This study was conducted in the Master program at The Music Pedagogical Center (MPC) at The Royal College of Music in Stockholm. Korta musikresor (Short Music Journeys) is the Swedish term used for a receptive method of music therapy adapted from the tradition of The Bonny Method of Guided Imagery and Music (BMGIM) and the theory and practice of Expressive Arts Therapy. The KMR method uses carefully selected short pieces of music, lasting between 2 and 5 minutes, to work on various psychological problems and life- crises. The music session is conducted in a slightly altered state of consciousness with a clear focus being established beforehand in a verbal dialogue with the psychotherapist. There is also the possibility of using artwork to process and explore the imagery after the music listening. KMR can be used as the main approach in short-term therapy, or as one of various methods that are applied in the course of treatment. The overriding aims of the study were to develop theoretical perspectives and clinical understandings of the use of KMR. Three different possible research domains were established: to study the method from the perspective of practicing therapists to study the method from perspective of clients to study the effects and uses of the method with the aim of identifying client groups for whom it can be particularly helpful This study at hand, focuses on the first area – how therapists practicing KMR experiences and describes this approach. Initially five therapists that had undertaken a specialized one-year training in KMR were interviewed. The material was analyzed using the qualitative method of Grounded Theory. More data was collected as the process proceeded. The study resulted in a theoretical model called the KMR-mandala which places the method in an intersubjective context where music listening helps building and deepening the relationship between client and therapist. The model consists of one main category termed The musical experience, and six related categories called: Surrender, Stream of Feelings, Here and Now, The Aesthetics, Imagination, The Music Choice. Further research is suggested to modify and further develop a theory of KMR in music therapy. A client perspective is seen as the next natural research step. / <p>Magisteruppsats i musikpedagogik, inriktning musikterapi</p>

This is a two year master's thesis in the field of museum and cultural heritage studies. The purpose of the thesis is to examine different opinions among museum employees about the role of museums. The thesis also aims to find out to what extent and in what way these opinions are influenced by the museum's own policy documents, the national cultural policy and the academic field of museum studies. I have conducted qualitative research interviews with six employees from three different cultural history museums. The theoretical framework of the thesis is based on Laruajane Smith's term authorized heritage discourse. According to Smith, there exists an au- thorized heritage discourse which dictates what heritage is, how it should be handled, and by whom. With this in mind I have identified the museums policy documents, the national cultural policy and the field of museum studies as authorized heritage discourses in their own rights which might influence the opinions of museum employees. To contextualize and further analyze these opinions, I have used a selection of museological research. The thesis concludes that there exists a broad spectrum of opinions about the role of museums. Most opinions are in one way or another influenced by the authorized heritage discourses that I have identified. The interpretation of these discourses, however, seem to differ between museums and between the interviewed employees. The most common standpoint is that museums exist to serve the public. How this is to be accomplished is interpreted in different ways. Some hold that the museums should provide a sense of community, others think that they should be places of learning and others that the museums should be able to make visitors reflect upon contemporary global issues.

Vår problemformulering: Hur bemöter förskollärare flerspråkiga barn i verksamheten? Vilka arbetssätt och metoder använder förskollärare i sitt praktiska arbete med de flerspråkiga barnen? Det är ur Lahdenperäs kulturkonstrastiva perspektiv problemområdet kommer att belysas. Det kulturkontrastiva perspektivet innebär att en kulturs värderingar uppfattas som självklara och är normala för de personerna som lever i kulturen. För att en kulturs värderingar ska bli synliga ska de mötas av värderingar från andra kulturer (2000 i Linde (red.)). Andra teorier som belyser vårt område är Vygotskijs teori kring barns uppfattning av språkets form och betydelse och Merleau-Pontys teori om kroppsspråk. Metoder som används i undersökningen är intervju och observation. Undersökningsgruppen: sex stycken förskollärare. Resultatet av undersökningen visar bland annat att förskollärare bemöter flerspråkiga barn genom att bygga relation till barn och föräldrar och därigenom skapa trygghet och stärka barnens identitet. Arbete med värdegrunden lyfts upp som viktig i arbetet med flerspråkiga barn. Likaså olika material som används i barnens språkutveckling. Förskollärarna pekar också på vikten att se sig själv som redskap bland annat i användningen av TAKK och kroppsspråk som metod.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv. Resultatet pekade dock på att sjuksköterskan till viss del handlar utifrån sitt inre etiska ansvar i den dagliga omvårdnaden såsom den teoretiska ansatsen beskriver. Ett reflekterande förhållningssätt medvetandegör den etiska dimensionen i omvårdnaden. Ansvar i omvårdnaden ansågs vara att tillgodose varje patients individuella behov. Emellertid påvisade resultatet vissa hinder och förutsättningar för en god omvårdnad. Mod framkom som en betydande egenskap hos sjuksköterskan eftersom det upplevdes ett behov av att försvara sitt ansvarsområde-omvårdnaden. ABSTRACT The aim of this subject is to find out how the nurse meets with her inner ethical responsibilities and to bring forward and consider the ethical dimension of caring. The study is empirical and has its base in a qualitative method with an analysis of content. Data has been gathered from four practising hospital nurses. The research connects on to Katie Eriksson?s theory of caring and to Iréne von Post. The ethics of the nurses interviewed is to a large content seen from a medical point of view. Yet, the result points to the fact that the nurse partly acts from her inner ethical responsibility in daily care, as the theoretical suggestion describes. A reflective attitude raises the level of consciousness of the ethical dimension in health care. It is considered that the responsibility of nursing is to be able to meet the need in every single patient. However, the result showed some hinders and necessary qualities for good health care. Courage is one important trait among nurses, as they feel a need to be able to stand up for their field of responsibility, namely caring.

Göteborgs Stad tog år 2008 beslutet att införa salutogent arbetssätt. Detta innebar att inom fyra år skulle alla medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad ett salutogent förhållningssätt innebar. Alla insatser inom äldreomsorgen ska vara utformade efter hur de äldre upplever KASAM och bland medarbetarna ska tre kvalitetsfaktorer öka: delaktighet/påverkan, erkänsla och arbetstillfredsställelse. Det ska också finnas en mall för vad som krävs av verksamheterna för att bli salutogen-diplomerad. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om enhetschefer och medarbetare inom äldreomsorgen tycker att de idag arbetar salutogent, om det är någon skillnad på arbetssättet före och efter beslutet togs 2008 och om det salutogena arbetssättet genomsyrar hela verksamheten. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Tre enhetschefer och tre medarbetare intervjuades. Intervjuerna har spelats in och senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna tyckte sig vara medvetna om vad det salutogena arbetssättet innebar, de var positivt inställda till att förändra sitt arbetssätt men tyckte samtidigt att de fortfarande arbetade patogent. Alla respondenterna tycktes vänta på att någon skulle sätta igång förändringsarbetet. Denne någon var enligt respondenterna någon överordnad som också skulle bidra med ökade resurser. Medarbetarna saknade framför allt organisation, ledning, rutiner och tid medan enhetschefer saknade utarbetat material, personalbemanning och kompetens. Respondenterna uttryckte att deras arbete gick ut på att försöka klara av sitt arbete på ett drägligt sätt genom tillfälliga kortvariga lösningar och att det hela tiden kom upp nya problem att lösa vilket gjorde att den långsiktiga planeringen var omöjlig. Det salutogena arbetssättet var under intervjuerna fokuserade på omvårdnaden av brukarna och tanken att det skulle genomsyra hela verksamheten kom endast på tal när den direkta frågan kom upp.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse. Jag har valt "most similar system design" (mssd) som är baserad på logiken att man kan förklara skillnader med skillnader i detta arbete. Historiskt sett har slöjdämnet i de undersökta länderna vuxit fram på liknande sätt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i ämnet slöjd. Jag har valt ut 10 olika aspekter i min jämförelse. De 9 första syftet med ämnet, slöjdtraditioner, färg och form, design och estetik, eget ansvar, problemlösning, processarbete, verktyg och redskap, miljö och säkerhet visar på likheter medan en skillnad är att slöjden i Finland och Norge är mer inriktad mot entreprenörskap samt att slöjden i Danmark är mer inriktad mot design.

Äta här, sova där, promenera här, åka bil där – arkitekturen är ständigt en manual att förhålla sig till. Vad händer om jag bara vrider på min bild av verkligheten en aning; tittar från ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper från egna rumsliga erfarenheter. Genom att sätta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utsträckning lämna aspekter som funktion och rationalitet i det skapande stadiet. Vad uppstår när arkitekturen befinner sig i gränslandet mellan det konkreta och det abstrakta, mellan arkitektoniska former och proportioner som vi känner igen med våra kroppar (golv, tak, dörr, fönster) och former som vi inte relaterar till lika tydligt? Jag utgår ifrån det jag ser, analyserar arkitekturen inifrån rummen jag lever i, jag abstraherar, jag vrider och vänder, lägger lager på lager. Kan transformationen från det som är befintligt ge mig något nytt, något mer, något annat? “Äta här sova där” handlar om ett sökande efter något, ett sökande efter rumsligheter som både finns bortom mig själv och inom mig själv. Rum som jag finner spännande och fascinerande. Metoderna jag använder mig av har en central roll i arbetsprocessen. Jag tror att det är viktigt att medvetandegöra de metoder som man som arkitekt använder sig av i skapandet av arkitektur. Att förstå hur dessa metoder hänger ihop med det som i förlängningen blir till byggnader, rum och levnadsmiljöer; att förstå att metoderna påverkar hur arkitekturen ser ut och för vem den byggs. ”Äta här sova där” är ett försök till att utmana mig själv till att just uppmärksamma och göra annorlunda. Det är en konstnärlig utforskning av en existerande miljö. En medveten lek för att ta fram nya former och rum, att släppa kontrollen och sedan ta den tillbaka.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vilka lösningsstrategier som finns vid division, vilka som används vid av eleverna samt vilka lösningsstrategier som lärarna undervisar om i årskurs 5. För att ta reda på detta samlades data in genom enkäter där 77 elever deltog samt intervjuer med tre lärare och sju elever. Resultatet visar på att lärarnas lösningsstrategier inte stämmer helt överens med elevernas val av metod. Vid intervjuer med lärarna framkom det att lång division var den metod som användes mest frekvent. Multiplikation var det enda räknesätt som var inblandat vid utlärningen av division. Studien visar dock på att eleverna gärna använder subtraktion eller addition som lösningsstrategi istället för att använda någon form av divisionsalgoritm.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.