Syftet med denna studie var att undersöka hur stor effekt kombinationsbehandling med naproxen och sumatriptan har vid migrän hos vuxna människor jämfört med monoterapi med naproxen eller sumatriptan samt placebo. Studien utformades som en litteraturstudie och sökningar skedde i PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek med sökorden ”migraine AND triptan* AND NSAID AND efficacy”, ”migraine AND sumatriptan AND naproxen AND combination AND efficacy” samt ”naproxen AND sumatriptan”. Sökningarna ledde till granskning av 6 studier.     Sammanfattningsvis hade kombinationsbehandlingen statistiskt signifikanta fördelar gällande flera effektmått vid behandling av migrän, bland annat smärtfrihet 2 timmar efter behandling och ihållande smärtfrihet upp till 24 timmar efter behandling, jämfört med såväl monoterapierna som placebo, medan biverkningsrisken inte ökade statistiskt signifikant med kombinationsterapin. Tidigt insättande av behandling, när migränen fortfarande är mild, gav bäst resultat, och effekten kvarstod under flera behandlingstillfällen. Patienter, som behandlades med kombinationsterapin, kunde statistiskt signifikant snabbare återgå till normal funktion i vardagsliv och på arbete, med minskat produktionsbortfall som följd, och de var också nöjdare med kombinationsbehandlingen än med monoterapierna och placebo. Trots dessa resultat blir långt ifrån alla bra. Knappt varannan patient, som behandlas med sumatriptan och naproxen vid mild migrän, är smärtfria efter 2 timmar. Vid måttlig till svår migrän är det ungefär 1 av 3 som är smärtfria 2 timmar efter kombinationsbehandling. Effektivare läkemedel mot migrän är önskvärt. / The purpose of this study was to analyse the efficacy of the combination of naproxen and sumatriptan when used for migraine in adults, and compare with monotherapy with naproxen or sumatriptan and placebo. The study was a literature study and searches were carried out in PubMed via the Linnaeus University library with the keywords ”migraine AND triptan* AND NSAID AND efficacy”, ”migraine AND sumatriptan AND naproxen AND combination AND efficacy” and also ”naproxen AND sumatriptan”. The searches resulted in 6 studies that were reviewed.     In summary, the combination therapy resulted in statistically significant improvements for multiple endpoints in the treatment of migraine, including patients being free of pain 2 hours after treatment and sustained pain-free response up to 24 hours after treatment, compared with both monotherapies and placebo, while the potential for adverse events did not increase statistically significantly with the combination therapy. Early intervention, when migraine was still mild, gave best results, and the effect persisted for several treatment sessions. Patients treated with combination therapy returned statistically significantly faster to normal function in everyday life and at work, with reduced downtime, and they were also more satisfied with the combination therapy than with mono therapy or placebo. Despite this, far from everybody gets well with treatment. Hardly every second patient treated for mild migraine with sumatriptan and naproxen is free from pain after 2 hours and when treating more severe forms of migraine only about 1 in 3 is free from pain after 2 hours. More effective treatments of migraine are needed.

Bakgrund: Migrän är en vanlig sjukdom som innebär mer än klassisk huvudvärk då den är både kronisk och ärftlig. Hur migrän upplevs varierar från individ till individ. Sjukdomen har funnits i alla tider och enligt den forskning som finns så förekommer den oftare hos kvinnor än hos män. Processen för att diagnostiseras för migrän är ofta lång, detta på grund av att kunskap saknas och att sjukdomen inte är prioriterad inom hälso- och sjukvården.  Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med migrän. Metod: Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt och resulterade i två teman. Resultat: I analysen identifierade författarna av litteraturöversikten att individerna som deltagit i studierna genomgående upplever och sätter ord på att migrän inte tas på allvar av vårdgivare, arbetsgivare och ibland även av övrig omgivning. Sjukdomen, processen att erhålla en diagnos, att behöva ändra livsstil och att begränsas är något som väcker känslor. Diskussion: Författarna valde att diskutera resultatet utifrån Katie Erikssons Caritativa vårdteori. Grunden i den caritativa vårdteorin är kärleken till individen, vilket innebär att sjuksköterskan skall vandra med den lidande och lindra dess lidande för att nå en så optimal hälsa som möjligt. Kopplat till Katie Erikssons teori råder brist på förståelse, kunskap och bemötande hos vårdgivare samt övrig omgivning till ett obefogat vårdlidande. / Background: Migraines are a common disease which means more than classical headache, since it is both chronic and hereditary. How migraines are experienced varies from individual to individual. The disease has been known since ages, and according to the research, it occurs more often in women than in men. The process of diagnosing migraine is often long because of lack of knowledge and the disease is not a priority in health care.  Aim: To describe people's experiences of living with migraine. Method: The articles were analyzed and reviewed according to Friberg's method for literature review and resulted in two themes. Results: In the analysis, the authors of the literature review identified the individuals who participated in the studies constantly experiencing and saying that migraines are not taken seriously by caregivers, employers and sometimes even from other environments. The disease, the process of obtaining a diagnosis, having to change lifestyle and being limited is something that awakens emotions. Discussion: The authors chose to discuss the result based on Katie Eriksson's Caritative Care Theory. The basis of the caritative care theory is the love of the individual, which means that the nurse should walk with that suffering and relieve her suffering to achieve as optimal health as possible. Linked to Katie Eriksson's theory led to lack of understanding, knowledge and treatment of caregiver and other surroundings for an unjustified care-ward.

Kronisk migrän definieras enligt den nuvarande International Headache Society Classification of Headache Disorders (ICHD-3) som huvudvärk som uppstår minst 15 dagar per månad varav minst 8 dagar migrän under minst 3 månaders tid. Kronisk migrän är ett handikappande tillstånd som förvärras och utvecklas från episodisk migrän. Kronisk migrän påverkar livskvalitet hos vuxna med upprepade sjukskrivning och den påverkar den sociala aktiviteter hos människor. Kronisk migrän är förknippade med andra psykiska sjukdomar exempelvis depression och ångest. BOTOX® är ett läkemedel som godkändes 2010 för profylaktiska behandling av kronisk migrän. OnabotulinumtoxinA den aktiv substansen i BOTOX är ett nervgift från bakterien Clostridium botulinum och fungerar som en neuromuskulär blockerare som används för att relaxera musklerna på olika områden på kroppen. Vid behandling av kronisk migrän injiceras OnabotulinumtoxinA på sju specifika områden i huvud och nacke. Syftet med arbete är att undersöka effekt, säkerhet och påverkan av BOTOX på livskvaliteten. Arbetet är en systematisk litteraturöversikt baserad på sekundärdata som har samlats in via databasen PubMed. För att hitta relevanta studier och besvara syftet har följande sökfraser använts onabotulinumtoxinA, chronic migrän, life quality. Detta resulterade i 13 artiklar inkluderades som skiljer sig på behandlingslängd och antal patienter. Alla ingående studier har visat på en bra effekt av onabotulinumtoxinA vid kronisk migrän genom att orsaka en minskning av antalet huvudvärksdagar per månad jämfört med placebo. Flera studier har också visat att behandlingen är säker och att patienterna tolererar de administrerade doser väl med vissa milda, till måttliga biverkningar med en incidens på mindre än 10 %. Biverkningar som patienter har rapporterat i studierna var muskelsvaghet, nacksmärta och smärta vid injektionsställe. OnabotulinumtoxinA fungerade bra vid alla studier och har förbättrat livskvaliteten hos patienter genom förbättring av både fysiska och emotionella funktioner. Sammanfattningsvis är onabotulinumtoxinA ett effektivt och säkert läkemedel vid förebyggande behandling av kronisk migrän.

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år. En förhoppning är att denna litteraturstudie skall väcka intresse och vara av betydelse för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal beträffande bemötandet av individer med migrän.Metod: En litteraturstudie som inkluderade både kvalitativa och kvantitativa ansatser, med en databassökning via PubMed, CINAHL, PsycINFO och Cochrane Library. Resultat: Baserades på tio vetenskapliga studier där tre huvudteman identifierades, hälsorelaterad livskvalitet, familjen och produktivitet. Studierna visade att migrän inskränkte de fysiska, psykiska, sociala och emotionella välbefinnandet samt familjen och arbete/skola. / Background: Migraine is an unspoken public health problem, and there is a lack of knowledge concerning its effects on individual’s quality of life. The lack of knowledge regarding migraine can be a factor to why it is not defined as a disease but seen only as an ordinary headache. Nurses have a responsibility to obtain knowledge regarding migraines effects on individuals, thus leading to a better approach and an increased understanding and consequently an enhanced quality within healthcare. With support from Joyce Travelbee’s theory about the relationship between the caregiver and the caretaker, it emphasizes the importance nurses have to create an interpersonal relationship with the patient where the meeting is characterized by empathy and sympathy. Aim: To highlight research relating to experiences of migraine and its effects on the quality of life among adults aged 18-45 years old. An expectation is that this literature review will incite interest and be meaningful for nurses and other healthcare personnel in regards to the approach taken towards individuals with migraines. Method: A literature review which included both qualitative and quantitative approaches, and a database search via PubMed, CINAHL, PsycINFO and Cochrane Library. Results: Based on ten scientific studies whereof three main themes were identified; health-related quality of life, family and productivity. The studies showed that migraine restricted the physical, psychological, social and emotional well-being as well as family and work/school.

Background: Migraine is a common disease with a global prevalence of about 15%. Migraine is divided into two main types; migraine with aura or migraine without aura. Migraine symptoms include moderate or severe unilateral pulsating pain exacerbated by physical activity, nausea and vomiting as well as light and sound sensitivity. Headaches lasting ≥ 15 days per month of which ≥ 8 of the days are migraine are defined as chronic migraine. Episodic migraine is defined as less than 15 headache days per month. The full reasons for how and why migraine arises are not yet fully understood. The main hypothesis is that migraine is due to a hypersensitivity in the brain that involves activating and sensitizing the trigeminovascular system. Calcitonine-related peptide (CGRP) has been shown to be an important neurotransmitter in the pathophysiology of migraine that mediates pain through vasodilation of intracranial vessels and an increased sensitivity of A-δ fibers. New drugs in the form of monoclonal antibodies directed against CGRP or the CGRP receptor have been developed to try to stop the CGRP signaling. Currently, there are four approved drugs: galcanezumab, fermanezumab and eptinezumab, which are three monoclonal antibodies directed against CGRP and erenumab which is a monoclonal antibody directed against the CGRP receptor. Purpose: The purpose of this literature study was to investigate how effective treatment with the monoclonal antibodies erenumab, fremanezumab, galcanezumab and eptinezumab directed against CGRP or the CGRP receptor is as prophylaxis against episodic and chronic migraine versus placebo. Method: A literature study was performed by reviewing articles retrieved from the Pubmed database. A free text search was done in Pubmed with the keywords "fremanezumab" OR "eptinezumab" OR "galcanezumab" OR "erenumab". The studies should be randomized, double-blind and placebo-controlled with the aim of investigating the efficacy and tolerability of treatment with erenumab, fremanezumab, galcanezumab or erenumab. A total of eight studies were selected for review. Results: Two studies reviewed erenumab, three studies reviewed fremanezumab, two studies reviewed galcanezumab and one study reviewed eptinezumab. The results showed that all four substances significantly reduced the number of migraine days per month compared to placebo with a mean change of −2.1. Number needed to treat (NNT) to produce ≥ 50 % reduction in migraine frequency varied between 4 – 33 in the eight studies. Conclusion: The results of the eight studies showed that treatment with erenumab, fremanezumab, galcanezumab or eptinezumab in patients with chronic and episodic migraine significantly reduce the number of migraine days per month compared to placebo. The treatments have been well tolerated and there have been relatively few side effects that have been comparable to placebo. However, more long-term studies need to be done to detect any long-term side effects.

Background: Migraine is a chronic disaese, often described as a growing publich health problem. One of the suffering groups are adolescents and the prevalence of the migraine is one of the most common reasons why school based health clinics are contacted. The state is related to an extensive, physical and psychological suffering. Objectives: The aim with the presented study was to illuminate the experienced life situation of the adolescent migraineurs. Method: The exploration of articles were done with restriction in databases as Pubmed, CINAHL and psycINFO. The 13 chosen articles were viewed, analyzed and compiled in four different categories with eight sub-categories. Results: The presented outcome reveals that migraine effects the life of adolescents in four different dimensions. The state impacts negatively on the physical and psychological well-being. Furthermore it influences school and leisure of the suffered group. A tendency of isolation and denial is seen as a repeated behaviour in the adolescent migraineurs. Conclusion: Embracement and acceptance ought to be present for the possibility, to create and develop an individual lasting coping strategy. This way of thinking might improve the life situation of the adolescent migraineurs. Keywords: Migraine, adolescents, life changing events, coping strategies, effects. / Bakgrund: Migrän är en kronisk sjukdom och den beskrivs som ett växande folkhälsoproblem. En grupp individer som drabbas är ungdomar och åkomman är en av de vanligaste orsakerna till uppsökt skolvård. Tillståndet är nära bundet till ett omfattande fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda livssituationen hos ungdomar med migrän. Metod: Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, CIHNAL och psycINFO och därefter kvalitetgranskats. 13 utvalda artiklar analyserades och sammanställdes i fyra kategorier med åtta underkategorier. Resultat: Resultatet visar att migrän påverkar livet för ungdomar i fyra olika dimensioner. Åkomman påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt och inverkar på ungdomarnas skola och fritid. En tendens av isolering och förnekelse kunde ses som upprepade beteenden. Slutsats: Bemötande och acceptans bör infinnas hos den migränsjuke för att vidare kunna skapa och utveckla en individuellt hållbar copingstrategi som förbättrar livssituationen. Nyckelord: Migrän, ungdomar, livshändelser, copingstrategier, effekt.

Migrän är en kronisk sjukdom och kännetecknas ofta av återkommande smärtsamma attacker som kan medföra illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Det är en ärftlig sjukdom som är tre gånger mer vanligt hos kvinnor än hos män. De fysiologiska orsakerna till varför personer drabbas är inte fastställda och något botemedel mot sjukdomen finns inte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med migrän. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Migrän påverkar personer i alla aspekter; psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomens osynlighet har bidragit till att personer med migrän många gånger inte blir tagna på allvar, varken av samhället eller vården. Något som personer beskriver orsakar en vilja att dölja sina symptom av rädslan att bli misstrodda. Oförutsägbarheten med migränattacker orsakar begränsningar vilket exkluderar personer från sociala sammanhang. Att leva med migrän har bidragit till en förändrad bild av personerna de en gång var, både i arbete och vardag. Slutsats: En brist på förståelse och kunskap av hur migrän påverkar de som lever med sjukdomen sågs i litteraturstudien. Ytterligare forskning behövs för att öka möjligheten till bättre förståelse hur vardagslivet påverkas. Ökad kunskap om personliga erfarenheter av att leva med migrän möjliggör för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat och möta personerna med respekt.

Migrän är en återkommande, anfallsvis huvudvärk som räknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i världen. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsan hos patienter med migrän genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrän. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar är bra behandlingsalternativ i det hälsofrämjande arbetet vid migrän, då metoderna visade på signifikant minskning av migränanfall. För att bevisa om metoderna är tillförlitliga behövs ytterligare forskning angående icke-farmakologiska metoder vid migrän. Utformning av riktlinjer gällande migrän och adekvata behandlingsmetoder ute i vårdverksamheten vore betydelsefullt. Utökad utbildning om migrän i sjuksköterskeutbildningarna är av stor vikt. / Migraine is a recurrent headache that occurs in periods of sudden attacks and is regarded as one of the 20 most disabling disorders in the world. It is the responsibility of the nurse to promote the health of patients with migraine by educating about migraine and by providing vital information about non-pharmacological methods that has beneficial effects on migraine. The aim of this literature study was to describe non-pharmacological methods on adult migraine patients. The result of this literature study was based on 13 scientific articles that generated three themes: acupuncture, knowledge about trigger factors and lifestyle changes. The result showed that acupuncture, knowledge about migraine triggers and lifestyle changes are favourable alternative treatments in migraine health promotion as they demonstrated significant reduction of migraine attacks. To attest its validity further research regarding the use of non-pharmacological methods on migraine is necessary. Specific guidelines regarding migraine and adequate available treatment methods in healthcare settings would be of great importance. We encourage additional education on migraine and nonpharmacological, preventive methods to be integrated in nursing schools.

Migrän är en relativt vanlig kronisk och neurologisk sjukdom, som vanligtvis kännetecknas av en återkommande och episodisk huvudvärk vilket också kan inkludera illamående, ljus- och ljudkänslighet. Syftet var att beskriva upplevelser av migrän och dess påverkan på personers dagliga liv. En allmän litteraturstudie gjordes genom systematiska databassökningar. Nio kvalitativa artiklar valdes ut som matchade med studiens syfte, vilka analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys. Databearbetningen resulterade i tre huvudkategorier: Strategi och förhållningssätt, Känslan av migrän samt Känslan av bemötande; och sex subkategorier: Förnekelse, Förebyggande, Smärta, Påverkan, Bemötande och Förståelse. Resultatet visade att migrän hade en negativ, känslomässig påverkan på de drabbade där smärtan samt känslan att inte bli tagen på allvar av samhället, anhöriga samt vården var återkommande. Okunskap och ifrågasättande från vårdpersonal drabbade personer som led av migrän med vård som inte var individanpassad. Sökandet efter kunskap för att förstå sjukdomen migrän bättre var centralt hos de migrändrabbade. Konklusionen av studien var ett behov av vidare kvalitativ forskning, spridning av kunskap samt uppmärksamhet om migrän, vilket är rekommenderat för att öka förståelsen för personer som lider av migrän. / Migraine is a relatively common chronic neurological disorder, characterized by a reoccurring episodic headache which also can include nausea, photophobia and phonophobia. The study aimed to describe experiences of migraine and its impact on migraine sufferers’ daily lives. An overview was done through systematic database searches. Nine qualitative articles were found that matched the study’s aim, which were analyzed with the use of content analysis. This resulted in three categories: Strategy and approach, Feeling of migraine and Feeling of treatment; in addition to six subcategories: Denial, Prevention, Pain, Impact, Treatment and Understanding. The results showed that migraine had a negative, emotional impact on the sufferers where pain and the feeling of not being taken seriously by society, kindred and the healthcare system were recurring. Ignorance and negligence from healthcare providers resulted in migraine sufferers not receiving person-centered care. The search for knowledge by the sufferers was central to better understand their own migraine. The study concluded that more qualitative research, spread of knowledge and acknowledgement of migraine are recommended to improve the understanding of migraine sufferers.

Bakgrund: Migrän är en neurologisk, kronisk och funktionsnedsättande sjukdom som påverkar en stor del av den globala populationen. Den ger upphov till en stor ekonomisk börda både på individ- och samhällsnivå, liksom reducerar livskvalitén hos de drabbade. För många andra kroniska sjukdomar har livsstilsförändringar med hjälp av sjuksköterskeinterventioner visat sig positiva som behandling. Syfte: Att undersöka vilken effekt livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet och kost har på migränanfall hos vuxna. Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt av kvantitativa RCT-studier från PubMed och Cinahl, vilka analyserades narrativt. Efter kvalitetsgranskningen återstod 17 studier. Resultat: I resultatet framkom en studie som studerat fysisk aktivitet och visade ett samband mellan högintensiv träning och reduktion av migränfrekvens. Tre studier framkom som studerat dietförändringar varav samtliga visade upp förbättring angående någon migränkaraktär, trots olika interventioner. 13 studier framkom som studerat kosttillskott varav fyra interventioner visade positiv effekt, tre positiv men osäker effekt och två ingen effekt. Diskussion: Livsstilsförändringar verkar ha en positiv effekt på migrän och på livskvalitén för personer med migrän. Sjuksköterskan har visat sig ha en essentiell roll i genomförandet av livsstilsförändringar hos patienter. Slutsats: Livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet verkar ha en positiv effekt på migrän, men mer studier behövs med fokus på livskvalité.