Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie. Teorin bygger på samspel och lärande genom kulturella redskap, vilket behandlas i vår studie. Resultatet visar tecken på att förskollärarna ser musik som ett redskap för att utveckla barns språkutveckling, samtidigt som de uttrycker att de har lite tid till planering av musiken och att det sker mest spontant. Samtliga förskollärare i vår studie beskriver att de använder musik varje vecka fast i olika stor utsträckning. De flesta förskollärarna berättar att barnen använder enklare musikinstrument och att förskollärarna spelar gitarr. Samtliga förskolor i vår studie använder sig av sång som ett kulturellt verktyg. Alla förskollärare berättar om musikens positiva inverkan på språkutvecklingen såsom begreppsbildning, ordförståelse och språkmelodi. I studiens resultat kan det utläsas att förskollärarna menar att det är grundläggande att det finns en mening eller en tanke bakom allt som lärs ut. Glädjen i musiken betonas som betydelsefull av förskollärarna som uttalar att det är viktigt för meningsskapandet. I vår studie betonar förskollärarna vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter för barnen och vidare framhåller de att de följer barnens intresse.

The role of religion, of religious individuals and organizations, is currently discussed within both a private and public sector of development. I have viewed documents from the World Bank and DFID where the religious presence is a growing fact and previous theories that religion would disappear with economic development have been abandoned. As a result DFID conducted a large study on the importance of religion for development work, RaD 2005-2011, under the directions of Professor Carole Rakodi. Rakodi (2011) concluded that religion was highly related to the success or failure of developmental projects, and to understand the values people had religion needed to be understood within its specific cultural context. She developed an analysis model to conduct this work. I studied this model and decided to view her analyzing method from a different perspective, from the theory of construct of meaning and the role of religion within worldviews by Joseph Silberman (2005) and Chrystal Park (2005). I was curious to see if theory within psychology of religion could bring further understanding of religion and religious actors to the discussion within development, and if analyzing religion from this perspective could better reach the needs described as necessary to conduct productive work. From studies of the public health in Scandinavia DeMarinis (2011) expresses how religious faith has been affected by privatization and secularism. By researching public health she has seen that within society a number of expressions and ways to relate to the sacred have emerged, and she calls for other methods of analyzing religion. A concept of existential meaning-making was constructed and is now being used in research for understanding the function of religion within meaning structures for the well-being of man. The end result of my research became this thesis whereby I am comparing the two methods of analyzing religion and existential meaning by using a hermeneutic method. I have compared their structures to see which dimension they reach, their historical backgrounds and interpretation of concepts like religion, culture, value, well-being and development. The results have been interpreted with the theory by Silberman and Park. Among my conclusions is that the way we view religion has a huge impact for analysis. It affects how projects and policies are constructed and how we meet and relate to people from other cultures. The two methods note similar aspects but the use of the concept of existential meaning-making is able to reach further and provides an answer to challenges seen within development on how to view religion. By using a concept of existential meaning it allows for a broader perspective and inclusion of all relation to the sacred as well as a self-reflective position to our own understanding of important concepts that directly or indirectly affect work with development in the ways of structuring goals, policy and projects.

Syftet med denna studie är att utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning synliggöra hur läromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. På ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och läsning. Fyra läromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjälp av analysfrågor konstruerade utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning. Frågorna handlar om texturval och frågeuppgifter i läroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplägg med kronologiska epokstudier. Det finns dock läroböcker som avviker från denna tradition. Resultatet visar också på en blandad uppgiftskultur, där bl a kontrollfrågor är ett återkommande inslag. Slutsatsen blir att i det undersökta materialet förekommer läromedel som i större utsträckning än andra kan sägas ha ett innehåll som överensstämmer med nyare forskning om ungas meningsskapande läsning.

I dagens samhälle förändras omgivningen för organisationer allt snabbare vilket tvingar organisationer att ständigt anpassa sig efter snabbt föränderliga villkor. Trots det så misslyckas över hälften av alla förändringar att nå ett önskat resultat. Kommunikationen i organisationsförändringar är fortfarande ett relativt outforskat område trots att det är en bevisat viktig faktor vid förändringar. Vårt syfte är att undersöka kommunikationens roll vid organisationsförändringar och på vilket sätt faktorer inom kommunikation har påverkat resultatet av en förändring. Vi har utfört en kvalitativ studie i en organisation, där vi har intervjuat åtta deltagare på olika hierarkiska nivåer i organisationen, samt utfört två deltagande observationer i arbetet. Materialet har analyserats enligt vår analysmodell utifrån vår kategorisering och tolkning. Våra resultat tyder på att kommunikationen har en viktig roll i organisationsförändringar. Möjlighet till delaktighet och dialog har ofta en central betydelse för vilket meningsskapande individen gör av ett förändringsinitiativ, och påverkar andra viktiga faktorer som förtroende, oro och informationsspridning.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklärare. Kommunikation är sedan början av 1970-talet ett centralt innehåll i språkundervisningen, och studien undersöker hur lärarna förhåller sig till begreppet kommunikativ förmåga samt hur de ser på sitt sätt att undervisa i avseende på kommunikativa aspekter. Studien utgår från litteratur om kommunikativ språkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstämmig handling. Det huvudsakliga resultatet är lärarna framhåller att kommunikativ förmåga är detsamma som att göra sig förstådd och förstå, och att en förutsättning för detta är den strategiska kompetensen som innebär att våga experimentera med språket och använda sig av alternativa uttryckssätt när språkkunskaperna inte räcker till. Att kommunikationen är begriplig framhölls också som en förutsättning för kommunikativ förmåga. Att kommunicera begripligt förutsätter i sin tur en diskursiv kompetens, vilket innebär en förmåga att skapa sammanhang i kommunikationen. Studien visar också att lärarna helst arbetar med styrda kommunikationsövningar, med undantag av en lärare som framhöll vikten av att skapa förutsättningar för friare kommunikation i klassrummet där olika åsikter får komma till uttryck. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna helst arbetar med styrda övningar tycks vara behovet att själva veta, samt kunna redovisa för eleverna vad de lärt sig.

Kravet på att företag agerar hållbart ökar och idag är ett aktivt samhällsansvar ett vanligt förekommande fenomen. För att hållbarhetsarbetet ska bli så genuint som möjligt krävs att företaget får sina medarbetare att agera ansvarsfullt i allt de gör. Denna uppsats ämnar att beskriva processen där företag försöker styra sina medarbetare att agera ansvarsfullt genom att skapa en egen förklarande analysmodell över implementeringsprocessen. För att fördjupa förståelsen har en kvalitativ undersökning av cafékedjan Starbucks genomförts. Ledningens etikstyrning undersöks såväl som hur den uppfattas och implementeras inom organisationen och vidare påverkar företagets fortsatta verksamhet. Intervjuer har genomförts med medarbetare och det framkommer att genom företagets värderingar lyckas Starbucks få sina medarbetare att agera ansvarsfullt till en stor utsträckning, även om mycket kan förbättras. Undersökningen bekräftar analysmodellens förklaring att företagets etikstyrning genom det subjektiva meningsskapandet kan påverka medarbetarens handlingar, som i sin tur präglar det framtida arbetet genom organisationens identitet.

Under 2000-talet har det svenska samhället förändrats. Segregationen i samhället har ökat och utsatta områden med låg socioekonomisk status har växt fram. Under 2010-talet har även en problematik med gängkriminalitet som har den segregerade förorten som bas växt sig stor. Gängkriminaliteten och det ökande antalet skjutningar har eskalerat och utgör idag en av de av de viktigaste politiska frågorna. Parallellt med gängkriminalitetens framväxt har musikgenren gangsterrap växt fram. Under slutet av 2010-talet har gangsterrappen kommit att bli en av de allra största musikgenrerna i Sverige. Genren dominerar idag de svenska topplistorna avseende vilken musik som spelas mest på olika streamingtjänster. Inom genren återspeglas i text och video ofta en kriminell livsstil med hög materiell status, gängkopplingsmarkörer, vapen och narkotikabruk. Mot bakgrund av genrens koppling till gängkriminalitet och den breda lyssnarskara som genren idag har syftar den här studien till att undersöka vad i genrens musik som är meningsskapande och tillför mening till lyssnarens livsvärld. Men även om eller hur något förändrats i det hänseendet efter att media gjort publiceringar av artisternas kriminalitet. Studien utgår från en fenomenologisk metodansats där lyssnarens subjektiva upplevelser och erfarenheter står i centrum. Studiens teoretiska ram bygger på Husserls intentionalitetsteori, Habermas teorier om i livsvärlden och dess förhållande till systemvärlden samt Schwartz teori om värdesystem. I studiens resultat påvisas bland annat att genrens musik fyller en funktion som motivation till handling. Men även att det verkar finnas en skillnad mellan lyssnare av manligt och kvinnligt kön när det gäller förhållningssätt till genrens texter.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt? Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet. Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade. Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.

<p>Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt?</p><p>Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet.</p><p>Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade.</p><p>Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.</p>

Organisatoriska aktörer verkar skapa gemensam mening om framtida förändringar genom iterativt meningsskapande i en loop som innefattar tre steg, när de saknar erfarenhet samt där det finns en avsaknad av innehåll och målbild i den framtida förändringen. Genom att integrera iterativt och prospektivt förhållningssätt med empiriska bevis, har en modell kunnat utvecklas som ökar förståelsen för den meningsskapande process som sker i denna kontext. I stället för att splittra forskningen mot ett antingen subjektivt eller intersubjektivt synsätt, sammanfogar modellen dessa två synsätt och förklarar ut förhållandet mellan dem samt ligger till grund för förståelsen i hur de organisatoriska aktörerna växlar mellan synsätten för att skapa mening i denna kontext. Studien har på så sätt resulterat i en ökad förståelse inom menings- skapandeperspektivet samt en möjlig utveckling av prospektivt meningsskapande om framtida förändringar med ovisst innehåll där organisatoriska aktörer saknar erfarenhet.