Bakgrund: MEWS syftar till att tidigt identifiera försämring hos patienter och för att snabbt sätta in åtgärder och på så sätt förbättra behandlingsresultat. MEWS är ett bedömningsinstrument av inneliggande patienters vitala parametrar vilket införts på många sjukhus internationellt. Flera studier visar att allvarliga händelser hade kunnat undvikas om MEWS hade använts enligt gällande riktlinjer.Syfte: Att utforska hur bedömningen av MEWS-poängen påverkas av olika faktorer och vilka problem som kan uppstå vid användandet av MEWS.Metod: För att utröna kunskapsläget valdes metoden deskriptiv litteraturstudie. Totalt inkluderades 14 artiklar i studien.Resultat: Vid analys av de inkluderade studierna framkom fyra teman; Sjuksköterskans yrkeserfarenhet, kunskap och utbildning, Betydelsen av riktlinjer, Tillförlitligheten med MEWS samt Arbetsbelastning. Sjuksköterskor med längre erfarenhet förefaller ha lättare att använda MEWS. Då riktlinjer saknas riskerar upptäckten av försämring hos patienten att försenas. För att MEWS ska var tillförlitligt krävs att alla parametrar mäts och dokumenteras. Hög arbetsbelastning och en otillräcklig bemanning medför att basala arbetsuppgifter som vitalparametrar åsidosätts.Slutsats: Bedömningen av MEWS påverkas av sjuksköterskans yrkeserfarenhet och kliniska kunnande. Om fokus vid utbildning i MEWS inriktas på utvärdering av den kliniska bedömningen och på kliniskt beslutsfattande ökar förutsättningarna att MEWS används som ett tillförlitligt triggerinstrument för att tidigare upptäcka försämring hos patienter. Problem kan uppstå vid användandet av MEWS då det saknas tydliga riktlinjer och styrdokument vilka är nödvändiga för att sjuksköterskan ska nyttja MEWS på ett effektivt sätt och/eller då mätningarna inte utförts med noggrannhet eller dokumenterats korrekt samt då arbetsbelastningen är hög. / Background: MEWS is aimed as an early detector of deteriorating patients and to rapidly take apropriate meassures, thereby improving treatment outcomes. MEWS is an assessment instrument of hospitalized patients' vital parameters, which is introduced in many hospitals internationally. Several studies show that serious incidents could have been avoided if MEWS had been used in accordance with current guidelines.Aim: To explore how the assessment of MEWS scores are influenced by different factors and problems that can arise when using MEWS.Method: Descriptive litterature rewiev. In total 14 articles was included.Results: The analysis of the included studies revealed four themes; The nurse´ professional experience, knowledge and training, The importance of guidelines, The reliability of MEWS and Workload. Nurses with longer experience appears to be more at ease using MEWS. In the absence of guidelines, detection of deterioration of the patient can be delayed. If MEWS are to be reliable all parameters have to be measured and documented. High workloads and inadequate staffing means that the basic tasks meassuring vital parameters are breached.Conclusions: The assessment of MEWS is affected by the nurse's professional experience and clinical expertise. When training in MEWS focuses on the evaluation of the clinical assessment and clinical decision, increases the chances that MEWS is used as a reliable trigger instrument for earlier detection of deterioration in patients. Problems may arise from the use of MEWS in the absence of clear guidelines and policy documents which are necessary for the nurse to use MEWS effectively and / or when the measurements are not performed with accuracy or documented correctly and when the workload is high.

Bakgrund: Modified Early Warning Score (MEWS) är ett bedömningsinstrument för utvärdering av patienters vitalparametrar. Verktygets funktion är att genom strukturerade observationer identifiera patienter med sviktande vitala funktioner, och således kunna vidta åtgärder innan patienten avlider eller kräver intensivvård. Nyttan av MEWS inom onkologisk heldygnsvård är än så länge dokumenterat i mycket liten utsträckning. En studie från 2012 indikerar att MEWS inte är ett effektivt verktyg för att förutse försämringar hos onkologiska patienter.   Syfte: Att undersöka om patienter inom onkologisk vård uppvisar MEWS 0-17 poäng veckan innan dödsfall. Vidare ämnar författarna vilka specifika parametrar inom MEWS som orsakade förhöjda totalpoäng, samt om några skillnader föreligger mellan män och kvinnor. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie där dokumentation av MEWS-bedömningar granskades i 70 patientjournaler. Resultat: Undersökningsgruppen hade ett genomsnittligt MEWS på 2,99 under den sista levnadsveckan. Av de enskilda variablerna inom MEWS var andningsfrekvens den som oftast gav poäng ≥1. Det genomsnittliga värdet av MEWS steg från 3,13 poäng det sjunde sista till 8 poäng det sista levnadsdygnet, men på grund av den låga frekvensen av mätningar under det sista levnadsdygnet kan inga slutsatser dras från resultatet. Inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor har identifierats. Låg förekomst av registrerade MEWS hos avlidna onkologpatienter orsakade ett stort initialt bortfall.   Slutsats: Studien indikerar att MEWS används i liten utsträckning på onkologiska patienter innan dödsfall. Det är dock inte möjligt att med detta underlag uttala sig om huruvida MEWS är ett relevant verktyg inom den onkologiska vården, och vidare forskning måste därför göras. / Background: Modified Early Warning Score, MEWS, is a scoring system (0-17 points) for assessment of patients’ vital signs. The function of MEWS is to detect deteriating patients at an early stage, and being able to put in adequate treatment before their physical condition worsens. The benefits from using MEWS on oncology patients have so far been researched to small extent. A study from 2012 indicates that MEWS is not an effective tool for detecting deteriation in oncology patients.   Objective: To research if oncology patients have scores 0-17 on MEWS measurements the week before they are deceased. The writers also intend to research which certain parameters within MEWS caused higher overall scores, and lastly whether there are any differences in scores between men and women.   Methods: A retrospective review of medical records was performed on a total of 104 MEWS measurements belonging to 70 deceased patients. Results: The main results show an average MEWS of 2,99 points during the last week of the patients’ lives. Respiratory rate was the variable within MEWS to cause elevated scores (≥1) most often. The average MEWS increased from 3,13 points the seventh day before death to 8 points the last day before death, but due to the low frequency of measurements from the last day of the patients’ lives, it is not possible to make any assumptions based on these results. Furthermore, the initial loss of patients meeting the inclusion criteria was substantial due to low prevalence of registered MEWS.   Conclusion: The results indicate that MEWS is not used on oncology patients to a great extent. It is not, however, possible to determine whether MEWS is a relevant assessment tool in care of oncology patients, and further research is therefore needed.

SAMMANFATTNING Syfte. Studiens syfte var att undersöka dokumentationen av de vitalparametrar som ingår i MEWS samt saturation på kirurgiska vårdavdelningar för patienter som på grund av akut försämring överförts till intensivvårdsavdelning och därmed bidra till ett underlag för utvärdering av MEWS som bedömningsverktyg. Metod. För studien valdes kvantitativ tvärsnittsstudie som studiedesign. Journaler för patienter som förflyttats från en kirurgisk vårdavdelning till Centrala Intensivvårdsavdelningen (CIVA) på grund av akut försämrat tillstånd under våren 2011 granskades. Av 158 granskade journaler motsvarade 19 inklusionskriterierna och värderades genom utarbetad granskningsmall innehållande samtliga vitalparametrar som ingår i MEWS varefter beräkning av MEWS- poäng utfördes. Resultat. I snitt dokumenterades mätvärden från fyra av de sex parametrarna i journalerna vilket visar på att dokumentationen av de vitala parametrarna är ofullständig på de granskade kirurgiska vårdavdelningarna. De parametrar som dokumenterats i flest journaler var temperatur och blodtryck. Saturation dokumenterades i 16 journaler. Vidare visar studien att den vanligaste frekvensen av mätningar var en till två gånger per dygn. I 14 av de 19 granskade journalerna genererade de dokumenterade mätningarna MEWS- poäng fyra och över vilket enligt MEWS- mallen ska innebära att åtgärder vidtas. Slutsats. Dokumentationen av vitalparametrar på granskade vårdavdelningar bedömdes som otillräcklig både med avseende på antal dokumenterade parametrar samt dokumentationsfrekvens över dygnet

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG. Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur och när de skall konsultera MIG utifrån givna kriterier men att de modifierar larmplanen för att nå resultat. Utöver detta anser de att implementeringen ger dem ökad kunskapsutveckling och trygghet i sin yrkesutövning.

Titel: Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med hastigt försämrade patienter efter genomförd ALERT-utbildning Bakgrund: Patienter som fått hjärt- och/eller andningsstillestånd på vårdavdelningar och som läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) har haft försämrade vitalparametrar redan 6-8 timmar innan ankomst till IVA. 50 % av dessa inläggningar hade kunnat förhindras om personalen på avdelningen haft rätt kunskap i att upptäcka varningssignaler och hur de åtgärdas. ALERT-utbildningen uppmuntrar till användandet av ett enkelt verktyg för bedömningen av patienter, vilket leder till ökat självförtroende och minskad ångest i hanteringen av akut sjuka patienter och intensivvård kan undvikas eller sättas in i rätt tid. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med hastigt försämrade patienter efter genomförd ALERT-utbildning Metod: Intervjuer med tolv allmänsjuksköterskor på kirurgisk och medicinsk vårdavdelning. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av texten framkom totalt tre övergripande teman; Ökad förmåga till tidigare varseblivning, Känsla av ökad trygghet i sjuksköterskerollen och Upplevelse av ökad patientsäkerhet. Dessa teman mynnade ut i sex subteman; Tidiga varningssignaler uppmärksammas, Kontroller samt åtgärd vid hastig försämring, Ökat självförtroende, Viktigt med repetition, Struktur ger säkerhet i arbetet samt Sjuksköterskornas stöd för att bedöma olika vitalparametrar. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att ALERT-utbildningen ökar deras självförtroende och höjer patientsäkerheten, samt att regelbundna repetitioner är viktigt för att upprätthålla kunskapen.

Introdução: O Escore de Alerta Precoce Modificado (MEWS) foi desenvolvido para identificação de pacientes em deterioração clínica. O objetivo foi avaliar o desempenho deste escore em enfermaria de hospital público brasileiro. Método: Parâmetros do MEWS (pressão arterial sistólica, frequência cardíaca, frequência respiratória, temperatura e nível de consciência) foram avaliados de 6/6 horas. Os seguintes eventos foram registrados: óbito, parada cardiorrespiratória e transferência para terapia intensiva. Resultados: Foram incluídos 300 pacientes (57±18 anos, sexo masculino: 65%). Observou-se número crescente de eventos combinados de acordo com o maior valor do escore (00%;00%;01%; 09%;19%;28%;89%, respectivamente para os MEWS 0;1;2;3;4;5 e 6; p<0,0001). MEWS>=4 foi o ponto de corte mais adequado para predição destes eventos (sensibilidade:87%, especificidade:85% e acurácia:0,86). Conclusões: MEWS mensura adequadamente a ocorrência de eventos graves em pacientes hospitalizados em enfermaria de um hospital público brasileiro. MEWS>=4 parece ser o ponto de corte mais adequado para predição destes eventos. / Introduction: The Modified Early Warning Score (MEWS) was developed for identification of patients in clinical deterioration. The objective was to evaluate the performance of this score in a Brazilian public hospital ward. Method: MEWS parameters (systolic blood pressure, heart rate, respiratory rate, temperature and level of consciousness) were evaluated 6/6 hours. The following events were recorded: death, cardiorespiratory arrest and transfer to intensive care. Results: 300 patients (57 ± 18 years old, male: 65%) were included. We observed a growing number of events combined according to the highest score (00%, 00%, 01%, 09%, 19%, 28%, 89%, respectively for the MEWS 0; 1; 2; 3; 4, 5 and 6, p <0.0001). MEWS>=4 was the most appropriate cutoff point for prediction of these events (sensitivity: 87%, specificity: 85% and accuracy: 0.86). Conclusions: MEWS adequately measures the occurrence of serious events in patients hospitalized in a ward of a Brazilian public hospital. MEWS>=4 seems to be the most appropriate cutoff point for predicting these events.

SAMMANFATTNING     Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas. Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt.   Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS.   Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades.   Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns. De mest förekommande åtgärderna var att ge smärtstillande läkemedel på generell ordination samt att utföra upprepade kontroller av patientens vitala funktioner. Tjugotvå medicinska åtgärder kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns. De mest  förekommande medicinska åtgärderna var att ordinera provtagning eller odling samt att ordinera  extra dropp. Inte i något fall ledde en poäng enligt MEWS till att någon patient flyttade till en högre vårdnivå.   Slutsats: Det fanns mätningar enligt MEWS för 85 % av patienterna där medianpoängen var 1 av maximala 17. Medianpoängen när åtgärd som ingår i sjuksköterskans profession eller medicinska åtgärder vidtogs var 4. De vanligaste åtgärderna var att ge smärtstillande läkemedel på generell ordination, göra upprepade kontroller, ordinera provtagning,  odling eller extra dropp. / ABSTRACT     Background: Patients with surgical conditions are complex, since many patients have various medical diagnoses besides their surgical condition. Apart from complicating care and treatment, this makes it difficult to detect deterioration in the patient's condition. In order to assess the patient's condition, objective and easily measurable parameters are preferably used. A scoring system, the Modified Ear­ ly Waming Score, MEWS, was developed in the early 1990s and based on some ofthe patient's vital functions: respiratory rate, heart rate, systolic blood pressure, body temperature, alertness/awareness and urine output. The result varies between 0 and 17, with 0 demonstrating normal vital functions.   Objective: To describe the distribution of MEWS scores for emergency patients with surgical condi­ tions in two surgical wards at a university hospital in Sweden, and to examine what actions had been taken based on the MEWS scores.   Methods: A retrospective review was performed on MEWS measurements and medical records for 94 patients.   Results: In total, 229 MEWS measurements had been performed, ofwhich 76 were taken on arrival at the ward, and the remaining 153 &lt;luring the continued hospitalization. The number ofMEWS measurements per patient ranged from 1 to 31. Nineteen actions, based on MEWS scores, related the nursing professions were found, with the administration of painkillers and repeated checks ofthe pa­ tient's vital functions, being the two most common. Twenty-two medical procedures, based on MEWS scores, were identified, where sampling for bacterial cultures or prescribing extra intravenous fluid were the most frequent. No patient was transferred toa higher level of care because of their MEWS score.   Conclusion: MEWS measurements were performed in 85% of the patients and the median result was 1 of maximum 17. Different actions, related the nursing or medical profession, were taken at a me­ dian result of 4. No patient was transferred toa higher level of care. The most common actions were administration of painkillers, repeated checks ofthe patient's vital functions, sampling for bacterial cultures and prescribing extra intravenous fluid

Introdução: O Escore de Alerta Precoce Modificado (MEWS) foi desenvolvido para identificação de pacientes em deterioração clínica. O objetivo foi avaliar o desempenho deste escore em enfermaria de hospital público brasileiro. Método: Parâmetros do MEWS (pressão arterial sistólica, frequência cardíaca, frequência respiratória, temperatura e nível de consciência) foram avaliados de 6/6 horas. Os seguintes eventos foram registrados: óbito, parada cardiorrespiratória e transferência para terapia intensiva. Resultados: Foram incluídos 300 pacientes (57±18 anos, sexo masculino: 65%). Observou-se número crescente de eventos combinados de acordo com o maior valor do escore (00%;00%;01%; 09%;19%;28%;89%, respectivamente para os MEWS 0;1;2;3;4;5 e 6; p<0,0001). MEWS>=4 foi o ponto de corte mais adequado para predição destes eventos (sensibilidade:87%, especificidade:85% e acurácia:0,86). Conclusões: MEWS mensura adequadamente a ocorrência de eventos graves em pacientes hospitalizados em enfermaria de um hospital público brasileiro. MEWS>=4 parece ser o ponto de corte mais adequado para predição destes eventos. / Introduction: The Modified Early Warning Score (MEWS) was developed for identification of patients in clinical deterioration. The objective was to evaluate the performance of this score in a Brazilian public hospital ward. Method: MEWS parameters (systolic blood pressure, heart rate, respiratory rate, temperature and level of consciousness) were evaluated 6/6 hours. The following events were recorded: death, cardiorespiratory arrest and transfer to intensive care. Results: 300 patients (57 ± 18 years old, male: 65%) were included. We observed a growing number of events combined according to the highest score (00%, 00%, 01%, 09%, 19%, 28%, 89%, respectively for the MEWS 0; 1; 2; 3; 4, 5 and 6, p <0.0001). MEWS>=4 was the most appropriate cutoff point for prediction of these events (sensitivity: 87%, specificity: 85% and accuracy: 0.86). Conclusions: MEWS adequately measures the occurrence of serious events in patients hospitalized in a ward of a Brazilian public hospital. MEWS>=4 seems to be the most appropriate cutoff point for predicting these events.

Philosophiae Doctor - PhD / Critical Care Outreach Services (CCOSs) recognize early sign of deterioration in medical units, regarding the condition of the patient, by using elements of vital sign tracking namely modified early warning score (MEWS). Nurses as leaders should be proactive by using influence to obtain a desired outcome. It is unclear how nurses experience self-leadership in this outreach service in a private hospital in Pretoria. The purpose of this research was to understand nurses’ experience of their self-leadership in the current CCOS at a private hospital in Pretoria, in order to develop self-leadership strategies that could contributes to the implementation of a CCOS (for the broader population of nurses) in a private hospital group in Gauteng. In this research the steps as outlined in the self-leadership strategic framework of Neck and Milliman (1994) were adapted for this research. The theoretical assumptions furthermore informed the methodological steps followed in the research process. The theoretical assumptions of the Practice Orientated Theory of Dickoff, James and Wiedenbach (1968) were adapted and the survey lists of this theory served as a reasoning map in this research. The central statement of this research was that, nurses need to lead themselves in implementing a CCOS in general wards in a private hospital group in Gauteng.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 år, men forskning visar att den startades upp ungefär fem år tidigare i Australien. Det har även framkommit att efter MIGs konsultativa införande på sjukhus, har patienternas överlevnad påverkats till det bättre, patienternas ”outcome” påverkas på ett positivt sätt och liv kan ibland räddas. Att som sjuksköterska på vårdavdelning vårda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försämrad arbetsmiljö och därmed vårdmiljö. Syftet med studien är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka på vilka sätt MIG påverkar vården. Metoden som använts i denna studie är en litteraturstudie där femton artiklar inkluderats och bearbetats. Resultatet visar att MIG har en betydelsefull roll i att främja kommunikationen och bygga broar mellan intensivvårdsavdelningar (IVA) och vanliga vårdavdelningar. MIG gör även avdelningssjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, något som i sin tur givetvis gagnar patienterna. MIG kan ses som något av en spindel i nätet på sjukhuset, de knyter kontakter och förmedlar information mellan olika instanser. Respekten för MIG är stor, de har mångas förtroende och ses som en mycket stor resurs, som i och för sig kostar pengar, men som ger än mer vinster tillbaka. Det är viktigt att den som besitter kunskap bemöter den som rådfrågar med respekt och ödmjukhet, här har MIG ytterligare funktion att fylla vilket gör att broarna stärks än mer mellan avdelningarna. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård