Abstract/SammanfattningProblemområdeFår elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola?Syfte och preciserade frågeställningarDet övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: •Vilka strategier använder eleven för sitt lärande?•Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? •Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? •Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet?•Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi?Teoretisk ramJag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. MetodJag har valt metodtriangulering: den kvalitativa forskningsintervjun och som komplement en fokusgruppsintervju, samt en intervju med rektor. Till den kvalitativa forskningsintervjun valdes åtta informanter från årskurs 6 – 9: två informanter från varje klass, varav fem är pojkar och tre är flickor. Urvalet till fokusgruppen bestod av fyra specialpedagoger, varav en specialpedagog hade meddelat förhinder, vilket medförde ett externt bortfall. Före intervjuernas genomförande fick samtliga deltagare ett missivbrev med de etiska riktlinjerna. Då avsikten är att beskriva, tolka och förstå upplevelser med utgångspunkt från analys av empirin är den fenomenologiska ansatsen mest lämplig för att finna den gemensamma innebörden.Resultat och analysEleverna upplever att lärarna har förståelse för dyslexi. Eleverna får det stöd som de behöver: snabb personlig hjälp, tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, egen dator och tillgång till olika program. Eleverna lär sig hur de ska komma ”runt” dyslexin. Specialpedagogernas erfarenheter är att eleven behöver hjälp med strukturen hur eleven tar sig an en uppgift, att tydligheten är viktig. Specialpedagogerna menar att forskningen är till för att reflektera över vilken betydelse den har i praktiken, vad som stämmer överens och vad som inte stämmer överens med forskningen. Rektors uppfattning är att eleverna ska ha all den hjälp som de behöver, både personlig hjälp och hjälpmedel. Under samtliga lektioner har eleverna tillgång till två lärare och en elevassistent och vid behov specialpedagog. KunskapsbidragResurstilldelningen har betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling. Det måste vara hela skolans angelägenhet på alla nivåer: system-, organisations-, grupp- och individnivå att ha kunskaper om och förståelse för dyslexi. Skolans metoder är överförbara på andra ”vanliga” grund- och gymnasieskolor och bygger på beprövad erfarenhet. Det är den mottagande skolan som får avgöra om metoderna passar skolans villkor och förutsättningar. Specialpedagogiska implikationerI speciallärares profession ingår olika roller som att värna speciellt om de elever som är i behov av särskilt stöd. Specialläraren har också en viktig roll i samverkan med skolledningen, elevhälsoteamet och vårdnadshavare samt rollen som skolutvecklare och handledare.Nyckelorddyslexi, metakognition, scaffolding, skola / Abstract Methods of learning at a school for pupils with dyslexiaProblem areaMay pupils with dyslexia get the support they need and are entitled to at a dyslexia school?Purpose and specified issuesThe purpose is to explore teaching methods and environment at a school for pupils with dyslexia and if the school methods are transferable to others primary- and secondary schools. The purpose is to get an answer to what experiences that pupils, special educators and headmaster have. What benefits the pupil best in their learning.•What strategies do pupils for their learning?•How the pupil experiences learning environment at school?•What experiences have special educator of methods for pupils with dyslexia?•Experiencing special educators that their methods are based on tested experience?•Which view is headmaster of support for pupils with dyslexia?TheoryI chose to use three theories that affect the student´s terms and conditions for learning namely: systemstheory, special education and socio-cultural perspective.MethodI chose methods triangulation: interview of 8 students, grade 6-9, focusgroup interview – 4 special educators and an interview with the headmaster.Based on the analysis of empirical data is the phenomenological approach most appropriate.Results and analysisThe pupils feel that teachers have an understanding of dyslexia. The pupils get the support they need, fast personal support, access to compensatory aids, computers and access to the various programs. The pupils learn how to get “around” dyslexia.Knowledge grantsResource allocation is significant for student knowledge. It must be the whole school of awareness to have knowledge and understanding of dyslexia.Special educational implicationsSpecial teacher profession includes various roles as protecting especially for those pupils who are in need of special support. Special teacher has also an important role in cooperation with the school management, studenthealthteam, parents and as well as the role of school developers and tutors.keywords: dyslexia, metacognition, scaffolding, school ReferencesDavies, Michael & Smythe, Ian (2004). Welsh Dyslexia Project/Prosiect Dyslecsia Cymru. In: Ian, Smythe, John Everatt & Robin Salter (2004). International Book of Dyslexia - A guide to practice and resources (p.1-5). England: John Wiley & Sons Ltd.Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2007.Riddick, Barbara (1998). Living with dyslexia – The social and Emotional Consequences of Specific Learning Difficulties. Great Britain: Mackays of Chatham PLC.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever i årskurs tre och sex. Slutsatserna av arbetet är att eleverna visar få uttryck för metakognition och att det pedagogiska arbetet är begränsande. I resultatet framgår det också att flickorna äger ett mer medvetet ”tänk” om sin läsutveckling och att pojkarna visar lite mer på strategiska förmågor.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några gymnasielever som har Svenska som andraspråk reflekterar kring sin egen språkutveckling. Ett annat syfte är att få en inblick i hur samma elever ser på andraspråksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andraspråkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras språkutveckling har skett. De känner till olika inlärningsmetoder, även om de inte alltid aktivt använder sig av dem. De anser också att läsning är A och O för att kunna utvecklas i sitt andraspråk. Läsning är således, enligt deras åsikt, den mest effektiva språkutvecklande aktiviteten, vid sidan av att titta på tv, och att prata med sina kompisar. Dock läser de knappt någon litteratur. Vidare har informanterna ett stort intresse av att förändra andraspråksundervisningen, de vill individanpassa den och utöva elevdemokrati. Svenska som andraspråksläraren kan med fördel, lyssna på elevernas förslag till förändringar gällande undervisningen, för att kunna tillgodose deras behov och skapa en språkutvecklande miljö. Det är också lärarens uppgift att informera sina elever om hur språkinlärning sker. Informanterna i denna undersökning förespråkar i huvudsak en funktionaliserad undervisning, där t ex verklighetsbaserade kommunikationssituationer betonas.

Detta arbete gjorde jag för att få reda på hur elever reflekterar runt sitt eget lärande och vilka förslag till förbättring av undervisningen de vill ha. Jag tog reda på detta genom att intervjua fem elever och även söka information i forskningslitteratur och liknande. Resultatet jag fick fram blev att de intervjuade eleverna, över lag, hade en välutvecklad metakognition och att de hade ett antal värdefulla förslag till lektionsinslag. Avslutningsvis konstaterade jag också att det är svårt att hitta undervisningsmetoder som passar alla elever samtidigt, men om man kan träna elevernas metakognitiva tänkande samt vara lyhörd för deras synpunkter och förslag till förbättringar så kan man komma en bit på vägen mot den perfekta undervisningen. / I produced this thesis in order to find out how students reflect on their own learning and also which improvements, of the teaching, they want. I found this out thru interviews of five students and also by searching for information in research literature and the likes. The results I got is that the interviewed students, in general, had a well developed meta-cognitive awareness and that they had a number of valuable suggestions for teaching situations. I also concluded that it’s hard to find teaching methods that fits all students at the same time, however, if you are able to train the students’ meta-cognitive thinking and listen to their opinions and suggestions for improvements, then you can come at least part of the way towards the perfect teaching.

Syftet med denna studie är att analysera situationer av kunnande i matematik utifrån en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlärning. Den är upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematikläraren och sju elever i skolår sex analyseras i vilken mån den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stärker elevernas lärande. Huvudresultatet av studien pekar på att den undervisningskontext som utmärker detta fall, där bedömning till stora delar görs utifrån intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa läraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrån elevens synvinkel. När prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar på nödvändigheten av fortsatt forskning om vad läraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad på aktiva elever som själva får sätta sina mål.

Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse för lärares och elevers erfarenheter av, och syn på, elevens egen arbetsprocessdokumentation (portfoliometodik) igymnasieskolans bild- och formkurser. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex bildlärare på fem gymnasieskolor, och en kvantitativ enkätundersökning i tre klasserpå tre gymnasieskolor som besvarades av sammanlagt 50 elever. Empirin analyserades meden tematisk och induktiv analysmetod. Resultatet visar att såväl lärarrespondenterna som elevrespondenterna uppfattar arbetsprocessdokumentationen både som betygsunderlag och föratt synliggöra elevens arbetsprocess. Både lärare och elever upplevde att arbetet meddokumentationen upptog mycket tid och kunde medföra stress och eleverna såg dokumentationen mer som ett görandemål än ett lärandemål. För att få avsedd formativ effekt måste mer tid avsättas till arbetet med dokumentationen. Lärarna behöver också tydligare kommunicera om metodiken med eleverna.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att läsa i syfte att de ska vara en del av den samhälleliga gemenskapen samt att kunna läsa för att lära. Trots detta sjunker läsförståelsen hos elever i svensk skola och gapet mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Via vedertagna läsmodeller synliggörs att avkodningsförmåga och språkförståelse tillsammans utgör förutsättningar för att läsning med förståelse ska uppstå. På mellanstadiet förväntas eleverna kunna läsa för att ta till sig kunskaper i skolans alla ämnen. Forskning visar att det finns relativt stor andel elever som av olika anledningar inte kan läsa på en ändamålsenlig nivå. Hur tar skolan sig an dessa elever? Föreliggande studie fokuserar på de elever som trots god avkodningsförmåga har svag läsförståelse. Med stöd i teorier om läsutveckling, metakognition och känsla av sammanhang genomfördes en intervention, designad som en undersökande fallstudie. Syftet var att identifiera och undervisa elever i årskurs 2, med god avkodningsförmåga men med svag läsförståelse. Undervisningen fokuserade på ordförståelse och läsförståelsestrategier med avsikt att utveckla elevernas läsförståelse. Resultaten visar att det å ena sidan är lätt att identifiera elever som matchar profilen för studien. De visar å andra sidan att det är svårt att se mätbara resultat för utveckling av läsförståelse efter en intervention under en begränsad tid. Dock visar elevernas kommentarer att de själva uppskattar den undervisning de fått och anser att de utvecklat strategier för bättre läsförståelse. I överensstämmelse med tidigare forskning visar vår studie att ett rikt ordförråd och god ordförståelse, som gynnar elevernas förförståelse, tillsammans med effektiv användning av läsförståelsestrategier är viktiga aspekter för att elever ska kunna ta sig an texter på egen hand.

In der Bildungspolitik wird zunehmend die Digitalisierung des schulischen Unterrichts gefordert. Dabei stellt sich die Frage, ob alle Schüler/innen gleichermaßen von dem zunehmenden Einsatz digitaler Lernmedien im Unterricht profitieren können. Insbesondere Kinder mit Aufmerksamkeitsstörungen haben Schwierigkeiten bei der Planung und Strukturierung ihrer Lernprozesse. Die störungsbedingt leichte Ablenkbarkeit durch externe oder interne Faktoren erschwert das Aufnehmen der Lerninhalte zusätzlich. Während externe Ablenkungen in Lernsituationen durch Umgebungsreize auftreten können, entstehen interne Ablenkungen beim computerbasierten Lernen beispielsweise durch die Möglichkeit, im Internet bevorzugt Seiten nach persönlichem Interesse anstatt nach der Passung zu einer gestellten Lernaufgabe auszuwählen. In zwei empirischen Studien wurde untersucht, inwiefern aufmerksamkeitsgestörte Kinder beim computerbasierten selbstregulierten Lernen durch metakognitive Prompts unterstützt werden können. Diese stellen Lernhilfen dar, die in Form von Pop-Up Fenstern im Lernprogramm eingebunden sind und zu metakognitiven Aktivitäten, wie z.B. zur Planung, Steuerung und Kontrolle des eigenen Lernverhaltens, anregen sollen. Basierend auf Forschungsergebnissen zum metakognitiven Prompting und dem Therapieprogramm Training mit aufmerksamkeitsgestörten Kindern (Lauth & Schlottke, 2009) wurde eine computerbasierte Lernumgebung zum Thema Klima und Klimazonen entwickelt. Die im Lernprogramm enthaltenen metakognitiven Prompts zielten auf eine Strukturierung des Lernprozesses, indem sie zuerst aufforderten, die Lernaufgabe genau zu lesen und wichtige Begriffe herauszufiltern. Nachfolgend sollten entsprechend dieser Begriffe aufgabenrelevante Links in der Seitenleiste markiert und innerhalb der Lernphase dann lediglich diese, als relevant markierten Seiten, gelesen werden. Einige Minuten vor Ende der Lernzeit wurden die Teilnehmenden dazu angehalten, den Lernprozess zu kontrollieren und ggf. zu korrigieren. In der ersten Studie dieser Arbeit (untersucht wurden Kinder der Klassen 6 bis 9, N = 44) verbesserten sich die Lernergebnisse der aufmerksamkeitsgestörten Kinder, die metakognitive Prompts erhielten im Vergleich zu einer Kontrollgruppe mit Gestaltungsprompts nicht. Als Ursache wurde die mangelnde Motivation der Teilnehmenden angesehen, den Aufforderungen in den metakognitiven Prompts Folge zu leisten und ihr Wissen im Lerntest adäquat wiederzugeben. Aus diesem Grund wurde in der zweiten Studie ein motivationaler Anreiz für die Promptbefolgung und die Beantwortung des Wissenstests eingebunden. Untersucht wurden 40 Schüler/innen mit einer Aufmerksamkeitsstörung der Klassenstufen 7 bis 9. Wie in der ersten Studie erfolgte die Zuweisung zu Experimentalgruppe (EG, motivationaler Anreiz für die Promptbefolgung) und Kontrollgruppe (KG, kein motivationaler Anreiz für die Promptbefolgung) randomisiert. Beide Gruppen arbeiteten in der gleichen Lernumgebung, erhielten die gleiche Lernaufgabe, sowie dieselben metakognitiven Prompts. Allen Teilnehmenden wurde für ein gutes Ergebnis im Wissenstest ein motivationaler Anreiz gestellt. Schüler/innen der EG wurden zusätzlich für die Befolgung der metakognitiven Prompts motiviert: die drei Teilnehmenden, welche die Prompts am besten befolgten, sollten einen Geldgutschein bei einem Einkaufsmarkt ihrer Wahl gewinnen. Es zeigte sich, dass in der EG im Vergleich zur KG keine besseren Ergebnisse im Wissenstest erreicht, jedoch die metakognitiven Prompts signifikant besser befolgt wurden. Betrachtet man die gesamte Stichprobe, stellte das Ausmaß der Promptbefolgung für das Fakten- und Transferwissen einen signifikanten Prädiktor dar. Trotz des fehlenden Gruppenunterschieds konnte der lernförderliche Effekt der metakognitiven Prompts somit bestätigt werden. Demzufolge stellt die Einbindung metakognitiver Prompts in computerbasierten Lernumgebungen eine Möglichkeit dar, Kinder mit Aufmerksamkeitsstörungen in ihrem Lernprozess erfolgreich zu unterstützen. Aufgrund der geringen Stichprobenzahlen haben die im Rahmen dieser Arbeit vorgestellten Studien eher einen explorativen Charakter. Dennoch zeigen sie sowohl Ansatzpunkte für die weitere Forschung als auch für die Therapie und die damit verbundene bzw. bezweckte Übertragung der Trainingsinhalte in den schulischen Kontext auf.

Diese Arbeit untersucht prominente Erfassungsmethoden metakognitiver Aktivitäten die während des Lernprozesses zum Einsatz kommen (online) auf deren Güte und Reaktivität. Im Fokus stehen die Methoden Laut-Denken, Fragebogenmethode sowie die Erfassung von Lernleistungsurteilen. Lernaufgaben werden durch komplexe Textlernaufgaben sowie Problemlöseaufgaben in deren Rahmen abduktive Schlüsse gefordert sind repräsentiert. In Studie 1 wurden metakognitive Aktivitäten die mittels retrospektiv eingesetzten Fragebögen sowie mittels Laut-Denken erfasst wurden gegenübergestellt. Dabei wurden die Fragebogenitems parallel zum polytomen Kategoriensystem mit dessen Hilfe die Daten aus der Laut-Denken-Methode ausgewertet wurden konstruiert. Im Rahmen der Auswertung der Laut-Denken Daten war die Übereinstimmung zweiter unabhängiger, gut geschulter Urteiler unbefriedigend. Die Übereinstimmungsunterschiede zwischen den Kategorien sowie zwischen den Probanden waren erheblich. Dies weist darauf hin, dass das Kategoriensystem nicht zur Auswertung der Laut-Denken Daten geeignet ist. Zudem scheinen große Unterschiede in der Nutzung metakognitiver Aktivitäten zwischen den Probanden zu bestehen. Zwischen Fragebogendaten und Laut-Denken-Daten besteht ein geringer nicht signifikanter negativer Zusammenhang. In Studie 2 wurde die Reaktivität der Laut-Denken-Methode und der Aufzeichnung von Lernleistungsurteilen während des Bearbeitens einer Textlese- sowie Problemlöseaufgabe untersucht. Die Ergebnisse dieser experimentellen Studie mit 2x2 Design legen nahe, dass von Laut-Denken im Rahmen von Problemlöseaufgaben reaktive Effekte zu erwarten sind. Von Lernleistungsurteilen hingegen sind reaktive Effekte lediglich im Rahmen von komplexen Textleseaufgaben zu erwarten. Auch im Rahmen dieser Erhebung mittels Laut-Denken konnte lediglich eine unbefriedigende Reliabilität der Messung berichtet werden obgleich in dieser Studie 11 unabhängige Urteiler zum Einsatz kamen. Auch hier wurde keine erwähnenswerte Korrelation zwischen Fragebogendaten und Laut-Denken Erhebung ermittelt. In Studie 3 wurden metakognitive Aktivitäten zu mehreren Messzeitpunkten im Kontext einer komplexen Gruppenlernaufgabe erhoben. Die Ergebnisse weisen auf einen individuellen Einsatz metakognitiver Aktivitäten unabhängig von der Lernsituation hin. Insgesamt lassen die Ergebnisse der Studien darauf schließen, dass Laut-Denken zumindest dann keine valide Erfassung metakognitiver Aktivitäten während des Lernens ermöglicht, wenn polytome Kategoriensysteme mit einer hohen Anzahl an Kategorien zum Einsatz kommen. Außerdem ist in spezifischen Lernsituationen von potentiellen reaktiven Effekte der Erhebung auszugehen. Dies gilt auch für die Erfassung des Monitoring- und Überwachungs-/Regulierungsverhaltens mittels Lernleistungsurteilen.

Diese Arbeit untersucht prominente Erfassungsmethoden metakognitiver Aktivitäten die während des Lernprozesses zum Einsatz kommen (online) auf deren Güte und Reaktivität. Im Fokus stehen die Methoden Laut-Denken, Fragebogenmethode sowie die Erfassung von Lernleistungsurteilen. Lernaufgaben werden durch komplexe Textlernaufgaben sowie Problemlöseaufgaben in deren Rahmen abduktive Schlüsse gefordert sind repräsentiert. In Studie 1 wurden metakognitive Aktivitäten die mittels retrospektiv eingesetzten Fragebögen sowie mittels Laut-Denken erfasst wurden gegenübergestellt. Dabei wurden die Fragebogenitems parallel zum polytomen Kategoriensystem mit dessen Hilfe die Daten aus der Laut-Denken-Methode ausgewertet wurden konstruiert. Im Rahmen der Auswertung der Laut-Denken Daten war die Übereinstimmung zweiter unabhängiger, gut geschulter Urteiler unbefriedigend. Die Übereinstimmungsunterschiede zwischen den Kategorien sowie zwischen den Probanden waren erheblich. Dies weist darauf hin, dass das Kategoriensystem nicht zur Auswertung der Laut-Denken Daten geeignet ist. Zudem scheinen große Unterschiede in der Nutzung metakognitiver Aktivitäten zwischen den Probanden zu bestehen. Zwischen Fragebogendaten und Laut-Denken-Daten besteht ein geringer nicht signifikanter negativer Zusammenhang. In Studie 2 wurde die Reaktivität der Laut-Denken-Methode und der Aufzeichnung von Lernleistungsurteilen während des Bearbeitens einer Textlese- sowie Problemlöseaufgabe untersucht. Die Ergebnisse dieser experimentellen Studie mit 2x2 Design legen nahe, dass von Laut-Denken im Rahmen von Problemlöseaufgaben reaktive Effekte zu erwarten sind. Von Lernleistungsurteilen hingegen sind reaktive Effekte lediglich im Rahmen von komplexen Textleseaufgaben zu erwarten. Auch im Rahmen dieser Erhebung mittels Laut-Denken konnte lediglich eine unbefriedigende Reliabilität der Messung berichtet werden obgleich in dieser Studie 11 unabhängige Urteiler zum Einsatz kamen. Auch hier wurde keine erwähnenswerte Korrelation zwischen Fragebogendaten und Laut-Denken Erhebung ermittelt. In Studie 3 wurden metakognitive Aktivitäten zu mehreren Messzeitpunkten im Kontext einer komplexen Gruppenlernaufgabe erhoben. Die Ergebnisse weisen auf einen individuellen Einsatz metakognitiver Aktivitäten unabhängig von der Lernsituation hin. Insgesamt lassen die Ergebnisse der Studien darauf schließen, dass Laut-Denken zumindest dann keine valide Erfassung metakognitiver Aktivitäten während des Lernens ermöglicht, wenn polytome Kategoriensysteme mit einer hohen Anzahl an Kategorien zum Einsatz kommen. Außerdem ist in spezifischen Lernsituationen von potentiellen reaktiven Effekte der Erhebung auszugehen. Dies gilt auch für die Erfassung des Monitoring- und Überwachungs-/Regulierungsverhaltens mittels Lernleistungsurteilen.