<p>Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.</p><p>Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.</p><p>Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

The aim of the present thesis was twofold, first to map the semantic memory decline in Alzheimer patients over time, second to take the patient’s perspective and create a multifaceted picture of the individual with Alzheimer’s disease through the study of memory, awareness, central coherence and emotions. Further issues concerned how Alzheimer individuals handled their cognitive erosion in everyday life and if they were well calibrated with their spouse in disease related matters. Two studies were performed, the first involved a longitudinal study of sematic deterioration, the second had a mixed methods design involving both quantitative and qualitative measures as in neuropsychological assessment and interviews. Through the longitudinal study it could be concluded that the nature of semantic deterioration is best described as loss of memory information rather than problems in accessing the information. It was further concluded that semantic concepts gradually lose their specific features during course of illness. The results from the second study revealed that the Alzheimer individuals were aware of their disease although they could not foresee the implications of their cognitive shortcomings in their everyday life. They evidenced weak central coherence, in that they were unable to infer details into a meaningful whole. This implies that they perceive their surrounding world in a fragmented way as consisting of separate objects rather than a comprehensible context. Concerning emotions it was found that they responded to negatively valenced words in the same way as normal ageing individuals, although being impaired in their response to positively and neutral words. Finally, the Alzheimer individuals and their spouses were not well calibrated regarding disease related issues. The findings of the present thesis have important clinical implications and gives valuable input to the understanding of the individual with Alzheimer’s disease. / Föreliggande avhandling hade två huvudsyften; dels att kartlägga försämringen av semantiskt minne hos Alzheimerpatienter över tid; dels att ta patientens perspektiv och skapa en mångfacetterad bild av individen med Alzheimers sjukdom. Fyra begrepp studerades i relation till detta, nämligen minne, medvetande, central koherens och emotioner. Ytterligare aspekter som studerades var hur Alzheimerindivider hanterar sina kognitiva tillkortakommanden i sin vardag samt hur väl kalibrerade de är med sin make/maka angående sjukdomsrelaterade frågor. Två studier genomfördes varav den första var en longitudinell studie av semantisk minnesförsämring och den andra hade en ’mixed methods’ design, inkluderande både kvantitativa (neuropsykologiska tester) och kvalitativa (intervjuer) metoder. Resultaten från den longitudinella studien avslöjade att semantiska begrepp som inte längre är välrepresenterade hos individen har gått förlorade snarare än att det skulle vara från om att individerna inte kan plocka fram informationen. Vidare kunde konstateras att semantiska begrepp gradvis tappar sina nyanser i takt med att sjukdomen fortskrider. Den andra studien visade att Alzheimerindividerna var medvetna om sin sjukdom och sina minnesproblem men att de inte kunde förutsäga vilka problem deras kognitiva tillkortakommanden skapade i deras vardag. De konstaterades ha svag central koherens vilket innebär att de ser sin omgivning på ett fragmentariskt sätt utan att kunna få ihop de olika objekten runt omkring sig till en meningsfull kontext. Vad gäller emotioner så kunde konstateras att Alzheimerindivider reagerar likadant som normalt åldrande individer på negativt laddade ord men att de är signifikant försämrade i förmågan att känna igen positiva och neutrala ord. Alzheimerindividerna och deras make/maka var inte väl kalibrerade vad gäller sjukdomsrelaterade frågor. Avhandlingens resultat har viktiga kliniska implikationer och ger ett värdefullt bidrag till förståelsen av en individ med Alzheimers sjukdom.

Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion. Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri. Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

Vissa elever blir inte godkända när de förväntar sig att bli det – så även inom utbildningen i svenska för invandrare (SFI). En del av dessa elever förstår inte heller att de inte är godkända eller varför de inte är godkända. Bakgrunden till denna studie var att jag själv kände ett behov av att förstå sambanden kring detta för att om möjligt minska problemet i mitt framtida yrkesliv. Syftet var att söka svar på varför vissa SFI-elever inte förstår sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen. Forskningsfrågorna som användes för att undersöka detta var följande: Får eleverna formativ bedömning i undervisningen och i så fall vilken? Har eleverna metakognitiv insikt och får de metakognitiv träning i undervisningen? Vilka andra faktorer har betydelse för elevernas förståelse för sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen? Metoden var att intervjua dels lärare, dels elever. Elva lärare svarade på en enkät med både bundna svarsalternativ och möjligheter till kommentarer.  Två SFI-elever som inte förstår varför de ännu inte är godkända intervjuades genom ett personligt möte med en elev i taget i knappt en timme. Det känsliga i studiens ämne gjorde att dessa intervjuer täckte även andra frågor. Resultatet visar på både överensstämmelse och diskrepans mellan lärarsvaren och elevsvaren. Överensstämmelsen gäller vissa anledningar till elevernas bristande självbedömning såsom utbildningsbakgrund, privat situation och syn på SFI. Diskrepansen gäller synen på hur undervisningen är upplagd, där lärarna uppger användande av många olika metoder för formativ bedömning och några för metakognition, men där eleverna inte uppger några metoder för formativ bedömning och uppvisar brister i sin egen metakognition. Eleverna känner inte till kursmålen, tror sig snart vara godkända och förstår inte varför de inte får skriva det avslutande provet. I diskussionen dras slutsatsen att dessa elever behöver mer formativ bedömning, bland annat genom mer återkoppling kring det de inte behärskar samt fler metakognitiva strategier, bland annat för att få svåra privata situationer att inverka mindre på inlärningen. Ytterligare faktorer som spelar roll för möjligheter till bättre självbedömning hos eleverna är deras uppnådda språknivå, beaktande av det faktum att de är vuxna samt SFI:s kontinuerliga intagning.

Background: Worry exposure (WE) is a core element of cognitive-behavioral treatment for generalized anxiety disorder (GAD). Its efficacy as a stand-alone treatment method (without further cognitive-behavioral therapy interventions) has never been tested.We aimed to examine whether WE alone is as efficacious as the empirically supported stand-alone treatment for GAD, applied relaxation (AR). Methods: In a randomized controlled study, 73 outpatients meeting DSM-IV criteria for GAD as primary diagnosis were allocated to either WE or AR or a waiting list control group; in a 2nd randomization procedure the waiting list subjects were reallocated to WE or AR. The treatment was manualized (15 sessions with WE or AR), included 6-month and 1-year follow-ups, as well as last observation carried forward and completer analyses, and was controlled for allegiance effects.The Hamilton Anxiety Rating Scale and the State-Trait Anxiety Scale were used as primary outcome measures. Self-report scales of anxiety, worrying and depression including negative metacognition about worrying and thought suppression served as secondary outcome measures. Results: The dropout rate was moderate. The pre-/posttreatment effects were high for the Hamilton Anxiety Rating Scale (standardized mean difference >1) and for the State-Trait Anxiety Inventory (standardized mean difference >0.87). The proportion of patients reaching high end state functioning was 48% (WE) and 56% (AR). WE and AR did not differ with regard to dropout rate or treatment effects. The treatment effects were stable at 6 month and 1 year follow-up. Conclusion: This is the first study to show that a stand-alone exposure in sensu technique – WE – is efficacious in the treatment of GAD. Both AR and WE seem to represent effective principles of change in GAD. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna. Resultatet visade att lärarna delvis arbetade medvetet kring att utveckla elevers metakognitiva förmågor. Lärare upplevde att elever hade en bristande metakognitiv förmåga, något som bekräftades både av observationerna och av eleverna själva: "Man tar det som det kommer". Min slutsats är att mer kunskap, framför allt, om hur lärare kan förstå begreppet är nödvändigt om också elever ska kunna utveckla sin metakognitiva förmåga på ett framgångsrikt sätt.

No description available.

The aim of this essay is to describe how students in third grade speak about writing. I want to investigate what ideas and awareness children has about writing. I want to compare the results from third grade with pre-school children. I also want to find out how it is in other countries and over time. To achieve the aim, have four questions been formulated: What is writing for children in third grade? What similarities and differences are there with children in other countries? Has there been any change regarding children´s conceptions of writing compared with a 1985 study? Has there been any development in children´s conceptions of writing between pre-school and third grade? The study is based on interviews with ten students in third grade to get answers for the aim of this study. The questions for the interview are from a previous study The Mind is Not a Black Box: Children´s Ideas about the writing Process where Nora Scheuer, Montserrat de la Cruz, Juan Ignacio Pozo, Maria Faustina Huarte and Graciela Sola (2006) used four questions with picture cards. Each card represents a child in the writing process (anticipating, writing, revising, rereading). The results showed that students in third grade have come further in their development and have a more complex knowledge of what writing is than pre-school children. The students in third grade can describe which cognitive processes they process when they write. The results also showed that students have been formed by the formal teaching. They describe writing based on the criteria’s school puts on them. Students in third grade want to develop a fully spoken text that meets the language requirements that school or adults place on them. The Portuguese children speak about a concern about cursive witch Swedish children don´t do. This is probably because cursive is not a requirement in the Swedish curriculum.

This study investigates to what extent an intensive reading intervention of two weeks, based on repeated reading, can improve the reading fluency for students with reading difficulties in secondary school. The study also investigates how the students evaluated the intervention based on repeated reading. Nineteen students with reading difficulties in secondary school were selected and divided into two comparable groups, an intervention group and a control group. Ten students in the intervention group were given daily one to one tutorial training in decoding and fluency by reading lists with words, nonwords and texts repeatedly times. Visual as well as spoken feedback were given between every set of reading. The control group received ordinary classroom teaching. Tests before and after the intervention with all students were done. The intervention students completed a questionnaire about their evaluation of the intervention and how they estimated their reading ability after the training period. The results of the study showed that most students in the intervention group increased their test results in terms of decoding words and text reading compared to the control group. The results of the questionnaire showed that the students experienced that they had increased their reading ability and that they had become more self-confident about their reading.

No description available.