två metoderna jag använde mig av i det här arbetet.

Detta arbete handlar om att komponera bebopmelodier för kontrabasen. Jag har lagt stort fokus på att komponera melodiskt med element från bebopen, men också att komponera idiomatiskt, vilket innebär att komponera melodier som passar bra och är bekväma att spela på kontrabasen. Syfter var att utveckla min förmåga att komponera melodiskt och idiomatiskt. Detta med hjälp av inspiration från den legendariska bebopbasisten och kompositören Oscar Pettiford. Under mina år på musikhögskolan så har jag studerat och spelat de flesta av Pettifords melodier och märkt att de är perfekta för kontrabasen. Detta gjorde att mitt intresse för bebopmelodier på basen växte, och jag blev nyfiken på vad det är som faktiskt händer på de melodier där basen får vara i framkant och på vilket sätt dessa melodier är skrivna. Arbete resulterade i fyra egna kompositioner som skrevs med hjälp av gemensamma stildrag som jag fann i Oscar Pettifords kompositioner, vilket gör att dessa melodier passar utmärkt att spela på kontrabasen.

Tonspråket - kanske en av de svåraste sakerna för den egna låtskrivaren att definiera. Ändå är det detta som detta arbete utforskar. Med syfte att identifiera och utveckla det egna tonspråket i mina melodier ställs frågorna ”Vad är det som är kännetecknande för mitt eget tonspråk?” och ”Vilka metoder kan jag använda när jag fått den kunskapen?”. Arbetet består av två delstudier. Den första går ut på att med reflekterande metoder analysera harmonik, melodi, känslouttryck och arbetssätt i mina låtar för att söka mitt eget tonspråk. Resultaten av den första delstudien sträcker sig bland annat mellan olika typer av modulation, modus, frasering, motiv, rytmik, intervall och känslor samt skillnader i prioritering inom låtar vid olika typer av arbetssätt. Den andra delstudien går ut på att med gestaltande metoder skriva ny musik. Detta framför allt utefter de tendenser jag funnit av analysen i den första delstudien. De åtta låtar som är resultaten av den andra delstudien presenteras genom beskrivningar av de tendenser som togs fasta på och beskrivningar av processen för hur låtarna skrevs. I slutreflektionen presenteras bland annat hur analysen påverkat min utveckling som låtskrivande och hur denna metod skulle kunna nyttjas av andra låtskrivare. En problematik som reflekteras över är kring professionalisering av känslouttryck och vad som är låtskrivarens roll gentemot lyssnaren. Efter observation av skillnader i verken beroende på utgångspunkt i melodi kontra musikproduktion föreslås detta som ämne för framtida forskning.

Ett vanligt problem att lösa inom musik är transkribering av musik till noter. En algoritm för att transkribera monofoniska signaler till noter utvecklades.För att extrahera grundtonens läge användes en analys baserat på ett cepstrum. Cepstrumet används ofta vid extrahering av grundtoner hos röster.En träffsäkerhet på 99% för en manlig röstinspelning och 90% för en kvinlig uppnåddes. Resultatet blev noter som sedan kunde redigeras av en användare.

Jag har undersökt hur användandet av två olika metoder i låtskrivning och musikproduktion som beskrivs i Seabrooks bok The Song Machine påverkar det slutliga klingande resultatet av en färdig produktion. Detta gjordes genom att producera fyra stycken låtar varav två metoder använts som kallas Melody &amp; Hook och Track &amp; Hook som innebär att melodin och till viss del text skrivs antingen först eller sist i arbetsflödet. När det klingande resultatet var färdigt jämfördes låtarna i deras sound i form av instrumentering, genretillhörighet och eventuella övriga effekter där min slutsats var att det inte var av större betydelse, men det som var av större betydelse var inspirationen som befann sig i stunden vid skrivandet av låten och mina val av instrument.

This research aims to investigate the understanding, attitudes and application of Article 4 of the Belhar Confession by Melodi ya Tshwane (MyT). The aim specifically outlines the current mission praxis of MyT and its missionary activities, the church’s missionary calling in line with Article 4 of Belhar , evaluate the extent to which Article 4 of Belhar is applied, and to propose missionary praxis for MyT . The research findings include: participants have a narrow understanding of missions; conducting outreach activities in the form of charity. Some gaps identified include: lack of understanding of God as the missionary God, and a narrow interpretation of justice. Guiding principles on being missional include: missions should be Christ-centred, relational, collaborative, transformational, and lived out in word and deed. Proposed mission praxis consider the following approaches: the church as an institution, as a living organism and the church’s corporate service, and missional consciousness. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M. Th. (Missiology)

This thesis examines the role of Melodi Ya Tshwane Christian Youth Ministry (MyT CYM) in the context of what is increasingly observable environmental crisis with a view of developing a contextual approach to ecological mission. The research does not focus primarily on the environmental crisis itself except to note that its scope incorporates not only environmental issues, but has some important implications for social justice as well. The research recognises the role that MyT CYM must play as part of their contribution towards addressing the environmental crisis. Such a role is based not on a pragmatic response to the situation, but flows from the missional nature and theology of the church. Therefore, the missional church has an obligation to address this issue, through Christian mission that takes seriously the biblical call to care and preserve the integrity of creation. Finally, this research aims to assist MyT CYM to understand the theological basis for contextual action towards developing an appropriate ecological mission. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M. Th.(with Specialisation in Urban Ministry)

I det här arbetet har jag undersökt melodiernas kvalitet och vilka byggstenar som ligger till grund för melodins intresse. Därför begränsade jag mig till att skriva sex ”four chords”-låtar där jag sedan bedömde och analyserade resultatet. Jag kom fram till att melodins samverkan med rytmen samt användandet av pauser är av största vikt för att melodin ska finna mitt intresse.