Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2006.

Studiens syfte var att med ett historiskt perspektiv undersöka, utifrån ett förändrat behov i samhället gällande behoven av att kommunicera och förstå texter, synen på läsförståelse och framförallt hur undervisningen i detta har sett ut genom åren.  Studien utgick från den kvalitativa metodansatsen Livsberättelser och baserades på 7 intervjuer med pedagoger som varit verksamma i skolan i många år. Avsikten var att enligt den fenomenologiska erfarenhetsfilosofin söka kunskap och förståelse genom andra människors tolkningar och erfarenheter. Bakgrunden bestod av en beskrivning utifrån litteratur och befintlig forskning om lärarens roll i läsförståelseundervisning samt vikten av att undervisa både strukturerat och explicit i läsförståelsestrategier. Resultatet visade att undervisningen i många år enbart har handlat om att lära barn att läsa, avkoda och att förståelsen då troddes komma automatiskt. Forskning har visat att det krävs en mer explicit undervisning och studiens resultat visade att denna typ inte återfanns i skolan förrän de senaste åren. Slutsatsen var att det har hänt en hel del i skolan kring undervisning i läsförståelse men att det har tagit tid. Det visade sig även finnas en del kvar att utveckla och att den bästa utvecklingen skedde tillsammans i ett kollegialt lärande.

I den här kvalitativa studien undersöks hur lärare beskriver att de undervisar i och bedömer elevers läsförståelse samt huruvida lärarna kan sägas stödja eleverna till ett högre metakognitivt tänkande. Fem intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1–6 i en kommun i södra Sverige. Resultaten visar att flera lärare saknar ett språk för och medvetenhet om ett utvecklande av elevers metakognitiva tänkande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare i studien besitter dock stor kunskap om hur de kan utveckla elevers läsförståelsestrategier samt bedöma elevers läsförståelse.

Vårt syfte med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare bör stödja elever och utforma sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan idag. Metoden för detta arbete har varit att genom databaser söka efter relevanta vetenskapliga texter samt att koppla dessa till rådande styrdokument i grundskolan samt gymnasieskolan. Resultatet visar på vikten av att möta flerspråkiga elever genom språkinriktad undervisning med stöd av metakognitiva strategier. Det är även av betydelse att stödja eleverna i deras starkaste språk genom transspråkande. Det påvisas även vara av nytta att använda multimodala hjälpmedel i kombination med transspråkande strategier för att stödja eleverna i deras utveckling och lärande.  Slutsatsen är att en språkinriktad undervisning där ett metakognitivt perspektiv i kombination med transspråkande bör användas för att möta de språkligt heterogena elevgrupper vi möter som lärare i våra klassrum. Översikten visar att utmaningen för professionen ligger i den språkliga kompetensen då varje enskild lärare inte har kunskap i alla elevers olika språk de kommer möta i sitt yrke. Vidare föreslås vidare forskning inom området för hur skolan påverkar integrationen för de med annat modersmål på sikt i samhället. Även ett intressant område för examensarbete föreslås där lärares didaktiska ledarskap i kombination med språkinriktad undervisning med metakognitivt perspektiv kan vara intressant att undersöka.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om vad elever i gymnasiesärskolan har för syn på sin egen läsning. Särskilt uppmärksammades läsningens betydelse för deras upplevelse av delaktighet i den skriftspråkliga kulturen. Studien tog sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vad innebär det att vara delaktig i en skriftspråkligkultur enligt eleverna? Vilka positiva upplevelser, möjligheter och begränsningar beskriver eleverna när det gäller den egna läsningen? Studien grundar sig på intervjuer med tio elever i gymnasiesärskolan. Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor. När intervjuerna var genomförda transkriberades de och en tematisk analys gjordes. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsning samtidigt som de har en medvetenhet om begränsningar inom avkodning-och läsförståelse även om de har svårigheter att beskriva dem ytterligarare vilket har med deras metakognitiva förmågor att göra. Inom en för eleverna känd kontext finner de lämpliga strategier för ökad förståelse. Däremot visar studien att eleverna känner en osäkerhet inför kommande arbetsliv för att inte ha kapacitet att klara att läsa information från olika myndigheter och inom kommande arbete. Viktiga aspekter för delaktighet för eleverna är att kunna läsa informativa texter, skyltar och hänvisningar för att känna sig delaktiga i den skriftspråkliga kulturen.

Syftet med denna uppsats är att studera de förhållanden som gynnar barns utveckling av läsförståelse och ta reda på olika undervisningsstrategier som läraren kan använda sig av. Genom att studera tidigare forskning åskådliggörs faktorer och metoder som ökar elevernas prestation i läsförståelse. Studien inriktar sig på läsförståelse för elever i förskoleklass och årskurs 1-3. Resultatet är uppdelat i två huvudfrågor, faktorer som gynnar elevernas läsförståelse och undervisning som gynnar elevers läsförståelse. Resultatet är framställt utifrån tio artiklar och två avhandlingar som analyserats och utvärderats. Litteraturstudien framhåller att ett brett ordförråd, metakognition, mindre klasstorlekar och samarbete mellan elever är faktorer som gynnar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att lärarens kompetens är en avgörande faktor. Litteraturstudiens resultat pekar på att läsförståelsestrategier ska undervisas i tidig ålder, i samspel med varandra samt före, under och efter läsning.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera några pedagogers tankar om begreppet metakognition i förhållande till sin egen och elevers utveckling och lärande. Studien presenterar några valda delar av forskningen om metakognition och hur denna kan knytas till barnets utveckling och lärares undervisning. Några rapporter om skolutveckling presenteras också helt kort. Tre specialpedagogiska teorier presenteras inom ramen för det teoretiska perspektivet. En kvalitativ metodansats har använts och studiens empiriska data består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger med olika bakgrund och erfaren-heter. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod utifrån studiens syfte och frågeställningar. Analysprocessen resulterade i fem teman: Ett abstrakt begrepp; metakognitiva uttryck i lärarens praktik; en gemensam bas; hinder och skyddsfaktorer; anpassningar och stödstrukturer. Att studera hur några lärare förhåller sig till metakognition i relation till den egna praktiken kan bidra till att öka förståelsen för läraruppdragets komplexitet och möjligheter till utveckling av detsamma. Det kan bli ett stöd till skolorganisationer när de planerar undervisning för elever och fortbildning för lärare så att de kan utveckla sin praktik i en riktning som gör att alla elever har möjlighet att bli ägare av sitt eget lärande. Studien visar att pedagogerna har varierande kunskaper och erfarenheter av metakognition. De ser ett behov av att prioritera pedagogiska och didaktiska frågor i det kollegiala utvecklings-arbetet. I förhållande till sin praktik varierar deras kunskaper om metakognitiva insatser och lärstrategier. Informanterna upplever att lärarens roll för elevernas möjlighet att vara metakognitiva i klassrummet är avhängigt lärares kunskaper om metakognition och deras förmåga att medvetet införliva metakognitiva strategier i klassrummet. Förutsättningarna för att arbeta processinriktat är enligt dem beroende av en organisation som är inlyssnande, tillitsfull och inkluderande. De ser att stödstrukturer som hjälper elever att planera, driva arbetet framåt och reflektera över process och resultat är viktiga för att metakognitiv aktivitet ska främjas. I sina respektive verksamheter menar de att det finns olika stor medvetenhet om att arbeta på detta sätt. Informanterna upplever att ämnesöverskridande verksamhet och processdrivet arbete bidrar till att utveckla metakognitiva färdigheter och erfarenheter på ett bättre sätt än traditionell undervisning. De anser att elever behöver få in en vana att reflektera och tänka om sitt lärande tidigt för att bli ägare av sitt eget lärande.

Intresset för kognitiva teorier kopplat till inlärning har på senare tid ökat. Vår studie intresserar sig för hur elever utvecklar metakognition i relation till läsförståelse genom att undersöka elevens användning och förståelse för läsförståelsestrategier. Metakognition i vår studie hänvisar till elevers medvetenhet om sin egen tankeprocess samt elevernas benägenhet att ta kontroll över den. Studien syftar till att belysa elevers förståelse för och användning av läsförståelsestrategier i förhållande till deras utveckling av metakognition kopplat till läsförståelse. Den huvudsakliga metod som används är elevintervjuer och även enkätundersökningar med lärare för att ge en bakgrund till elevernas undervisning i läsförståelsestrategier. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är teorier om metakognition. Resultatet visar att flera elever använder läsförståelsestrategier, vissa elever använder sig av mer än en strategi och överlag används problemlösningsstrategier mest. Föreliggande studie kan utifrån olika perspektiv finna en antydan för att elever i årskurs 6 utvecklat metakognition.

This study aims to create a better understanding of how the subject of reading and more specifically reading comprehension is being approached and understood within the upper secondary schools in Sweden and also to find out if anything has changed in recent years. This is done by performing a systematic review of several research studies concerning the subjects of reading, reading comprehension and the use of reading strategies within said upper secondary schools. All of these studies have been written within the last ten years and can, when analyzed and compared, provides a better understanding of how reading comprehension is understood and handled within the Swedish school, how the actual teaching of the subject of reading is being carried out and finally how reading strategies can play a part in strengthening reading comprehension and if this is something that is actually being done today.All of the researchers points out that the reading instructions over all and more specifically the reading comprehension and the reading strategies on the upper secondary schools can be improved. Some of the keypoints highlighted are the awareness of reading strategies and how they can be used and to motivate the students to read. The researchers cannot, however, come to an agreement of how that best can be done. It can also be ascertain that the National agency for Education needs to clarify the instructions concerning reading instructions so that the teachers are able to educate and motivate the students in the best possible way.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska är att ta reda på elevers erfarenheter av läsförståelse samt användning av lässtrategier, med koppling till formatet. Följande frågeställningar har utgjort arbetets grund: Vilka erfarenheter har elever av att arbeta med läsförståelse och vad upplever de att de behärskar för strategier? Vilken uppfattning har elever av sin läsförståelse i relation till formatet de läser i? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt så intervjuades sexton elever, åtta elever i en årskurs 5 och åtta elever i en årskurs 6. Som framtida lärare har detta givit oss en djupare förståelse i utformning av läsförståelseundervisning, med stöd från ett elevperspektiv. Resultatet från intervjuerna har analyserats med grund av tidigare forskning och RAND som förklaringsmodell för läsförståelse. RAND inbegriper både kognitiv och sociokulturell teori. Följande slutsatser av resultatet har dragits: majoriteten av elever besitter en traditionell upplevelse gällande att arbeta med läsförståelse, som att läsa en text och svara på tillhörande frågor. Lässtrategier är ett okänt ord men en känd praktik. Eleverna kan prata om lässtrategianvändning utan att vara medvetna om att det är lässtrategier de redogör för. Majoriteten av elever ansåg att den analoga boken gav en djupare förståelse och en viss känsla vid läsning. En del föredrog ett digitalt format då det besatt fördelar som att kunna förstora text. Sammanfattningsvis kan vi tolka elevernas svar som att kontexten har en avgörande betydelse, precis som att det finns olika texttyper finns det olika läsare, med olika behov. Vi lär oss olika och det finns inte ett rätt sätt som gäller för alla. Läraren har en betydande roll i utformning av undervisning och användandet av ämnesspecifika begrepp, som lässtrategier. Lässtrategier behövs kontinuerligt användas och uttalas av undervisande lärare. Avslutningsvis vill vi poängtera att lärarens roll för utformning av undervisning, är avgörande för elevernas förståelse.