The environmental assessment system Miljöbyggnad is a Swedish system initiated by Bygga-Bo-Dialogen to assess buildings with regards to three main areas; “Energy”, “Indoor climate” and “Materials”. A building can obtain three different classifications depending on how well it manages to meet the demands. GOLD is the highest classification and is followed by SILVER and BRONZE. The majority of the measures needed to comply with the demands are done during the design phase. During the production phase a considerable amount of work is required to make sure to document the built in products and make sure they do not contain any dangerous substances. The thesis is based on the experiences retrieved by working with Miljöbyggnad in Skanska’s project Sickla Udde skola which is aiming for the highest classification GOLD. Interviews have been conducted with employees of Skanska working with the system in order to take part of their experiences. The thesis identifies difficulties linked to working with the main area “Materials” during the production phase. It also describes the available product data bases used to simplify the work with the system. Furthermore the thesis gives suggestions on how to work with Miljöbyggnad during the production phase.

Sammanfattning. I dagens Sverige är ett hållbart byggande, med tanke på klimatförändringarna, en viktig aspekt. Detta har gjort att riksdag, regering, myndigheter och ideella organisationer, såsom SGBC, har utformat lagar, riktlinjer och certifieringar. SGBC är Sveriges största ideella organisation för certifiering av byggnader. De utformar i dagsläget en uppdatering av sitt miljöcertifieringssystem Miljöbyggnad. I denna uppdatering, vid namn Miljöbyggnad 3.0, planerar man att införa ett nytt bedömningsområde, nämligen byggskedet. Byggskedet innefattar fyra olika bedömningsområden: Byggavfall, Energi och Energislag, Förnyelsebart bränsle samt Kontroller och Hantering. Utgångspunkten för studien var att jämföra NCC:s checklista för Grönt Byggande med de kommande kraven i Miljöbyggnads bedömningsområde, byggskedet. Detta har gjorts genom litteraturstudie av SGBC:s hearingversion av Miljöbyggnad 3.0 och dess byggskedesindikatorer samt av Grönt Byggandes checklista. Denna inledande del av examensarbetet resulterade i arbetets första resultat och slutsats. Dessa var att checklistan för Grönt Byggande är i stort behov av en uppdatering och att dess punkter kring bodar är i särskilt behov av granskning. Arbetet noterade även att checklistan saknar kvantifierbara gränsvärden för kontroller. En annan del, som arbetet behandlade, var NCC:s projekt i praktiken och speciellt hur dessa skulle stå sig i en certifiering i de kommande byggskedeskraven. Detta skedde dels genom litteratur- och intervjustudie av ett avslutat projekt som NCC har genomfört, samt dels en enkät- och intervjustudie vid platsbesök på ett pågående projekt, som NCC jobbar med. Den andra delen av arbetet var att genom en litteraturstudie för byggskedet granska hur NCC:s projekt i praktiken klarar sig igenom en certifiering. Detta för att ge en bild av hur NCC:s projekt klarar kommande krav i Miljöbyggnads bedömning i ”byggskedet”. Den utförda certifieringen visade att NCC:s projekt i dagsläget inte uppnår något betyg alls. Det hamnar på” klassad” vilket är då lägsta betyget Brons ej kunnat uppnås. Slutsatsen som drogs var att NCC med små medel, genom bland annat införande av mottagningskontroller och noggrannare dokumentation, ändå kan klara sig upp till lägsta nivån Brons. De kan, med en något mer krävande insats, även nå det högre betyget Silver. / Abstract. Sustainable development intending to climate change is an important aspect in Sweden today. Laws, guidelines, and certifications have been created by the parliament, government, agencies such as Boverket, and nonprofit organizations like Sweden Green Building Council (SGBC). SGBC is Sweden's largest non-profit organization for building certifications and is currently updating its environmental certification system for environmental building. This certification is, called environmental building 3.0 and is planned to introduce a new assessment criteria named the building phase. The building phase is comprised of four different assessment criteria’s: building waste, energy value and energy type, renewable fuel as well as control and handling. The starting point for this study was to compare the NCC's checklist for green building with the future requirements of the environmental building assessment criteria from SGBC. The thesis is based on a literature study of the SGBC development plan for environmental building 3.0, its construction indicators, and the environmental building checklist. Results and conclusions of the first part of the work showed that the checklist for environmental building is in urgent need for an update and review, especially its points about temporary housing. This part of the result also revealed that the checklist needs measureable control limits. The second part of the study was to examine how NCC's projects would perform in a certification process with the new standards regarding building codes. This was done through a literature study, interviews with project members of both a completed project and an ongoing project at NCC, and a survey. This part of the study was also to assess trough a literature study of the construction site how NCC projects were to perform during a certification of the building phase. The current certification that NCC's projects have is classified, which are the grade obtained by a company when the lowest grade cannot be obtained. The next level on the scale is Bronze, which could currently not be reached. The conclusion of the thesis is that NCC can, with small funds, through the introduction of reception controls and more detailed documentation attains the next level on the scale, Bronze. It is also believed that the classification level Silver is obtainable with further efforts.

I Sverige ökar miljöpåverkan från byggsektorn. För att möta miljöproblemen som byggbranschen står inför är miljöcertifiering av byggnader ett sätt att göra miljömedvetna val. I Sverige finns olika certifieringsverktyg ute på marknaden, ett av dem är Miljöbyggnad. Miljöbyggnad är svenskt certifieringsverktyg som är anpassad efter svensk byggpraxis och bedömningen sker utifrån 15 olika indikatorer inom områdena energi, innemiljö och material. Miljöbyggnad innefattar olika manualer beroende på om det är certifiering av befintliga eller nyproducerade byggnader. I en sammanställning från år 2020 visade det att 1570 byggnader certifierats med Miljöbyggnad. Av dessa 1570 byggnader har 1148 uppnått byggnadsbetyget Silver medan 177 har uppnått byggnadsbetyget Guld. Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld? För att svara på frågeställningen har datainsamlingen skett genom en fallstudie, intervjuer och litteraturstudie. I fallstudien har två byggnader jämförts och granskas med manualen Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion. För att komplettera den begränsade litteraturen bedömdes intervjuer med kunniga inom området tillföra kunskap till studien. Sammantaget från intervjuerna upplevde samtliga respondenter att indikatorerna för solvärmelast och dagsljus säger emot varandra. Om den ena indikatorn har högt betyg motverkar det den andra indikatorn och den får ofta ett lägre betyg. Detta problem bör beaktas tidigt i projekteringen, bland annat genom dagsljussimuleringar. Fallstudien för Byggnad 1 visade tydligt att solvärmelast och dagsljus arbetar mot varandra. Solvärmelasten för den byggnaden uppnådde kraven för Guld medan dagsljuset uppnådde kraven för Brons. Faktorerna till att beställare väljer att satsa på Silver istället för Guld kan vara många. En anledning kan vara att betyget Silver är ett bra betyg som i sig kräver mycket arbete. Brons är gällande lagkrav och Guld innebär att byggnaderna har en väl uttalad miljöprofil. Då det kostar att projektera, certifiera och verifiera mot Miljöbyggnad kan en anledning till att Guld inte uppnås vara att det skulle bli för dyrt och kostnadsdrivande, vilket leder till högre hyror för kommande hyresgäster. Vissa bitar som stommen och grundens klimatpåverkan bedömdes utifrån både fallstudien och intervjuerna vara svårare att uppnå ett högt betyg inom, då det är en relativt ny indikator med oklarheter. Den stränga betygsaggregeringen som tillämpas i Miljöbyggnad gör att ingen indikator får ha betyget Brons om byggnadsbetyget Guld ska uppnås. Detta medför att alla aspekter som Miljöbyggnad bedömer måste var väl tilltänkta och genomarbetade om betyget Guld ska uppnås som byggnadsbetyg. Silver som byggnadsbetyg är mer förlåtande eftersom det tillåter ett visst antal indikatorer med betyget Brons. / The environmental impact from the construction sector in Sweden is increasing and to meet the environmental challenges, environmental assessment tools is a way to be more aware of the choices you make during the construction and designing stage. There are severeal environmental assessment tools in Sweden, one of them is Miljöbyggnad. Miljöbyggnad is designed for the swedish climate, building regulations and rules. Miljöbyggnad contains several manuals, one of them is Miljöbyggnad 3.0 for new constructions. The assessment tool is based on 15 different indicators in areas energy, indoorclimate and material. Statistics from year 2020 shows that 1570 buildings have been certified with Miljöbyggnad. 1148 buildings has reached the building grade Silver while 177 have reached Gold. We are trying to find out why significatly more buildings certified with Miljöbyggnad achieved Silver and not Gold. Answering the question was done through a case study, interviews and litteraturestudy. In the case study two buildings are studied and compared with the manual Miljöbyggnad 3.0 for new construction. In order to gain more knowledge when literature is scarce in the area, interviews were assessed to add more knowledge to the issue. All of the respondents from the interviews felt that the solar thermal load and daylight indicators are contraindications. In order to secure good daylight in the building daylight simulations should be done in a early stage. The case study for Building 1 clearly showed that solar thermal load and daylight work against each other. The solar thermal load for that building met the requirements for Gold whilst daylight met the requirements for Bronze. The reasons we conclude why clients chose to invest in Silver instead of Gold are many. One reason can be that Silver is a good grade that requires more time and effort throughout the entire process.  Bronze is the current legal requirement and Gold means that the buildings have a well-stated environmental profile. Therefor it is clear that the cost to design, certify and verify against Miljöbyggnad is one of the main reasons why Gold is seldom achieved. It would be too expensive and costly, which leads to higher rents. Certain pieces such as indicator 15, frame and the foundation's climate impact seemed to be more difficult to achieve high grade according to the interviews and the case study. The gradingsystem in Miljöbyggnad is strict, this means that no indicator can have the grade Bronze when you want to achieve Gold for the building. All aspects that Miljöbyggnad assesses must be well thought out and elaborated if the grade Gold is to be achieved. Silvergrade is more forgiving because it allows a certain number of indicators with the grade Bronze.

No description available.

Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte – detta i samband med att BIM kommer att ersätta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, även kallat objektsbaserad informationshantering, används idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential. Förändringar sker även beträffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav är inte längre enbart lagstadgade, utan kommer även från fastighetsägarna själva. En anledning är den ökade miljömedvetenheten, och att byggbranschen är en viktig aktör för en hållbar utveckling. Genom en byggnadsmiljöcertifiering styrs byggproduktioner mot att bli mer miljöanpassade. Miljöbyggnad är en av de vanligaste certifieringarna i Sverige då den är anpassad efter svenska byggregler. Ett av bedömningskriterierna för Miljöbyggnad är att dokumentera byggprodukter som byggs in i byggnadsverket i en loggbok. Det är byggnadsentreprenören som uppför denna och bär ansvaret för Miljöbyggnadscertifieringen under produktionen. Detta examensarbete utreder hur loggbokshanteringen för miljöcertifieringen Miljöbyggnad kan effektiviseras och optimeras inom ramen för BIM. Det första skedet av examensarbetet ägnades åt identifikation av problem kring arbetet med loggboken genom enkätundersökningar och kompletterande muntliga samtal.  I det andra skedet intervjuades BIM-sakkunniga med syftet att söka praktiskt genomförbara tillämpningar av BIM inom loggbokshanteringsprocessen. Kartläggningen resulterade i ett flertal problematiska områden inom den nuvarande loggbokshanteringen. Denna kan dock effektiviseras genom att byggföretag etablerar en konsekvent arbetsmetodik, definierar loggboksprocessen samt inför erfarenhetsåterföring. Utförda intervjuer resulterade i förslag på möjliga effektiviseringar av loggboken med hjälp av BIM – både en lösning som är tillämpningsbar idag och tre framtida lösningar. Den lösning som fått namnet ”Excellista med GUID” kan tillämpas idag, och effektiviserar loggboksprocessen genom att utnyttja den BIM-modell som tas fram under projekteringsskedet med hjälp av unika kodsträngar. Automatiska mängdavtagningar för byggprodukter är ett exempel på en effektiviserad loggboksprocess. Tre lösningar är tänkbara för framtida materialdokumentation inom BIM: En applikation, integrerade systemplattformar eller företagsgemensam databas. Framtidslösningarna kan effektivisera avsevärt genom en automatiserad loggboksprocess. Loggboken inom BIM-modellen skapar möjlighet till spårbarhet och visualisering. Den eliminerar kostsamma och tidskrävande moment i jämförelse med dagens hantering. Slutsatsen är att byggföretaget ska satsa på en företagsgemensam databas för företagets alla systemplattformar, men framtiden för materialdokumentation inom BIM ligger i en väl integrerad lösning mellan BIM-modellen och ett PLM-system. / The AEC industry is in the midst of a paradigm shift - this in conjunction with BIM replacing traditional working methods within the construction process. BIM, also called object-oriented information management, is currently used for 3D modeling, visualization and coordination. However BIM is not being utilized to its full potential. There are also occurring changes regarding the environmental aspects of construction. Environmental requirements are not only legal, but are now requested by the clients themselves. One reason for these changes is increased environmental awareness and another is the fact that the construction industry has a vital role in sustainable development. Environmental certification of building projects promotes an environmentally friendly production. ‟Miljöbyggnad” is one of the most common certifications in Sweden because it is adapted to the Swedish building regulations. One of the assessment criteria for ‟Miljöbyggnad” is the logbook documentation of all the building materials used. It is the contractor who is responsible for the logbook and for the environmental building certification during the production.                   This thesis investigates how logbook management for environmental certification can be efficient and optimized in the context of BIM. The first stage of the thesis was devoted to the identification of problems related to logbook management. This was done with the use of surveys and complementary interviews. In the second phase BIM experts were interviewed in order to find practical applications for BIM in the log management process. The survey revealed several areas of concern within current logbook management. However these problems can be resolved if construction companies can establish a consistent work methodology, define the logbook procedures and implement experience feedback. Analysis of the interviews resulted in suggestions for possible streamlining of logbook procedures using BIM –one solution which is possible to implement today and three for future use. The solution which has been named "Excel list with GUID" can be applied today. Here, the BIM model generated during the design stage, is used to streamline the logbook process with the help of unique reference numbers. Automatic quantity take off for construction products is an example of a streamlined logbook process. Three solutions are possible for future material documentation in BIM: An application, integrated computing platforms or a company shared database. In the future results can be considerably improved with an automated logbook process. The logbook within the BIM model creates the opportunity for traceability and visualization. It eliminates costly and time-consuming steps in comparison with todays logbook management. The conclusion is that construction companies should invest in a company-wide database for all computing platforms, but the future of material documentation with BIM exists in an integrated solution with the BIM model and a PLM system.

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader. Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR). Certifieringen baseras på manualer med tre områden; energi, inomhusmiljö och material. Detta examensarbete undersöker om en miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad klassificeringsnivå GULD innebär en merkostnad i jämförelse med BBRs krav. Arbetet har dessutom undersökt om miljöcertifieringen generarar i något slags mervärde och om de eventuella merkostnaderna för certifikatet understiger detta. Examensarbetet baseras på byggnaden Kvarteret Skeppshandeln 1 i Hammarby Sjöstad som är projekterad och producerad för att uppnå klassificeringsnivå GULD. / Buildings and its users is responsible for up to a third of the world consumed natural resources and 40 percent of the world's total energy consumption. To save the resources of the earth and reduce energy consumption, it is important to find building solutions that do not burden the climate further. Today the sustainable buildings is more requested then before of tenants, which means that in order to be competitive the property owners must make investments to environmental classify their buildings. Miljöbyggnad is a way of environmental certification for both newly constructed buildings and existing buildings. The system is based on the Swedish construction rules, government regulations and Swedish building practice. The system helps the building industry to create environmentally sustainable buildings. Miljöbyggnad is divided into four levels of classification; CLASSIFIED, BRONZE, SILVER and GOLD. In several cases BRONZE and Boverkets Byggregler (BBR) coincides with each other. The certification is based on manuals with three main areas; energy, indoor environment and materials. The purpose of this report is to investigate how much it will cost to classify a specific new building according to Miljöbyggnad category GOLD, compared with what it would cost to build the same building according to BBR´s requirement for new buildings. The project will also examine whether the costs of environmental classification according to Miljöbyggnad are lower than the value that the classification provides. The survey are based on the building Skeppshandeln 1 located in Hammarby Sjöstad, the building is planned and produced to achieve category GOLD.

Klimatkrisen är idag en stor samhällsfråga som berör den hållbara utvecklingen i världen och Sverige. Bostäder och service står för 40% av Sveriges slutliga totala energianvändning. På senare tid har det blivit vanligare att miljöcertifiera byggnader, där certifieringen Miljöbyggnad är den mest förekommande. I Sverige är det totala marknadsvärdet för fastighetsbeståndet cirka 10 804 miljarder kronor. En betydande storlek om jämförelse görs med Sveriges BNP år 2017 på cirka 4 600 miljarder kronor. Vidare har det framgått från tidigare studier att miljöcertifierade byggnader har ett högre marknadsvärde kontra konventionella byggnader. Värderare har med andra ord ett stort ansvar att prissätta fastigheter korrekt där flera tidigare studier gjorts kring dem bakomliggandende hårda faktorerna som hyresnivå, vakans, driftkostnad, riskpremie och deras påverkan på marknadsvärdet. Vidare finns studier som indikerar att mjuka faktorer som inomhusklimat, strävan efter minskad klimatpåverkan, hälsa, estetik, social status, kvalitet på byggnad, varumärke och säkerhet har en inverkan på marknadsvärdet. Vad som inte undersökts är hur dessa faktorer prioriteras av fastighetsvärderarna. Denna studie syftar till att undersöka dem mjuka värdena med inverkan på värderingen avMiljöbyggnads-certifierade fastigheter samt hur fastighetsvärderare prioriterar dessa vid en värdering. Genom att först granska tidigare studier skapades en förståelse för dem mjuka faktorerna och dess kopplingar till värdering. Därefter utgjordes studien av en enkätundersökning som besvarades av fastighetsvärderare från banker samt olika fastighets- och rådgivningsbolag. Där värderarna fick poängsätta de olika mjuka faktorernas prioritet. Enkätsvaren jämfördes därefter genom medelpoäng och korrelation för att få en generell uppfattning av fastighetsvärderarnas inställning och likheterna mellan de mjuka faktorernas prioritering. Resultatet från enkätstudien visar att den genomsnittliga fastighetsvärderaren prioriterar de mjuka faktorerna enligt följande, 1) kvalitet på byggnad, 2) varumärke, 3) estetik, 4) säkerhet,5) strävan efter minskad klimatpåverkan, 6) social status, 7) ljuskvalitet, luftkvalitet och termisk kvalitet (delad prioritering) och sist 8) hälsa. / The climate crisis is today a major societal issue that affects sustainable development in the world and Sweden. Housing and services account for 40% of Sweden’s final total energy use.In recent times, it has become more common to certify buildings environmentally, where the certification Miljöbyggnad is the most common. In Sweden, the total market value of the property portfolio is approximately SEK 10,804 billion. A significant size if we were to compare with Sweden's GDP in 2017 of approximately SEK 4,600 billion. It has emerged from previous studies that environmentally certified buildings have a higher market value compared to conventional buildings. In other words, valuers have a great responsibility to appraise properties correctly where several previous studies have been done on the underlying hard factors such as rent level, vacancy, operating costs, risk premium, and their impact on market value. Furthermore, some studies indicate that soft factors such as indoor climate, the pursuit of reduced climate impact, health, aesthetics, social status, quality of building, brand and safety have an impact on the market value. What has not yet been investigated is how these factors are prioritized by the property valuers. This study aims to examine those soft values with an impact on the valuation of Miljöbyggnad certified properties and how property valuers prioritize these in a valuation. By first reviewing previous studies an understanding of the soft factors and their links to valuation was created. Subsequently the study consisted of a survey that was answered by property valuers from banks and various real estate and consulting companies. Where the valuers had to score the priority of the various soft factors. The survey results were then compared through average scores and correlation to get a general idea of the property valuers attitude and the similarities between the prioritization of the soft factors. The result of the survey shows that the average property appraiser prioritizes the soft factors as follows: 1) quality of building, 2) brand, 3) aesthetics, 4) safety, 5) the pursuit of reduced climate impact, 6) social status, 7) light quality, air quality and thermal quality (shared priority) and finally 8) health.

No description available.

Världen står idag inför stora problem med klimatförändringar och global uppvärmning. I Parisavtalet kom världens länder fram till att ökningen av jordens medeltemperatur måste begränsas. Det gör att alla behöver bidra till en minskad klimatpåverkan. Bostads- och servicesektorn stod 2016 för 39 % av Sveriges energiförbrukning. Därför måste högre krav ställas på energiförbrukningen vid nyproduktion av byggnader. Studien undersöker bland annat en frågeställning om hur väl en referensbyggnad uppfyller miljöcertifieringen Miljöbyggnad 2.0. Även skillnaden i produktionskostnad samt livscykelkostnad mellan Boverkets byggregler och referensbyggnaden finns med som frågeställningar. Detta för att undersöka om det är ekonomiskt hållbart att dimensionera en byggnad utefter högre energikrav än de som ställs i Boverkets byggregler. Den referensbyggnad som använts är Vreta Kluster, Hus 1, i Linköpings kommun. För att undersöka hur väl Miljöbyggnad 2.0 uppnås, studeras de krav som ställs för certifieringen. Detta med stöd från förfrågningsunderlag och bygghandlingar för referensbyggnaden. De andra frågeställningarna besvaras genom att skapa två modeller som jämförs med varandra. Den ena modellen utformas utefter referensbyggnaden och den andra modellen motsvarar byggnaden om den endast byggts enligt Boverkets byggregler. Studien visar att referensbyggnaden högst kan uppnå slutbetyget Brons, enligt Miljöbyggnad 2.0. Studien har även kommit fram till att produktionskostnaden blev ca 336 000 kronor dyrare för referensbyggnaden, i jämförelse med en modell enligt Boverkets byggregler. Däremot visar resultatet av livscykelkostnaden att det blir ca 384 000 kronor billigare med referensbyggnaden över 50 år. Detta till följd av lägre energiförbrukning. Studien kom fram till slutsatsen att det är ekonomiskt hållbart för fastighetsägare att bygga mer energieffektivt än kraven som ställs i Boverkets byggregler.

Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgått från en tomt i Landskrona där ett flerbostadshus kommer att byggas. I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats är GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lågenergihus som studerats är passivhus, minienergihus och nollenergihus. I studien studeras även för- och nackdelar med olika stomsystem i trä. En slutsats om det bäst lämpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras. Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden. För dessa konstruktioner utförs energiberäkningar. Beräkningarna görs för att se vad som krävs för att uppfylla miljö- och energikrav som ställs på en nyproducerad byggnad. I slutet av studien rekommenderas en passande konstruktionslösning för byggnaden i Landskrona för att uppfylla kraven Miljöbyggnad Guld och passivhus.