I samband med att Försvarsmakten år 2000 ändrade fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar uppstod nya krav på Sveriges officerare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kurslitteraturen som används för att utbilda blivande officerare på militärhögskolan Karlberg i stress har förändrats från en försvarsmakt byggd på ett invasionsförsvar till en försvarsmakt byggd på ett insatsförsvar. Eftersom insatsförsvaret ställer nya krav på en officer är det intressant att undersöka om utbildningen förändrats till att möta de nya krav och behov som ett insatsförsvar innebär. Kurslitteratur mellan år 2000-2001 och år 2011-2014 jämförs för att upptäcka om någon förändring skett. Då två enheter jämförs med varandra och kurslitteratur används som underlag har en komparativ litteraturstudie använts som metod. Slutsatsen i uppsatsen är att kurslitteraturen har förändrats för att möta de nya behov som uppstått i och med fokusskiftet till insatsförsvar. En av förändringarna som skett är att det är mer fokus i kurslitteraturen år 2011-2014 på hur stress motverkas och hanteras.

This paper is about the different parts within the officers training that motivate the cadets to continue their employment within the armed forces after graduation, it also brings up the different parts that influences their motivation in a negative way. Six cadets from the 2011 class at the military academy at Karlberg have been interview in order to give their view on the following seven themes; reasons to take employment, collegiate attitude, comfort, study motivation, perceived education quality, the regiment and career. The responses have then been compared to the previous research at a cadet level which have been scarce. The result followed the previous findings about conscript’s motivation to continue their career and officers to end theirs. The conclusion was that a flexibility during the training and surrounding the compensation coupled with making the faculty a desirable employment at the military academy Karlberg and the different schools a big lead in the right direction. / Uppsatsen behandlar de olika delar inom officersutbildningen som motiverar kadetterna till att ta anställning inom organisationen efter examen men också de delar som påverkar deras motivation negativt. Sex kadetter från OP/TA 08-11 har intervjuats för att se hur de ser på sju olika teman; skäl till att ta anställning, den kollegiala inställningen, trivsel, studiemotivationen, upplevda utbildningskvalitén, regementet och karriären. Dessa svar har sedan jämförts med den tidigare forskningen i området som varit sparsam på kadettnivå. Resultatet stämmer i stora delar med vad den tidigare forskningen visat vad gäller värnpliktigas motivation att fortsätta sin karriär och officerares skäl at t avsluta sin. Slutsatsen blev bland annat att en flexibilitet i utbildningen och kring de ersättningar som finns tillsammans med att göra lärarbefattningarna på militärhögskolan Karlberg och de olika vfu-skolorna åtråvärda måste ses som ett stort steg på vägen.

År 1961 startas utbildningen vid den nybildade Militärhögskolan. Bildandet av Militärhögskolan föregåsav utredningar som pekar på fördelarna med att kunna samordna de stabsutbildningar som tidigare harbedrivits utan samordning inom ramen för de olika försvarsgrenarna. I samband med detta lyftsstrategiutbildningen fram som ett ämne där stora samordningsvinster finns att hämta. I den utredningsom ligger till grund för bildandet av Militärhögskolan framgår att utredarna ser möjligheterna att genomsamordningen av strategiutbildningen ge officerarna en enhetlig syn på försvarsproblemen. I uppsatsenhar jag undersökt huruvida denna enhetliga syn på försvarsproblemen är styrd och påverkad av depolitiska beslutsfattarnas officiella uppfattning i dessa frågor eller om den enhetliga synen iförsvarsfrågorna baseras på andra uppfattningar. Jag har också haft som ambition att visa hurstrategiutbildningen bedrevs i fråga om vilka frågeställningar som diskuterades underundersökningsperioden. Uppsatsen har avgränsats till att omfatta tidsperioden mellan 1961 och 1972.Det ämne som jag i uppsatsen har fokuserat utredningen till är strategiutbildningen och de källor som ihuvudsak har använts är provhandlingar och rättningsmallar till strategiprov. Undersökningens resultatvisar att strategiutbildningen påverkades i relativt stor omfattning av de förändringar i politiken somskedde inom undersökningsperioden. Strategiundervisningen återspeglade också den förda politikengenom att aktualisera de frågor som politikerna fattat beslut om. Resultatet visar dock en störresamstämmighet mellan politik och utbildning fram till försvarsbeslutet 1968, än i den del som omfattarperioden efter 1968. Efter 1968 påverkades förvisso utbildningen i hög grad av de riktningsförändringari politiken som gjordes. Däremot återspeglades politiken i mindre utsträckning än tidigare i debakgrunder och scenarier som användes i undervisningen. / In 1961 the training started at the newly founded Swedish Military College. Thefoundation of the military college was done after considerations published inseveral official reports. One of the reports stated that the training in strategy had alot to win by being coordinated between the different military arms. One of themotives that the report stated was that a common view of different defence issueswould be easier to attain in a coordinated training.In this essay I have examined if this so called common view is coherent with theofficial policy150 that is stated from the government. I have also examined if thetraining is influenced by the changes of direction in policies occurring. A secondaim with this essay is to give a broad picture of what assumptions and issues thatinfluenced the training at the time. The essays examination is delimited to the timebetween 1961 and 1972, and is based on the training in strategy. The examinationis based on a study of original manuscripts consisting of various tests carried outwithin the framework of the strategytraining 1961-1972.The result of the examination indicates that the training is highly influenced by theofficial policy at the time. The result also shows that the grade of influence ishigher prior 1968, at lest concerning the views of different threats that is used inthe training. At the same time the result shows that the training is influenced bythe policy after 1968 even though training is not based on official policy in thesame extension as earlier. The difference is first and foremost in the way threats isdescribed in the training. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kadetterna upplevde de praktiska fysiska krav som ställs på dem under utbildningen vid Militärhögskolan Karlberg, det vill säga upplevelsen av Prestationstestet som genomförs under delkursen grundkurs (GK) fysisk träning. Det var även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet på Prestationstestet. Frågeställningar som besvarades i studien var: Vilka förväntningar har kadetterna på delkursen GK fysisk träning och Prestationstestet? Hur upplevs de olika kravnivåerna för Prestationstestet? Skiljer sig kadetternas resultat av Prestationstestet beroende på hur många gånger de har utfört testet? Inverkar hur mycket kadetterna tränade innan de började studera på officersprogrammet på resultatet av Prestationstestet? Resulterar ett högt BMI (Body Mass Index) i ökat/minskat resultat på Prestationstestet? Metod Detta var en tvärsnittsstudie då enkäter, med hjälp av ett bekvämlighetsurval, delades ut. Sammanlagt delades 70 enkäter ut och 45 enkäter returnerades. Det externa bortfallet i studien var 25 personer (36 %) som av olika anledningar inte ville delta i enkätundersökningen. Enkäten bestod av 17 frågor varav två stycken hade öppna svarsalternativ och resterande 15 fasta svarsalternativ. Resultat Av resultatet kunde utläsas att de kadetterna framför allt såg fram emot var att själva få lära sig att optimera sin träning under kursen GK fysisk träning. Hur respondenterna upplevde de olika kravnivåerna var att de var ”varken höga eller låga”. Det fanns en tendens till att antalet utförda test påverkade resultatet på Prestationstestet positivt. Graden av fysisk aktivet innan påbörjade studier på officersprogrammet hade ingen påverkan på resultatet av Prestationstestet. Ett högt BMI-värde var heller inte av betydelse för resultatet på Prestationstestet. Slutsats Uppsatsen har lyft fram kadetternas åsikter om GK fysisk träning och Prestationstestet. Den har även belyst vilka faktorer som tycks påverka resultatet på Prestationstestet, där en tendens till ett säkerhetsställt resultat, visar att bättre prestation påverkas av antal genomförda test.