Zugl.: St. Gallen, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Nijmegen, University, Diss., 2007.

Problemlösning är en central matematisk förmåga och anses av många vara matematikens kärna. I ett försök att finna svar på hur den optimala undervisningen i problemlösning borde bedrivas, uppkom idén att studera elevers prestationer inom problemlösning kopplat till metakognition. Metakognition kan beskrivas som tänkande över det egna tänkandet och är en nödvändig förmåga i flera olika sammanhang. Denna litteraturstudie har till syfte att undersöka om metakognitiv förmåga påverkar elevers prestationer i matematisk problemlösning.Studien utgår från åtta artiklar som hittades via databasen UniSearch och det är dessa åtta artiklar som utgör resultatet. Artiklarnas metoder skiljer sig från varandra då vissa jämför elevers metakognitiva förmåga med deras prestationer inom problemlösning, medan andra testar effekten av olika undervisningsmetoder baserade på metakognition. Trots detta visar studiens resultat på att det finns ett samband mellan god metakognitiv förmåga och att prestera väl inom matematisk problemlösning. Utifrån detta dras slutsatsen att det är av stor vikt att elever får undervisning i metakognition, speciellt de svaga eleverna.

SammanfattningKarlsson, Monica (2018). Gymnasieelevers syn på sitt eget lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragEn specialpedagog ska aktivt arbeta med skolutveckling. Genom att intervjua gymnasieelever om deras syn på sitt eget lärande ämnas vikten av att inkludera och synliggöra elever i skolutvecklingsarbetet belysas. Resultaten kan ses som ett exempel på vad en specialpedagog bör ta i beaktande inför sitt skolutvecklingsuppdrag för att kunna arbeta för en likvärdig skola för alla. Syfte och frågeställningarStudien har till syfte att analysera hur gymnasieelever ser på sitt eget lärande och på vilka sätt de upplever att deras sätt att lära tas i beaktning av skolorna de går på. Följande frågeställningar har formulerats för att syftet ska kunna infrias:•Hur ser gymnasielever på sitt eget lärande?•På vilka sätt upplever elever att deras syn på sitt eget lärande efterfrågas i av skolan genomförda utvärderingar?•På vilka sätt upplever elever att deras syn på sitt eget lärande uppmärksammas i undervisningen? •På vilka sätt integreras elevers syn på sitt eget lärande i skolutvecklingsarbetet?TeoriI målen för specialpedagogprogrammet står det att specialpedagogen ska arbeta med skolutveckling ur ett helhetsperspektiv. För att synliggöra vikten av att göra just detta kan valet av en systemteoretisk utgångspunkt motiveras. Ett systemtänkande behövs för att skapa en lärande organisation. Det är viktigt att synliggöra samband, se mönster i förändring och fokusera på helheter snarare än skilda delar. En systemstruktur beskriver relationer som påverkar beteenden och är skapad av de som ingår i en organisation eller jobbar på en skola. MetodFör att kunna besvara syftet i detta arbete måste elevernas syn på sitt eget lärande lyftas och analyseras. Därför har en kvalitativ metod valts. Syftet med arbetet är inte att komma fram till en absolut sanning om hur verkligheten är beskaffad, utan synliggöra de olika sätt som eleverna upplever sitt eget lärande på. Fenomenografisk metod är en motiverad utgångspunkt då denna syftar till att undersöka hur någon upplever sin omvärld eller ett fenomen. Den vanligaste formen för datainsamling när en utgår från denna metod är genom intervjuer (Barajas, Forsberg & Wengström, 2016, 153). Intervjuerna i denna studie är halvstrukturerade och lägger tonvikt på hur informanterna upplever sitt eget lärande.ResultatGymnasieelever både kan och vill prata om sitt lärande och uppvisar en väl utvecklad metakognitiv förmåga. Samtliga kan nämna flera strategier som de använder sig av i sitt lärande. Flertalet menar dock att de inte nödvändigtvis vet vilka strategier som är bäst lämpade för olika tillfällen. Informanterna beskriver vad det innebär att lära sig något på olika sätt, men många är överens om att det handlar om att lära inför framtiden och att det en lär sig i skolan måste kunna användas i vardagen för att kunna kallas för ”lärande”. Egen motivation och att det som ska läras sätts i ett för eleverna bekant sammanhang, anses enligt flertalet av eleverna vara centralt för att inlärning ska kunna ske. I de fall eleverna misslyckas med att lära är det enligt dem själva deras eget fel. Bristande fokus anges som huvudskäl till misslyckanden. Informanternas syn på sitt eget lärande och deras sätt att lära tar skolorna till viss del hänsyn till. Dock är det huvudsakligen enskilda lärare och klassföreståndare/mentorer som diskuterar lärande med eleverna. De utvärderingsfrågor som skolorna ber eleverna att besvara fokuserar inte på deras lärande och således missar skolledningen att på ett systematiskt sätt samla in denna kunskap. Specialpedagogiska implikationerEn av specialpedagogens huvuduppgifter är att arbeta med skolutveckling ur ett helhetsperspektiv. Således är det viktigt att få med elevernas åsikter i det pedagogiska utvecklingsarbetet och samtala med elever om deras syn på lärande som ett led i att medvetandegöra dem om hur de lär sig och hur de själva kan kontrollera sitt eget lärande. Inte minst då en metakognitiv insikt leder till bättre självförtroende, vilket i sin tur kan leda till både högre motivation och bättre studieresultat. I synnerhet är denna insikt viktig för elever med inlärningssvårigheter och ADHD, en grupp som i lägre utsträckning når målen i skolan än övriga elever (Mytkowicz m.fl., 2014, 51) och således är en extra viktig grupp att arbete mot om ens uppdrag är att garantera en likvärdig utbildning för alla. NyckelordElever, Lärande, Metakognition, Skolutveckling, Utvärdering

Die Zahl internationaler Studierender in Deutschland stieg in den letzten Jahrzehnten stetig an. Gleichzeitig haben sich die hohen Abbruchquoten dieser Gruppe an Studierenden wenig verändert und Forschung zu den Bedingungsfaktoren eines erfolgreichen Studiums internationaler Studierender gewann erst in den vergangenen Jahren an Aufmerksamkeit. Neben den sprachlichen Kompetenzen der Studierenden könnte beim Studium in einem fremden Land eine Fähigkeit zur Anpassung an den neuartigen Studienalltag und zum Umgang mit schwierigen diesbezüglichen Situationen von Bedeutung sein. In dieser Dissertation wird zunächst die angesprochene Internationalisierung der deutschen Hochschulen und Entwicklung der Zahlen internationaler Studierender an denselben betrachtet. Ein Modell des Studienabbruchsprozesses und die durch internationale Studierende angegebenen Schwierigkeiten im Studienalltag führen zum Konstrukt des metakognitiven Strategiewissens, das anhand bisheriger Forschung eingeordnet und beleuchtet wird. Drei im Rahmen dieser Dissertation durchgeführte empirische Studien untersuchten das zu Studienbeginn vorhandene metakognitive Strategiewissen zur Anpassung an schwierige Situationen im Studienalltag und fanden durchweg Zusammenhänge mit der späteren Sprachfähigkeit sowie dem späteren Studienerfolg der internationalen Studierenden. Das zentrale Ergebnis dieser Dissertation besteht somit in der Feststellung eines Einflusses des zu Studienbeginn vorhandenen metakognitiven Strategiewissens internationaler Studierender auf den späteren Studienerfolg an deutschen Hochschulen. Dieser besteht noch über den Einfluss der anfänglichen Sprachfähigkeit hinaus und kann somit zusätzlich zur grundlegenden Fähigkeit des Verständnisses und der Kommunikation in der Sprache des Studienlandes ein gelingendes Studium beeinflussen. / The number of international students at German universities is rising consistently. At the same time this group is facing a big drop-out. Research into the determinants of academic success or failure in international students in Germany has only gained attention during the last years. Besides language efficiency a basic competence of adjusting to the new environment at university and dealing with challenging situations could be vital for academic success abroad. This dissertation first focuses on the development rates of international students at German universities and the overall international involvement of the latter. A model on the process of student drop-out leads to the construct of metacognitive strategy knowledge which is thoroughly described and viewed in the research context. Three studies were conducted for this dissertation which are then presented. All of them showed metacognitive strategy knowledge to be closely linked to language efficiency as well as academic success in international students. Therefore, the central result of this dissertation is the relevance of metacognitive strategy knowledge at the beginning of the first year for later academic success in international students. This result is consistent even taking the language efficiency at the beginning of the first year into account and can therefore provide an additional competency that is vital for academic success.

Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich explorativ mit Metakognition beim Umgang mit Mathematik. Aufbauend auf der vorgestellten Forschungsliteratur wird der Einsatz von Metakognition im Rahmen einer qualitativen Studie bei Studienanfänger_innen aus verschiedenen Mathematik-(Lehramts-)Studiengängen dokumentiert. Unter Verwendung der Qualitativen Inhaltsanalyse nach Mayring erfolgt die Etablierung eines Kategoriensystems für den Begriff Metakognition im Hinblick auf den Einsatz in der Mathematik, das bisherige Systematisierungen erweitert. Schließlich wird der Einsatz der entsprechenden metakognitiven Aspekte am Beispiel verschiedener Begriffe und Verfahren aus dem Analysis-Unterricht exemplarisch aufgezeigt. / The thesis explores metacognition in the context of mathematics. Based on the presented research literature metacognitive activity is documented as part of a qualitative study among prospective students from various mathematics programmes (including mathematics teaching). Utilising Mayring’s Qualitative Content Analysis method a category system is established, which systemises metacognition and expands upon existing categorisations. Finally, the application of its metacognitive aspects is demonstrated using the example of various concepts and methods from the German upper secondary Calculus curriculum.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet. Resultatet visar att textsamtal, medvetna textval samt tydliggörande av tankemönster anses vara faktorer som påverkar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att elever som med utgångspunkt i lärarens demonstrationer och tydliga vägledning får använda och samtala kring olika texter i olika syften, ges goda möjligheter att utveckla sitt tänkande och därmed även sin läsförståelse och sina kunskaper.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i grundsärskolan ser på metakognition. Deras förhållningssätt mot eleverna, förberedelser och perspektiv, samt hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att tänka hur de ska tänka för att lära sig själva. Studien grundar sig på observationer i 4 klasser, och intervjuer med fem pedagoger i grundsärskolan. Då intervjuerna var genomförda transkriberades de och sammanställdes tillsammans med observationerna. Resultatet visar att samtliga pedagoger arbetar metakognitivt. Alla pedagogerna var inte medvetna om begreppet metakognition, däremot var deras förhållningssätt mot eleverna metakognitivt, vilket också genomsyrade stora delar av undervisningssituationen. Pedagogernas roll och ansvar är en avgörande faktor för att eleverna skall utveckla metakognitiva förmågor. Pedagogerna ger konkreta exempel, som kom fram både vid intervjuerna och observationerna, på hur de arbetar för att eleverna ska förstå budskapet, både visuellt och verbalt. / The purpose of the essay is to illustrate how educators in special education looks into metacognition. Their approach with the students, preparation and perspective, and how they describe their work to promote students to think for themselves. The study is based on the observations of 4 classes, and interviews with five teachers working with students in special school. The results show that all of the educators working metacognitive. All the teachers were not aware about the concept metacognition, however, their behavior against students were metacognitive, which also permeated large sections of the teaching situation. The pedagogues roll and responsibility is a crucial factor for students to develop metacognitive abilities. Educators provides concrete applicability, who came up both in the interviews and observations, in how they work so that students will understand the message, both visually and verbally.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att ta reda på elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser är att reflektion inte synliggörs och läggs mer tyngd på i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebär att fokus har legat på våra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom ämnet för att få svar på våra frågor. Vi har även intervjuat fem verksamma lärare som undervisar i matematik i de lägre årskurserna. Resultatet visar att samtliga lärare låter eleverna reflektera, men har olika tillvägagångssätt. En slutsats är att, hur de låter eleverna reflekterar över sina kunskaper i matematik, beror på lärarnas syn på reflektion.

Studien behandlar muntlig återkoppling i teknikundervisning på högstadiet. Studien ämnade besvara vilka kvaliteter som sådan återkoppling bör ha, samt hur muntlig återkoppling riktad mot elevers strategier och tankar i teknikutvecklingsarbete kan påverka deras arbete med att utveckla förslag på lösningar till tekniska problem. Två elevgrupper på två högstadieskolor i Malmö och Stockholm fick av undervisande lärare (studieförfattarna) muntlig återkoppling riktad mot deras strategier och tankeprocesser i klassrummet under deras två arbetsområden som innefattade teknikutvecklingsarbete. Klasserna observerades av undervisande lärare vid en lektionsserie bestående av fyra tillfällen. Därefter intervjuades åtta elever från elevgrupp 1 (Stockholmsgruppen) och fem elever från elevgrupp 2 (Malmögruppen). Intervjuerna var av semistrukturerad typ. Av intervjuerna och observationsanteckningarna gjordes en tematisk analys, varur fem teman kunde ses: Elever nöjer sig med första lösningen de kommer på, skillnad i elevers förmåga att uttrycka sig metakognitivt, muntlig återkoppling är att föredra i teknik, pröva och ompröva är tidskrävande och elever önskar konkret återkoppling. Slutsatsen är att elever söker återkoppling som är muntlig, direkt och uppgiftsspecifik, men att hinder i form av tidspress och betygsstress finns. Hur den återkopplingen i den här studien påverkar elevernas tankeprocesser och upplevelser av lärande får lämnas obesvarat då studien förmodligen var för kort för att visa generella tendenser.