I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta. Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt. Det räcker inte att bara sälja produkten utan det är viktigt för organisationen att bygga upp ett förtroende med kunderna. Det är därför viktigt för företag att knyta sina produkter till något för att konkurrera bättre. Sponsring kan vara ett sätt för företagen att skapa en fördel gentemot konkurrenter vid affärsuppgörelser. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringen av Färjestad BK och få en förståelse för hur idrottsklubben jobbar med sponsringen. Vi vill även undersöka samarbetet mellan idrottsklubben och företagen som sponsrar. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes via telefon och via besök på företagen. En intervju genomfördes även via mail. Vi har kunnat dra slutsatsen att Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt då ishockeyklubben har ett gott rykte både organisatorisk och sportsligt. Aktörerna inom klubben uppfattas som väldigt trevliga och professionella. Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt främst genom att klubben anses ha ett bra anseende och inga skandaler förekommer inom organisationen. Beroende på vilka mål och motiv företagen har med sponsringen ställer de olika krav på samarbetet. Det vanligaste motivet till sponsring är exponering av företagen. Alla undersökta företag vill förknippas med Färjestad BK då klubben har ett gott anseende. Många andra av de intervjuade företagen vill samarbeta med Färjestad BK så det gynnar samhället och dess invånare. Det framkommer tydligt att sponsorerna inte skulle gilla om Färjestad BK riskerar att skamfila sitt rykte genom till exempel dopingskandaler eller liknande. De mindre företagen tenderar att tänka mer med hjärtat. Sponsringens värde är olika för företagen. Värdet beror på företagens motiv, mål och krav med sponsringen. Sponsringen gör att ett företag kan ha en viss fördel gentemot en konkurrent i ett affärsutbyte. Sponsring bidrar även till att skapa positiva attityder om det egna företaget, att synas med ishockeyklubben ger mycket tillbaka. Att synas med ett väletablerat varumärke stärker hela organisationen och bidrar till att gemene man kan få en mer positiv bild av företaget. Skapandet av nätverk är den största fördelen med sponsringen enligt de undersökta företagen.

I takt med att samhället och hälso- och sjukvården förändras torde det vara så att ledare ständigt hanterar minskade resurser som kan påverka arbetsförhållanden. I en tid då behovet av engagerade medarbetare är som störst, är arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhållningssätt och handlingar påverkas av förväntningar, krav och faktiska förhållanden på arbetet. Ledarskapet måste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstår på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har valts. I intervjuerna utkristalliserade sig sju kategorier: omsorg om medarbetarna, tillit till medarbetarna, öppet tillåtande klimat för medarbetarna, bekräfta medarbetarna, skapa delaktighet för medarbetarna, ge möjligheter till kompetens för medarbetarna och tydlig styrning i verksamheten för medarbetarna. Materialet analyserades och bearbetades. Materialet i studien var med en geografisk spridning med sex chefer från båda könen i åldrarna 30 till 58 år. Respondenterna har ansvar för olika verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Respondenternas svar överraskade då författarnas erfarenhet är att många chefer idag inte alltid har förutsättningar att kunna vara närvarande hos medarbetarna på arbetsplatsen. Första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap att vara närvarande, att stimulera medarbetarna och att inge förtroende.

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today’s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, Djävulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas Rådström (2013). The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar. The creator’s understanding for the human beings increases the more he learns about the humans and their free will and the closer to humanity he gets.

Den traditionella strategiska skolan består av en uppdelning mellan civilt och militärt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskräckning/ påtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi är viktiga utgångspunkter. Men går det teoretiska ramverk som till stor del här-stammar från von Clausewitz att tillämpa på cyberrymden? En miljö som präglas av att den för-ändras så fort någon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska gränser och där skillnaden mellan militärt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillämpning på Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersäkerhetsstrategier. Syftet med denna uppsats är att pröva hur väl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas. Vidare syftar uppsatsen till att försöka utröna hur närliggande nationer och viktiga samarbets-organisationers strategier kan ge vägledning vid utformning av en svensk cyberhetssäkerhetsstra-tegi. Detta gäller avseende såväl teoriutveckling avseende strategi samt formuleringen av mål, me-del och metoder. Resultatet visar att teorierna fortsatt är tillämpbara, även om en viss förskjutning av begreppens innebörd förekommer. Samtliga av de studerade strategierna är defensiva till sin karaktär och kan anses utgöra exempel på indirekta strategier. Finland och EU:s strategier är mer tydligt hållna än Estlands och Norges och bör kunna ge god vägledning vid utformningen av en svensk cybersäker-hetsstrategi.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i  Skogsstyrelsens projekt ”Skogliga skattningar med laserdata”. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha. För enskilda bestånd, varierade differensen mellan -31,7 % och +50,5 %. Slutsatsen var att laserskattningarna från projektet ”Skogliga skattningar med laserdata” är relativt säkra över ett större område, t. ex. på fastighetsnivå. På beståndsnivå får man vara mer försiktig i tolkningen av resultaten från skattningarna, då felen var så pass stora i enskilda bestånd. Undersökningen visade också att skattningarna av grundytan i barrskogsbestånd är mer noggrannt skattade än grundytan i lövdominerade bestånd, fram för allt när lövandelen är över 50 %.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:•Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning?•Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen?•Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut?•Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut?•Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta. Denna teoretiska utgångspunkt fann vi i Göran Lindes bokDet ska ni veta!Det verktyg som den innehåller, som har brukats i denna studie, är läroplansteorin.Våra resultat visar att tiden som läggs på kostundervisningen inte räcker till. Det framkommeräven att den nuvarande läroplanen anses vara svårtolkad och att detta leder till svårigheter gällande val av innehåll i undervisningen om kost. Det finns även en problematik gällande tillgång till lokaler att bedriva den teoretiska undervisningen och utmaningen gällande att möta elevers olika kunskaps-och intressenivåer beskrivs som komplicerad

No description available.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.