In this essay I examine if socio cultural theory is present for teachers when pupils and students are using computers in class, especially when using blogs as a tool for learning. The aim of the essay is also to examine if blogs among pupils in class can promote peer support, co-operation and reflective dialogue, and in that case in what way. The essay consists of two studies, one small interview study and one literature study.  The interview study is made with the qualitative method phenomenographic analysis, presenting four Swedish teachers who have much experience using blogs in education. The aim of the literature study where some national and international research studies of relevance are presented, is to broaden the perspective. The result of the interview study shows that a socio cultural theory is highly present among the teachers who already use blogs in education. In addition, those teachers experience that the blog in the classroom supports dialogue and co-operation among the pupils.  In contrast, the literature study shows that most teachers in Sweden who made their pupils work with computers in classroom seem to let their student work alone, without guiding them and without creating co-operation or dialogue in the classroom. Furthermore the literature study shows that there are many things teachers can do to improve their student to co-operate and reflect critically on a blog. One example is teachers in Taiwan who used themselves as role models by reflecting on their own teaching when blogging openly in front of their students. This encouraged their students to reflect critically concerning their own development.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. / The purpose of the essay was to study students´ approaches to mathematics and the ways they go about when they solve mathematical problems of shifting difficulty. Our research consists of two parts; one part enquiries in the form of a mathematics test, and also semi structured interviews. The results led us to the following conclusions: motivation is central to students´ accomplishments in mathematics, and problem solving oriented mathematics education ought to be the key content of mathematics since it provides the opportunity to obtain a deeper and more thorough understanding of mathematics in general. This problem solving process should be without specific frames and methods in order to create a free and creative problem solver.

Under 2007-2008 har en grupp äldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lära sig läsa och hur det format deras liv. Att lära sig läsa är en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten där kropp och själ konstituerar en hel människa. Mänskliga möten består till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstår genom samtal, genom brevväxling, läsning av böcker och tidningar. Förmågan att uppleva med ord är viktig av två skäl. För det första är språket viktigt för att vi ska kunna leva oss in i andra människors känsloliv. För det andra är språket och orden en förutsättning för vår förmåga att uppleva ett eget inre liv. Intervjupersonerna har i samtal hjälpt varandra, genom att dela upplevelser från sin barndom och skolgång, att nå sitt eget inre. Levnadshistoria är inte i första hand en kronologi av erfarenheter utan en aggregering av de erfarenheter, känslor, uppfattningar och intuitiva processer, som skapat den person man är. Av sina samlade livserfarenheter utformas strategier för hur man förhåller sig till och reagerar på nya händelser och möten i livet. Syftet med denna uppsats är att förmedla åtta seniorers livsberättelser i relation till de fyra sociokulturella perspektiven; kulturarv, situerat lärande, diskurstillägnan och lärande genom artefakter. Ett delsyfte är att undersöka hur fenomenet Läsförmåga skapas och bidrar till individens personliga utveckling. Särskilt intresse ägnas åt den uppfattning om läsförmågan, som man bär med sig genom livet, hur den förändras och utvecklas. Sammanfattningsvis kan dessa seniorers utveckling av en livsvisdom beskrivas med nyckelorden; metakognition, närmaste utvecklingszonen, egen personlig utveckling, hög tillit till andra i miljön, utveckling av KASAM och förhöjd copingkapacitet samt tillgång till pedagogiska ledare med folkhögskolans unicitet i sin kompetensportfölj.

Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i åk 1–3 beskriver att de arbetar för att utveckla elevernas läsförståelse. I denna kvantitativa studie har hundra lärare som undervisar i åk 1–3 runt om i Sverige fått svara på en webbenkät. För kunna besvara mina frågeställningar har jag även tagit del av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet. Studien innehåller därmed en genomgång av några undervisningsmodeller för läsförståelse, lärarrollens betydelse samt en sammanfattning om den senaste PIRLS-rapporten från 2016 och den nationella komptenssatsningen Läslyftet. Det framkommer i resultatet att lärarna tycks luta sig mot kända undervisningsmodeller inom läsförståelse, dels som stöd i hur undervisningen ska gå till och dels vad den ska innehålla. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som eleverna ska kunna använda vid läsning. Det är vanligt att läraren modellerar läsförståelsestrategier för sina elever. Samtidigt visar resultatet att det också finns andra aktiviteter i undervisningen som läraren använder sig för att stimulera läsutvecklingen t.ex. högläsning. Lärarna anser att det är viktigt att börja med läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. Målet är att lyckas att få elever som läser med god förståelse. / The purpose of this study is to examine how teachers in the 1st –3rd grade describe how they teach to develop the students’ reading comprehension. In this quantitative study one hundred teachers working in the 1st – 3rd grade have answered a web survey. To be able to answer my initial questions in the study I have been taking part of research done and literature in the subject. The study contains a review of some teaching models for reading comprehension and the significance of the teacher, together with a review of the latest PIRLS report from 2016 and the national competence campaign “Läslyftet”. The result shows that the teachers seem to lean on known teaching models within reading comprehension, partly as a support in the teaching practice and partly as a support of the teaching content. A teaching model contains a number of reading comprehension strategies which the students shall be able to use when reading. It is common that the teacher is modelling reading comprehension strategies for the students. The result also shows that the teachers use other teaching activities to stimulate the reading development, i.e. reading aloud. The teachers think that it is important to start the reading comprehension education as early as in the 1st grade. The goal is to make the students read with good comprehension.

Data obtained in laboratory settings is a valid but resource-demanding approach. Moreover, although aspects of both metacognition and metaemotion have been proposed to be important for socioemotional functioning, such associations have rarely been studied previously. This study aimed to examine the feasibility of a multimodal online-assessment of emotion recognition ability, and to investigate its associations with metacognition and metaemotion. The sample consisted of 106 students from three Swedish universities. The online-survey included a multimodal emotion recognition test (ERAM) with added trial-by-trial confidence judgments (to measure metacognition) and questionnaires related to metaemotion. Online-data showed great consistency with previous data collected in lab. Well-calibrated adults had higher emotion recognition accuracy than under-confident adults. Higher levels of negative metaemotions were associated with higher emotion recognition accuracy. In conclusion, online-assessments of emotional abilities may be a useful approach. Further research is required to understand relationships between metacognition, metaemotion, and emotion recognition ability more fully.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i elevernas förståelse för sitt lärande öka förståelsen för hur lärare i ett förebyggande arbete, utifrån hur undervisningen struktureras och organiseras, kan stödja elevernas lärande. Hur kan eleverna ges stöd men även möjlighet till att kunna vara delaktiga och ta ansvar i sin lärprocess? Kunskap om hur lärandet ser ut från elevperspektivet är viktigt för lärare att veta, så de kan planera en undervisning som möter elevernas behov. Kvalitativ metodansats har använts i observationer och intervjuer. Den proximala utvecklingszonen är den teori som tillsammans med formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och metakognition samspelar i en analysmodell (figur 4:5) där elevens inre motivation, delaktighet och ansvar är central.   Det mönster som framträder i resultatet är att de elever som i sina tidigare skolor getts möjlighet att bli medvetna om hur de lär sig också är de elever som beskriver att de når de högre kunskapskraven. Deras utsagor visar på ett samspel mellan förmågan att arbeta självständigt och lära nytt. De har en större tillit till sin egen förmåga att lära. När ett tydligt varför framträder ur elevens livsvärld ökar deras motivation, delaktighet och ansvar.

The aim of this study is to examine what perception grade 2 students has of dialogue when focusing on the Swedish language. The study is supported by phenomenography, which focuses on the students’ own conclusions surrounding the importance of dialogue. The survey is also supported by a metacognitive perspective. To achieve the aim, the following three questions has been formulated: What perceptions do students in grade 2 have concerning dialogue? In what way does the students’ perceptions of dialogue differ? Do the students perceive dialogue as something of value? In summary, the results of this study are that in each student group it is agreed upon that dialogues are important but a majority of the students finds it difficult to keep up a dialogue. Therefore, it is important that teachers get all the help they need to be able to work with oracy, i.e. the ability to use oral tools such as speaking and listening. For them to succeed Mercer (2017) urges that oracy, as a tool, receives much more attention in schools.

Med det ständigt ökande informationsflödet som träffar den svenska medborgaren varje dag, är det av stor vikt att kritiskt kunna filtrera informationen. Det är därför betydelsefullt att denna kritiska förmåga tidigt blir en del av skolgången. I denna litteraturstudie presenteras den pedagogiska metoden critical literacy. En metod med marxistiska anor, utformad till att ge läsaren verktyg att exponera dominanta strukturer i såväl text, som tal och bild. Det övergripande syftet är att fostra kritiskt tänkande individer, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Empirin visar på utmaningar i att bryta mot tidigare pedagogik; att omfördela fokus från de nationella proven till kritisk reflektion, att flera lärare måste utbildas i critical literacy samt det faktum att kritisk granskning kan leda till insikter som upprör och skapar motstånd till de förändringar som följer. Möjligheterna och vinsten; nedbrytandet av förlegade, dominanta samhällsstrukturer och stärkandet av demokratin, talar för att utmaningarna är väl värda att möta.

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor. De två huvudsakliga kognitiva aspekterna vid språkproduktion är grammatisk kodning och fonetisk kodning. De 10 framtagna designriktlinjerna syftar till att stödja dessa processer. Ett av de största problemen i all form av undervisning är motivation, seriösa datorspel är ett forskningsområde som syftar till att ta till vara på traditionella datorspels motiverande egenskaper. Denna studie leder fram till designriktlinjer kring hur seriösa datorspel kan designas för att utbilda i kinesiska som andraspråk via smarta mobiltelefoner.

Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna. Resultatet av experimentet visar att PBL-studenterna presterade signifikant bättre än studerande enligt traditionell undervisning med avseende på metakognitivt tänkande i form av ACME-bedömning.