Studien inleder med att beskriva förändringen i gymnasieskolans läroplan där elever numera ska tränas i att använda sin kunskap snarare än att endast memorera densamma. Tidigare forskning visar på metakognitionens relevans för lärandet och på längre sikt för individen i samhället varför syftet för studien blev att undersöka vad styrdokument samt stödmaterial för lärare säger kring begreppet och hur detta sedermera kan tolkas av lärare. Metoden för den här studien är en innehållsanalys i kvalitativt format med två analysscheman grundat på socialkonstruktivistisk teori samt semiotikens teori kring textanalys. Denotationer samt konnotationer användes mer specifikt för att genomföra analysera de utvalda dokumenten. Styrdokument som analyserades var läroplanen för gymnasieskolan och ämnesplanen för samhällskunskap. Därtill analyserades kommentarmaterial och bedömningsstöd för samhällskunskap samt stödmaterial som relaterade till metakognition på Skolverkets kompletterande hemsida lärportalen. Resultaten visar på att metakognition nämns vagt alternativt inte alls i styrdokumenten tillika kommentarmaterial och bedömningsstöd för samhällskunskap. Det visade sig dock att metakognition förekom i stor utsträckning i stödmaterialet från lärportalen. Indikationer visar på att där finns ett glapp mellan styrdokument och forskning samt att reducering av information har förekommit vid sammanställning av stödmaterialet på lärportalen. Studien konstaterar att lärare eventuellt kan tolka metakognition som mindre relevant för undervisningen eller inte alls uppfatta begreppet metakognition beroende på vem som läser vilka dokument och var. Det påpekas även i studien att stödmaterialet på lärportalen kategoriseras mot specialpedagogiska insatser medan forskningen pekar på dess relevans för samtliga elever. Slutligen argumenteras det för vidare forskning mer explicit på varje skolnivå för att förtydliga metakognitionens koppling till meningsfullt lärande som långsiktigt indikerar på att verka för ett bättre samhälle och även för bättre välbefinnande för individen.

The present approach highlights a procedural account of intuitive judgments. In intuitions of hidden semantic coherence, people can intuitively detect whether a word triad has a common remote associate (coherent) or not (incoherent) before, and independently from actually retrieving the common associate. The present fluency-affect intuition model (FAIM) maintains that semantic coherence increases the processing fluency for coherent compared to incoherent triads, and that this increased fluency triggers brief and subtle positive affect, which is the experiential basis of these intuitions. Published work concerning 25 experiments is reviewed that gathered empirical support for this model. Furthermore, the impact of fluency and affect was also generalized to intuitions of visual coherence, and intuitions of grammaticality in an artificial grammar learning paradigm. / In der vorliegenden Abhandlung wird für eine prozedurale Betrachtungsweise bei der psychologischen Erforschung intuitiver Urteile gestritten. Obwohl intuitive Urteile in einer Vielzahl von Bereichen untersucht werden (z.B. Bechara, Damasio, Tranel, & Damasio, 1997; Kahneman & Tversky, 1996; Reber, 1967), sind theoretische Modelle und empirische Arbeiten, die die intuitiven Urteilen zugrunde liegenden Prozesse darstellen, selten (e.g., Koriat & Levy-Sadot, 2001). Anhand des kürzlich entwickelten Fluency-Affekt Intuitionsmodells (FAIM) von Topolinski und Strack (2008, 2009a, 2009b, im Druck-a, im Druck -b) wird exemplarisch ein sozialkognitiver Ansatz dargestellt, der systematisch die Prozesse untersucht, die zu Intuitionen von Kohärenz führen. Bei dieser Art von Intuition erspüren Individuen, ob eine Wortgruppe einen gemeinsamen Assoziaten als Lösungswort hat (z.B. SALZ TIEF GISCHT implizieren MEER), oder nur eine zufällige Wortgruppe ist (z.B. TRAUM BALL BUCH), ohne das Lösungswort abrufen zu können (Bowers, Regehr, Balthazard, & Parker, 1990). Insbesondere nimmt das FAIM an, daß beim Lesen einer kohärenten Worttriade schrittweise deren Lösungswort semantisch aktiviert wird, was die Verarbeitungsflüssigkeit (Fluency) kohärenter Triade erhöht im Vergleich zu inkohärenten Triaden (vgl. Whittlesea, 1993). Diese erhöhte Verarbeitungsflüssigkeit löst automatisch einen positiven Affekt aus (vgl., Reber, Schwarz, & Winkielman, 2004), der als kognitives Gefühl als Urteilsgrundlage herangezogen wird (vgl. Schwarz & Clore, 2007). Es werden insgesamt 24 Experimente aus 5 veröffentlichten Arbeiten des Autoren und 1 unveröffentlichtes Experiment besprochen, die empirische Hinweise für die Gültigkeit des FAIM geliefert haben. Wichtige Implikationen für zukünftige Forschung unter einem prozeduralen Fokus auf intuitive Urteile werden besprochen.

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur läraren kan medvetandegöra eleverna för matematiken i textilslöjden genom olika skriftliga och muntliga metoder. I studien förekom det både ett experiment, frågeformulär och en enkät för att utforska aspekten närmare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att läraren kan skapa förutsättningar för ett metakognitivt lärande genom att ställa följdfrågor som bidrar till ett vidgat tänkande och genom skriftliga korta frågeformulär som låter eleven reflektera över sina lektioner. Den här undersökningen har jämförts med en studie, gjord våren 2007, som initierade arbetet. Då frågades elever i år 6 om förekomsten av matematik på textilslöjden utan en bearbetning av medvetandegraden först och resultatet är tydligt till denna studies fördel.</p>

Syftet med den här studien var att belysa hur läraren kan medvetandegöra eleverna för matematiken i textilslöjden genom olika skriftliga och muntliga metoder. I studien förekom det både ett experiment, frågeformulär och en enkät för att utforska aspekten närmare. Resultatet av undersökningen visar att läraren kan skapa förutsättningar för ett metakognitivt lärande genom att ställa följdfrågor som bidrar till ett vidgat tänkande och genom skriftliga korta frågeformulär som låter eleven reflektera över sina lektioner. Den här undersökningen har jämförts med en studie, gjord våren 2007, som initierade arbetet. Då frågades elever i år 6 om förekomsten av matematik på textilslöjden utan en bearbetning av medvetandegraden först och resultatet är tydligt till denna studies fördel.

Også: Disputats, Zürich, 2007. / Med litteraturhenvisninger.

Studien syfte är att utröna högstadieelevers användning av läsförståelsestrategier vid faktabaserade texter. Datamaterialet baseras på fem intervjuer utifrån följande frågor: Vilka läsförståelsestrategier använder sig eleverna av, i vilket syfte använder sig eleverna av läsförståelsestrategierna och är elevernas val av strategier samt syftet med dem medvetna eller omedvetna? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade och personliga intervjuer med flickor från årskurs åtta som går i samma klass. I denna studie ses läsförståelse ur ett kognitivt perspektiv som lett till att en induktiv analys av datamaterialet skett. Studiens resultat visar att de medverkande eleverna använder sig av flera strategier samt att de kan redogöra för i vilket syfte de använder sig av dem. Eleverna använder sig av någon eller några former av djupare läsförståelsestrategier samt sin metakognitiva förmåga. De är således medvetna om vilka mentala aktiviteter som leder till läsförståelse. Studien visar att det dock finns utrymme för ytterligare strategier att tillämpa utifrån den litteratur som ligger till grund för undersökningen. Detta även med resultaten från senaste PISA-undersökningen i åtanke. För att få en bättre helhetsbild i elevernas användning av läsförståelsestrategier, behandlar studien det stöd som den svenska läroplanen ger lärarna i arbetet kring elevers läsförståelse.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2005

University, Diss., 2005--Potsdam.

Syftet med vår undersökning är att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjälper dem i deras progression inom matematik. För att ta reda på detta använder vi oss av intervjuer av elever i skolår fem. Resultatet visar att eleverna är väl medvetna om vad som står i deras individuella utvecklingsplan för matematik och att de anser att den hjälper dem i derasprogression i ämnet.

<p>This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the student´s awareness and reflection.</p><p>The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.</p><p>The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers.</p>