Personer som lider av migrän har i de flesta fall någon gång funderat över vad som är den utlösande faktorn. Ibland vet de svaret, ibland är svaret inte lika tydligt. Att ha kunskap och förståelse över sin migrän kan öka chanserna till självhjälp och ökad empowerment. Patienterna har tillräcklig kunskap för att kunna ta beslut som bidra till en bättre hälsa för individen. Patienten hjälper således sig själv till ett bättre välmående utifrån den kunskap som patienten har om sig själv och sin sjukdom. För att skapa en förståelse och större kunskap för sin sjukdom kan det underlätta att dokumentera sina migränanfall. Dokumentationen kan sedan användas för att hitta en gemensam nämnare till anfallen. Att dokumentera migränanfall kan också kallas för att föra en migrändagbok. Migrändagböcker kan ordineras ut av hälso- och sjukvård i form av enklare dokumentation på pappersark. Det finns också digitala lösningar där personer som lider av migrän kan dokumentera in mer utförliga uppgifter om sin migränattack via olika migränappar som finns att ladda ner. En digital lösning ger större möjlighet till en rikare information om personens sjukdom, men saknar ofta anpassning för migränpatienters särskilda behov och upplevda problematik. Personer som lider av migrän kan uppleva problematik med att interagera med digitala skärmar. Att interagera med skärmar kan vara en bidragande orsak till ett sämre mående, vilket framkom i denna undersökning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett gränssnitt för en mobil hälsoapplikation för migränpatienter kunde utformas med fokus på empowerment och god användarupplevelse. För att ta reda på detta, genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer. Informanterna fick berätta om sina upplevelse av migrän, deras egen kunskap om sin sjukdom, samt tekniska aspekter om hur de vill interagera med mobilappar under tiden som de har migrän. Den data som uppkom utifrån intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ kodning som resulterade i fyra olika teman. Behovet visar att dokumentation av migränanfall genom mobilapplikationer ska ske med så lite interaktionstid med skärmen som möjligt. Dokumentation av migränanfall kan med fördel ske med hjälp av tal och ljud. Själva gränssnittet ska vara enkelt och simpelt med avskalade ikoner som tydligt ska gå att identifiera. Det ska finnas möjlighet att manuellt eller med automatiska inställningar dämpa ljuset på skärmen. Resultatet av undersökningen mynnade sedan ut i lämpliga gränssnittsförslag i form av mockuper. För framtida forskning rekommenderas att utföra användartester med utökade prototyper, för att undersöka huruvida de designförslag som tagits fram i denna studie upplevs som en god användarupplevelse och bidrar till empowerment. / People who suffer from migraines have probably at some point thought about what the triggering factor is. Sometimes the answer is clear, and sometimes it’s not that obvious. To have understanding and knowledge of their migraine can increase the chances of self-help and also higher levels of empowerment. With self-help, the patient can make better decisions based on the knowledge of the disease, which can lead to a better well-being. In order to establish an understanding and more knowledge about their illness, it can be helpful to document the migraine attacks. The documentation can then be used to find a possible cause of the attacks. This is also called a migraine journal. Migraine journals can be prescribed by the health services, where you get a template with less words and with simple instructions of the tasks on them. There are also digital solutions, like mobile applications, that supports more detailed documentation. A digital solution provides more opportunities for more detailed information about the person's illness, but mobile apps often lacks adaption for the patient's specific needs and problems. Persons who suffers from a migraine attack, can experience difficulties when documenting a large amount of information on applications. The interaction with digital screens may worsen the symptom. This is one of the findings of this study. The purpose of this study was to examine how a user interface for a mobile health application, could be designed with focus of empowerment and a good user experience. To find out, 7 semi structured interviews were conducted. The informants were asked to tell about their experiences, their knowledge about their illness and some technical aspects of how they want to interact with mobile applications while they are suffering from an attack. The data that was obtained from the interviews were then analyzed using qualitative coding that resulted in four different themes. The study showed that the potential users wish to interact as little as possible with the screen. Documentation of migraine attacks can be done with the help of speech and sound. The interface itself should be easy with simple icons which are easy to identify. It should be possible to manually or automatically adjust the light on the screen. The result of the study contributed to suggestions for how to design a suitable interface for migraine patients. The interface is visualised in this report in the form of mockups. For future research , it is recommended to perform user tests with extended prototypes to investigate whether the design principles and design suggestions developed in this study are perceived as a good user experience and contribute to empowerment.

Migrän är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och förekommer hos både barn och vuxna. Den uppskattade prevalensen i Sverige är 15 % och prevalensen världen över är drygt 10 %. Det är idag känt att både gener och miljöfaktorer är inblandade i uppkomsten av migrän men det är dock oklart exakt hur migrän uppstår. Migrän är en kostnadskrävande sjukdom dels i form av behandlingskostnader men även på grund av inkomstbortfall då sjukdomen utgör ett stort funktionshinder. Behandlingsmetoder vid migrän indelas i tre kategorier: icke-farmakologisk, anfallskuperande farmakologisk, respektive profylaktisk farmakologisk behandling. Det finns ett behov av att hitta substanser som ger mildare biverkningar vid migrän, jämfört med de behandlingar som används idag, framförallt eftersom många barn är drabbade. Syftet med examensarbetet var att undersöka om magnesiumtillskott är ett effektivt behandlingsalternativ vid migrän, dels för behandling vid migränanfall och dels som förebyggande behandling av migrän. Då magnesium har en rad viktiga funktioner i kroppen leder låga magnesiumnivåer till ökade risker för sjukdomar och komplikationer. Studier visar att det finns samband mellan brist på magnesium och en ökad sjuklighet med kopplingar till bland annat typ 2 diabetes, högt blodtryck, kardiovaskulär sjukdom, migränhuvudvärk och spänningshuvudvärk. För att undersöka om magnesium kan användas för att behandla migränanfall analyserades fyra olika studier där magnesium har använts som anfallskuperande behandling. För att undersöka om magnesium kan användas i profylaktisk behandling av migrän analyserades även fyra olika studier där magnesium har getts i förebyggande syfte. För sökning efter studier användes databasen PubMed. Magnesiums smärtlindrande verkan i anfallskuperande behandling av migrän var inte övertygande vid jämförelse mot placebo. Av de studier där magnesium användes som förebyggande behandling visade dock samtliga av dessa fyra studier fördelaktiga resultat gällande bland annat migränanfallens intensitet vid jämförelse mot placebo. I två studier där man dagligen använde magnesiumcitrat som förebyggande behandling sågs även signifikanta sänkningar i migränanfallens frekvens jämfört med placebo. De analyserade studierna i detta examensarbete visar att magnesium verkar fungera som förebyggande behandling av migrän. Fler studier behövs för att undersöka om magnesium kan användas som smärtlindrande behandling vid migränanfall. Då det finns ett behov av alternativa metoder för behandling av migrän som ger milda biverkningar motiverar detta till att göra fortsatta studier inom området.

Bakgrund: Migrän är en sjukdom som orsakar huvudvärksanfall i kombination med illamående och hypersensitivitet. Det är inte helt kartlagt hur migrän uppstår men i genomförda studier har det bl.a. gått att observera en aktivering och sensitisering av det trigeminovaskulära systemet i hjärnan samt en frisättning av inflammatoriska mediatorer och förändrade serotoninnivåer i samband med migrän. Ärftlighet och exponering av olika läkemedel och mat är faktorer som kan öka risken för att drabbas av migrän. Akut intag och överanvändning av smärtlindrande som analgetika och paracetamol kan leda till läkemedelsutlöst huvudvärk. Därför behövs profylaktiska behandlingar studeras för att minska intag av akut smärtlindrande läkemedel men även för att minska lidandet vid migränanfall. Intresset för det växtbaserade läkemedlet Tanacetum parthenium i olika kombinationer tillsammans med tillskott som riboflavin, koenzym Q10, magnesium och 5- hydroxytrypofan har ökat på grund av dess låga biverkningsgrad (Aurastop®, Antemig®). Kombinationen av dessa ämnen fungerar förebyggande vid migrän genom att bl.a. hämma frisättning av inflammatoriska mediatorer och öka syreupptagningsförmågan samt hämma andra cellulära mekanismer som tros leda till uppkomsten av migrän. Även växten Andrographis paniculata ingår i vissa kombinationer vid behandling av migrän (Partena®). Syfte: Syftet med litteraturarbetet var att undersöka om det växtbaserade läkemedlet som innehåller T. parthenium i olika kombinationer tillsammans med riboflavin, koenzym Q10, magnesium, 5- hydroxytrypofan och A. paniculata var effektivt och säkert som förebyggande behandling vid migrän. Metod: Litteratursökningar gjordes i databasen PubMed. Sökorden ”Tanacetum parthenium migraine” och ”feverfew migraine” användes varpå filtrering gjordes med hjälp av urvalskriterier. De kriterier som tillämpades var att det skulle var max 10 år gamla RCT-studier med samma primära utfallsvariabel. På grund av brist på studier med samma primära variabel togs filtreringen på RCT-studier bort. Resultatet av sökningen blev då tre observationsstudier i PubMed och en studie från databasen Scientific research. Studierna hämtades för granskning och sammanställning. Resultat: Samtliga observationsstudier med saknad kontroll kort visade på en reducering av antal migrändagar efter behandling med T. parthenium i olika kombinationer. En del studier undersökte även intag av analgetika och intensitet av smärta innan och efter behandling. Där kunde även reducering av symtom och medicinering observeras efter behandling. Frekvensen av biverkingarna som uppstod i samband med behandling av T. parthenium i kombination med tillskotten var låga. Biverkningarna som förekom var diarré och magbesvär. Slutsats: T. parthenium i kombination med tillskotten riboflavin, koenzym Q10, magnesium, 5- hydroxytrypofan och A. paniculata är säkra och effektiva att använda som förebyggande behandling vid migrän. Vidare bör större RCT-studier göras för att kunna fastställa dess effekt.

The problem with logging migraines is that patients often forget, or simply choose not to log their migraines. To solve this problem, we investigate in this thesis whether gamification can make a difference in their motivation. To investigate whether gamification makes a difference, an AB test was performed. An A prototype, without gamification, and a B prototype, without gamification, were developed in the initial phases of this thesis, these were tested on people outside of the target group. Motivation was measured using Self Determination Theory and its sub-theory Organic integration. Gamification elements chosen to use in the B-prototype is based on the desired feel of the prototype, the elements included an avatar, badges, and progress bars. The A/B-test was performed on 10 people, 5 for each prototype, and all the participants were diagnosed with migraine and had some previous experience of logging their migraines and symptoms. The result includes interview questions about their experience, observations of user tests and answers from a questionnaire. The results showed no significant overall difference between the two prototypes; however, discussion and some hypotheses can be created by the results. Most difference between the results can be seen in integration regulation, a subcategory of motivation, where the prototype without gamification got a higher result. / Detta examensarbete kommer att undersöka möjligheten att använda gamification i mobila applikationer för migränpatienter, för att se om det kommer att hjälpa migränpatienter med deras loggning. Problemet med att logga migrän är att patienter ofta glömmer, eller helt enkelt väljer att inte logga sin migrän. För att lösa detta problem undersöker vi i detta examensarbete om gamification kan göra skillnad i deras motivation. För att undersöka om gamification gör skillnad gjordes ett AB-test. En A-prototyp, utan gamification, och en B-prototyp, utan gamification, utvecklades i de inledande faserna av detta examensarbete, dessa testades på personer utanför målgruppen. Motivation mättes med hjälp av Self Determination Theory och dess underteori Organic integration. Gamification-element som valts att använda i B-prototypen är baserade på den önskade känslan av prototypen, elementen inkluderade en avatar, badges och progressbar. A/B-testet utfördes på 10 personer, 5 för varje prototyp, alla deltagare var diagnostiserade med migrän sedan innan och hade tidigare erfarenhet av att logga sin migrän och symptom. Resultatet inkluderar intervjufrågor om deras upplevelse, observationer av användartester och svar från en frågeenkät. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan de två prototyperna, men diskussion och vissa hypoteser kan skapas av resultaten. Mest skillnad mellan resultaten kan ses i integration regulation, en underkategori av motivation, där prototypen utan gamification resultat visa högre nummer på likert-skalan.

Migraine is ranked as the third most widespread disease in the world by Global burden of Disease and study 2010. To reduce pressure on health care and also help patientsunderstand their condition, mobile health applications have become increasingly popularand accessible. These applications help by providing disease information, to documentsymptoms and analyze attack patterns. However, there is both a lack of patient centeredperspective and scientific based knowledge behind the design of these applications. Therefore, the aim of this study is to explore what might affect the patients’ motivationto use a mobile application to explore their condition. This by looking into how these applications can be designed so that patients’ find them helpful and easy to use. This wasdone by doing a qualitative interview study with ten patients with severe migraine andanalyzing the transcribed data through a reflexive thematic analysis. The thematic analysis resulted in three overarching themes personal motivations of exploring migraine, healthcare related motivations of exploring migraine, and technical support for motivation of exploringmigraine. Each overarching theme contained themes and sub-themes that are backed up byquotes in the data from the interviews. Also a proposal on how to visualize the threeoverarching themes in relation to each other is presented.In conclusion, designing applications that help with acceptance of condition, adaptivecontent and functionality, and deciding on a specific target patient group, are central findings of this study. Directives from health care was found to be the largest motivationaldrive in this study and could further be explored to work better with migraine applications.

Introduktion: Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar cirka 15 % av befolkningen, orsakar omfattande påföljder, försämrar livskvalitet och arbetskapacitet samt driver upp vårdkostnader. Remiss till specialist kan hjälpa till att lindra symtom, men det finns fortfarande brister inom sjukvården gällande tillgången till adekvat vård och behandlingsalternativ. Syfte: Att undersöka upplevelser av vård och behandling bland vuxna som har migrän. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, data samlades in via en webbenkätundersökning på Facebook. Resultat: Utav 81 respondenter bekräftade 70,4% att migränen påverkade deras dagliga liv i stor utsträckning. Vidare svarande 5% att de upplevde att vårdpersonalen arbetade med en individuellt anpassad behandlingsplan. Resultatet visade att över hälften av respondenterna inte upplevde att de hade fått information om faktorer som potentiellt kan framkalla migrän. Cirka en tredjedel uttryckte att vårdpersonalen inte förstod deras beskrivna symptom. Respondenter som blivit remitterade till en neurolog uppgav oftare att deras behandling ökat deras livskvalitet. Slutsats: Resultatet belyser migränens inverkan på respondenternas vardag och påvisar behovet av en mer patientcentrerad vård samt brister inom vårdens kompetens att informera, behandla och erbjuda stöd. Det understryker vikten av utökad utbildning för både patienter och vårdpersonal gällande migränhantering. En central upptäckt är att tillgången till neurologisk expertis är betydelsefull för patienternas vårdupplevelse och livskvalitet, då de som erhållit sådan hjälp rapporterat om effektivare lindring. Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring hur individer med migrän upplever sin vård och behandling och kan tjäna som bas för vidare forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn. / Introduction: Migraine, a neurological condition, affects around 15% of the population, leading to substantial repercussions, diminished quality of life, decreased work capacity and increased healthcare costs. Specialist referrals can ease symptoms, yet healthcare still lacks in providing sufficient care and options. Objective: To explore the care and treatment experiences of adults with migraines. Method: A cross-sectional, quantitative study collected data via a web survey on Facebook. Results: Among 81 study respondents, 70,4% confirmed that migraines affected their daily lives extensively. Additionally, 5% felt that medical staff did not offer individualized treatment plans. Over half had not received information on potential migraine triggers, and about one-third felt their symptoms were misunderstood by healthcare providers. Those referred to neurologists often noted improved quality of life through their treatment. Conclusion: The findings illustrate the significant daily impact of migraines and the necessity for patient-focused care and deficiencies in healthcare's ability to inform, treat, and support. The importance of enhanced education on migraine management for both patients and professionals is emphasized. Access to neurological expertise appears crucial for patient care experiences and quality of life, with those receiving specialist care reporting better symptom relief. This study deepens the understanding of migraine sufferers' care experiences, potentially guiding future health sector research and development.