Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.

Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest – finns det? Hur ser det i så fall ut i förhållande till metakognition vid läsning? Dessa frågor är centrala i den här uppsatsen som berör grundläggande svenska som andraspråk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestående av en enkät och ett läsförståelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid läsning och högt resultat på läsförståelsetest undersökts. Därutöver har även huruvida studiebakgrunden påverkar metakognitionen och läsförståelse kontrollerats. Resultatet visar att det inte går att statistiskt säkerställa ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat på läsförståelsetest, detta oavsett studiebakgrund. Däremot säkerställs sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest. Förklaringarna till resultatet återfinns i tidigare forskning rörande läsförståelse på andraspråket, metakognition vid läsning och studier på studiebakgrundens inverkan vid andraspråksinlärning i allmänhet och läs- och skrivutveckling i synnerhet. Hög studiebakgrund ger generellt hög läsförståelse på andraspråket. Detta kan bero på förmåga att välja effektiva strategier vid läsning såväl som ordinlärning, möjlighet till transfer från modersmålet, tillgång till goda läsförebilder, goda skriftspråks- och genrekunskaper och så vidare.

PISA-undersökningar har de senaste 15 åren visat på försämring av svenska elevers läsförståelse, men enligt den sista PISA-rapporten dokumenteras en viss ökning (Skolverket, 2016). Läsförståelse står i stark relation till hur elever klarar skolans mål. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra vilka kunskaper om läsförståelse lärare behöver besitta för att planera undervisning som utvecklar elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur samt lyfta fram eventuella kunskapsluckor inom ämnesområdet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vad behöver lärare för kunskaper om läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? På vilket sätt ska undervisning utformas för att utveckla elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? Litteraturstudien innefattar tolv vetenskapliga publikationer i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en forskningsrapport från både det nationella och internationella fältet. Litteraturen har granskats och analyserat i flera steg och material som inte varit relevant för studiens syfte har sållats bort. Studiens resultat pekar på vikten av att som lärare ha en förståelse för vilka förmågor som krävs vid läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse. Genom att planera lektioner med tydliga mål och noggrann uppföljning finns goda möjligheter att utveckla läsförståelse hos elever genom högläsning av skönlitteratur. Enligt studien använder lärare högläsning av skönlitteratur men utnyttjar sällan aktiviteten på ett sådant sätt som krävs för att läsförståelse ska utvecklas. Olika metoder finns tillgängliga för undervisning men kräver att lärare har ett kritiskt förhållningsätt och varierar mellan olika metoder för att ge alla elever förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt studien finns ett behov av vidare forskning angående hur lärare kan undervisa i läsförståelse samt vilka kunskaper lärare behöver besitta för att läsförståelse hos elever ska utvecklas genom högläsning. Studien synliggör brister hos lärare i Sverige då synen på bedömning ofta ses som en slutprodukt i stället för möjlighet till stöd för elevers fortsatta lärande.

Syftet med denna studie är att belysa likheter och skillnader i hur läromedel för svenskämnet årskurs 4-6 utformar uppgifter med hänsyn till olika lärstilar och studieteknik. För att göra detta valdes två läromedel ut, läroboken Prima Svenska 6 och det digitala läromedlet Clio. Valet av dessa baserades på ett intresse att jämföra ett analogt läromedel med ett digitalt. Utifrån syftet formulerades sedan tre frågeställningar; Vilka lärstilar förekommer i läromedlens uppgifter och i vilken grad? Hur stor del av uppgifterna innefattar 3–4 lärstilar respektive 1–2 lärstilar? Hur erbjuder läromedlen kunskap om studieteknik? Analysverktyget som används för att besvara frågorna är The Dunn & Dunn Learning Styles Model som är en modell vilken syftar till att identifiera påverkansfaktorer för en individs lärande. Det finns 21 faktorer i modellen som påverkar en individs lärstil, denna studie har avgränsats till att undersöka en av dessa faktorer, de perceptuella preferenserna. Dessa är det visuella, det auditiva, det taktila samt det kinestetiska och avser sinnena. Analysen utgår även från den metakognitiva teorin för att undersöka hur läromedlen bidrar till att utveckla studieteknik då metakognition handlar om att få kontroll över sitt lärande. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande då läromedel och dess instruktioner ses som en stödstruktur och kan därmed få ett liknande utfall som när lärande sker mellan individer. Genomförandet av analysen består av både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av ett jämförbart antal uppgifter i de båda läromedlen. Uppgifterna kategoriseras in efter de olika perceptuella preferenserna och sammanställs för att få fram ett resultat om de olika lärstilarnas representation. Utefter nyckelord ur den metakognitiva teorin tas sedan exempel på studieteknik ut i respektive läromedel för en närmare analys i den kvalitativa delen av studien. Resultatet som presenteras är att majoriteten av uppgifter i båda läromedlen är av visuell karaktär. En skillnad gällande det auditiva visar att Clio har en högre andel auditiva uppgifter än Prima vilket kan förklaras av att många av Clios visuella uppgifter även erbjuds auditivt. Båda läromedlen har en underrepresentation av taktila och kinestetiska uppgifter vilket kan försumma elever som lär sig bäst på de sätten. Prima har en betydligt högre andel uppgifter som representerar 3–4 lärstilar än Clio, vilket kan underlätta i syfte att få uppgifterna att tilltala fler elever. Båda läromedlen har ett separat område som explicit lär ut studieteknik. Dock så synliggjorde den kvalitativa analysen att Clio erbjuder en bättre genomgående struktur av studieteknik än Prima, då reflektion över sitt lärande, strategier som presenteras och förklaras samt möjligheten till olika lösningar ges kontinuerligt. Slutsatsen av detta blev att en underrepresentation av uppgifter som innefattar fler lärstilar möjligen kan kompenseras av en stark genomgående struktur av studieteknik. De sammantagna resultaten visar på skilda strukturer i hur lärstilar och studieteknik kan behandlas i läromedel, och att olika tillvägagångssätt är möjliga. Båda de analyserade läromedlen har fördelar och utvecklingsmöjligheter på de områden som studiens frågeställningar berör.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

Genom att undersöka elevers kännedom och kunskap om studieteknik samt svensklärares praktik och syn på studieteknik och ansvarsfördelningen för det mellan grundskolan, gymnasiet och elever är studiens syfte att belysa övergången från grundskolan till gymnasiet utifrån olika perspektiv och bredda förståelsen för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet. För att undersöka detta användes metodkombination i en explorerande sekventiell design. 4 grundskolelärare och 4 gymnasielärare deltog i semi-strukturerade intervjuer vilket utgjorde grunden för en elevenkät som besvarades av 51 förstaårselever på gymnasiet. Resultatet synliggör svenskämnets mångskiftande karaktär eftersom svensklärares olika syn på studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet påverkar vilken plats det får i praktiken. Dessutom påvisar det, i linje med tidigare forskning, att explicit undervisning om inlärningsstrategier stundvis uteblir. Resultatet indikerar därför att studieteknik bör påtalas mer explicit genom att, exempelvis planera för undervisning där elever får möjlighet att reflektera över sin studieteknik för att utvärdera, justera och utveckla den. Det framkommer även att studieteknik är förutsättningsbaserat, varvid slutsatsen är att ansvarsfördelningen, i enlighet med skolans likvärdighetsuppdrag och kompensatoriska funktion, bör föras till tals både på skol-, lärar- och elevnivå för att utforma en gemensam grund för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet.

No description available.

Denna systematiska kunskapsöversikt presenterar tidigare gjord forskning på hur lässtrategier samt metoder bidrar till utvecklad läsförståelse. Vi har sammanställt vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Syftet med litteraturstudien är att få ökad kunskap inom vilka strategier och metoder i undervisningen som främjar läsutvecklingen, med särskilt fokus på läsförståelse hos elever. Vi har totalt använt oss av tio utförda studier. Vi presenterar hur den systematiska sökningen utfördes i början av kunskapsöversikten. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten beskriver hur lässtrategier och olika metoder främjar elevers läsförståelse. Forskningsresultatet vi tagit del av styrker lässtrategiers positiva påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Resultatet behandlar även metakognitiva kunskaper kopplade till självreglerat lärande och deras inverkan på läsförståelse. Med hjälp av artiklarna presenterar vi det sociala samspelets roll i området.

Syftet med denna studie är att metoderna multimodalitet, metakognition och visualitet skallanvändas för att observera hur ämnet bild kan förmedlas lättare bland lärare och elever. För attutföra en studie utifrån dessa metoder har material i form av forskningsartiklar,forskningsstudier och böcker använts. Resultatet från materialet har redovisats och förklaratsbåde ytligt och detaljerat.Resultatet redovisade olika förklaringar kring ämnet bild och hur ämnet skall tillämpas ipraktiken. Olika framtidsvisioner och utveckling framfördes i studierna och om vad som skallfokuseras på framöver inom läraryrket. / The purpose of this study is that the methods of multimodality, metacognition and visuality will be used to observe how the subject image can be conveyed more easily among teachers and pupils. In order to conducting a study based on these methods has materials in the form of research articles, research studies and books were used. The results from the material have been reported and explainedboth superficial and detailed.The result presented various explanations regarding the subject image and how the subject should be applied in practice. Various visions of the future and development were presented in the studies and also what is to come focused on the future in the teaching profession.