I denna studie har vi valt att undersöka hur lärare på en skola arbetar med reciprok undervisning med elever i årskurserna 2, 4 och 5. Arbetets syfte är att få en uppfattning om hur undervisningen kan se ut. För att åskådliggöra detta utifrån flera perspektiv har vi utfört en kombination av metoder för datainsamling. Dels har vi observerat lektioner hos en förstelärare i mellanstadiet på skolan som driver kompetensutvecklingen i reciprok undervisning, dels observationer, då en av oss undervisat elever i läsgrupper. Vidare har vi samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med en specialpedagog, en förstelärare i lågstadiet som har fördjupade kunskaper i svenskämnet och samhällsorientering, samt med rektorn på skolan. Undersökningen visar att lärare arbetar med reciprok undervisning på snarlika sätt utifrån Palincsar och Browns (1984), däremot ser vi inslag av andra metoder i kombination med denna. Val av material är en aspekt i frågeställningen som vi tittat på och utifrån de material som använts i undervisningen, kan vi se att de material som lärare använder i huvudsak styrs av egna val. Några använder skönlitteratur och andra läroböcker i svenska, samhällskunskap eller naturorienterande ämnen. Resultat visar att en del elever får undervisning i läsförståelse i berättande texter, men saknar undervisning i att förstå hur de ska läsa faktatexter. När studien var avklarad upplevde vi att en sidoeffekt var att oavsett vilken textgenre elever arbetar med, tyder den reciproka undervisningen trots allt på en positiv utveckling. Detta då elevers metakognition utvecklas genom att eleverna blir mer och mer medvetna om en del av sina egna tankar.

Under min VFU märkte jag att det fanns det brister i läsförståelse hos många elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Det avgjorde syftet för undersökningen, som är att undersöka hur gymnasielärare i svenska som andraspråk ser på sin undervisning i läsförståelse, samt på användningen av lässtrategier i undervisningen.Reichenberg menar att förståelse av texter kräver en aktiv läsning, vilket bl.a. innebär att kunna göra inferenser och använda sina förkunskaper. Användning av lässtrategier bidrar till att man förstår texter på ett bättre sätt enligt Lundberg. Metakognitivt tänkande är en förutsättning för effektiv användning av lässtrategier, anser Arfwedsson. Även Baker och Mason understryker vikten av metakognitivt tänkande.Kvalitativa intervjuer gjordes med lärare och en specialpedagog. En person anställd på Pedagogisk Inspiration i Malmö intervjuades för att få ett annat perspektiv på utveckling av läsförståelse och användning av lässtrategier. Lärarintervjuerna visar att mer tid önskas för läsning, diskussion och reflektion. Kommentarer från Pedagogisk Inspiration visar att meningsfulla samtal om texter, och strategianvändning, är avgörande.Undersökningens slutsatser motiverar en reflektion över vad vi vill uppnå med undervisningen i läsförståelse, och att utveckla undervisningen så att målet uppnås. För att det ska bli möjligt bör man arbeta språkutvecklande, vilket kortfattat är att ge eleverna redskap så att de kan bli självständiga i sitt lärande.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det. Begrepp som motivation och metakognition är viktiga att ta in i lärandeprocessen. Trots pedagogernas vision och vetskap om det som undersöks framstår hinder som försvårar för pedagogerna att bedriva undervisningen som de själva önskar. Utifrån vårt resultat ser vi att de elever som har de styrkor som skolan mest präglas av gällande hur man tar in ny och svår kunskap har ett försprång att lyckas i ett längre perspektiv.

I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga. I övrigt fanns inga signifikanta resultat. Resultatet är på grund av urvalet icke generaliserbart, men öppnar för framtida forskningförslag.

Politiker och tjänstemän, forskare, skolledare och lärare – alla älskar grupparbeten och därmed kollektivt lärande. För den enskilde eleven blir det däremot problem när det som huvudsakligen ska bedömas är processen, eftersom betygen ska sättas individuellt och lärarens möjlighet att få insyn i processen är begränsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs på 200 poäng är så mycket som 1,6 meritpoäng av slutbetygets maximala meritvärde på 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltså få stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in på en populär eftergymnasial utbildning.Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer. Undersökningen har genomförts med hjälp av en klass i årskurs två på medieprogrammets radioinriktning. Klassen har arbetat i samma grupper under två liknande projekt, där det första utvärderats genom redovisning och muntlig kommunikation. Under det andra projektet tillfördes ytterligare två sätt att mäta elevernas insatser och resultat: ett interaktivt så kallat Gantt-schema på webben, samt ett diskussionsforum per grupp.Efter varje avslutat projektarbete har eleverna i radioklassen enskilt svarat på enkätfrågor om hur de uppfattar lärarnas förmåga att bedöma deras individuella arbete och resultat i förhållande till gruppens. Resultatet av undersökningen visade att när eleverna tillsammans med undervisande lärare själva fick bedöma och värdera sina egna och sina kamraters insatser under projektbaserade grupparbeten, så ökade deras känsla av att bli bedömda på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Även lärarna ansåg att de fick en större kunskap om elevernas arbete och kände sig säkrare i sin bedömning.

Dagens skola skall sträva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med självbedömning där studenterna fick bedöma sina svar på de olika uppgifterna gentemot lärarens svar på samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda på studenternas uppfattning om värdet av självbedömning som inlärningsmetod. Vår datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. I vår resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vår analys mer överskådlig. Med denna kategoriindelning synliggör vi samtliga studenters uppfattningar samt även att en enskild students uppfattning kan hamna under olika kategorier inom samma frågeområde. Vi fick i vår studie fram en föraning av att självbedömning som undervisningsmetod ger en ökad förståelse för ämnet.

Denna studie är ett examensarbete på avancerad nivå med inriktning mot gymnasieskolan i fördjupningsämnet svenska och lärande. Syftet med studien har varit att undersöka vilka olika dimensioner begreppet ”läsförståelse” kan ha för lärare i svenska på gymnasiet samt att belysa vilka strategier dessa lärare använder för att träna sina elever i läsförståelse. De frågor som ligger till grund för min undersökning är:•Finns det en enighet i hur de intervjuade lärarna i svenska på gymnasiet definierar begreppet ”läsförståelse”?•Hur arbetar dessa lärare didaktiskt med läsförståelsestrategier i sin undervisning?Läsförståelse är en förmåga som flera av de elever som börjar gymnasiet inte till fullo har tillgodogjort sig i grundskolan och vikten av att även under gymnasietiden medvetet arbeta med strategier för läsförståelse belyses. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare med svenska som huvudämne i sin lärarexamen. Utifrån detta empiriska material vill jag visa hur de intervjuade lärarna definierar begreppet läsförståelse samt vilka didaktiska överväganden dessa lärare gör då de planerar sin undervisning med fokus på läsförståelseträning. Resultatet visar att de intervjuade lärarna definierar de faktorer som ligger till grund för att utveckla elevernas läsförståelse, men att läsförståelse som begrepp (utifrån PISA-testets definition) inte belyses under intervjuerna. Vidare arbetar samtliga intervjuade lärare med läsförståelse i sin undervisning, men på varierande grund och utifrån olika didaktiska ställningstaganden. / This essay is an advanced degree level project, written as a major consisting of 300 credits at Malmö University. The purpose of this study has been to highlight the matter of how teachers in a Swedish upper secondary school are discussing and teaching their students reading comprehension. The questions asked is: •Is there a consensus to be found in how the interviewed teachers in swedish language in the upper secondary school defines the concept of ”reding comprehension”?•What didactical considerations do these teachers make when they work with strategies for an improved reading comprehension among their pupils?Previous studies shows that students graduate from elementary school without satisfying capacity to read, understand and to make sense of different texts. The qualitative method used in the empirical study investigates how three teachers with swedish language and literature as their main subject defines the concept of reading comprehension and how these teachers are working with different methods to improve the reading comprehension of the students. The result shows that the approached teachers defines the factors that are essential to develope and improve reading comprehension, but not reading comprehension as a concept. Further more, the teachers are using didactically motivated methods to work with and improve their students reading comprehension, but with different theoretical reasons and with a varied degree of theoretical rootedness.

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet. Studien består av två delundersökningar, en med elever i grundskolans år 5 och en med elever från gymnasieskolans år 2. Studien undersöker hur elevernas ålder påverkar valet av betydelsefulla lärandefaktorer.Studien är en hermeneutisk, kvalitativ intervjuundersökning. Eleverna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och öppna frågor, som anpassades efter samtalets karaktär.Lärarens personliga egenskaper är viktigare än lärarens kunskaper. Motivation, att det är roligt att lära sig, har stor betydelse för lärprocessen. Klasskamraterna/vänner är viktiga och hör ihop med att det ska vara roligt och lustbetonat. Eleverna vill ha tydliga mål, som de förstår och vara delaktiga på vägen fram till målet. Delaktighet och förståelse uppnås genom arbete med metakognition. Studien visar skillnader beträffande ålder, när det gäller val av betydelsefulla lärandefaktorer. För eleverna i år 5 är att må bra den mest avgörande faktorn för lärande. De äldre eleverna anser inte att denna faktor är av betydelse. Lugn och ro, liksom arbetsmetoden betonas mer av eleverna i gymnasieskolans år 2. De yngre eleverna är mer öppna och villiga för användning av olika pedagogiska hjälpmedel.Allt lärande är knutet till ett sociokulturellt perspektiv. Elevernas lärande sker i interaktion med andra. Språket, aktivitet och den sociala miljön är viktiga faktorer för lärande. Hjärnan lär det som berör. Känslotillstånd, motivation och lusten att lära, är betydelsefulla lärandefaktorer.Nyckelord: förståelse, lärande, metakognition, motivation och pedagogisk metod / The school of today is based on knowledge and focused on reaching goals. The education must therefore be created and adjusted to meet every student’s individual needs. Bridges must be built to link together different research fields. The foundation of the study is the socio cultural perspective, in which the cognitive development is tied to the cultural, linguistic and social context.The aim with our study is to see which factors six students with disabilities would see to be the ones that promote and advance their learning and based on these factors place focus on the most favorable pedagogical methods. The second aim is to see to what extent the students own motivation and emotional status influenced their learning. The study consist of two separate surveys, one with students in grade 5 and one with sophomores in High school. The surveys last purpose was to show if the choice of supportive factors of learning was influenced by the age of the student.The study is a hermeneutic, qualitative survey. The students were questioned with the help of a interview guide and open questions, which were adjusted during the conversation. The personality of the teacher is more important than the knowledge of the teacher. Motivation is important, that it is fun to learn is of great importance to the learning process. Classmates/ friends are important and are a part of what is fun and enjoyable. The students want goals, which they understand and feel a part of. Participation and comprehension is achieved through working with meta cognition. The study shows differences regarding age and the significant importance of learning factors. The younger students mean that their well being is the most important factor while the older students find it of less importance. The older students find peace and quiet as the important factors as well as the work method. The younger students are more open and willing to use different compensatory aids.All learning is linked to a socio cultural perspective. Students learn in interaction with others. The language, activity and the social environment are all important factors for learning. The brain learns what affects it. State of emotion, motivation and pleasure for learning are all significant.Keywords: comprehension, learning, motivation, pedagogical method, meta cognition

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande.Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö.Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete.