Sweden uses a large amount of energy within the housing and services sector and there is a greatneed to reduce the energy usage & heat demand of buildings. Using environmental certifications it ispossible to reward buildings that are dimensioned for lower energy usage and low heat demand fromrequirements demanded by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning(Boverket). Miljöbyggnad 3.1 (Swedish Green Building Council) Indicator 1 Heat demand is todayassessed in relation to the inside enclosing area of the building, W/m2,Aoms, while Indicator 3 Energyusage is assessed in relation to heated floor area, kWh/m2,Atemp. Previous research indicates that thesequantities do not take into account how well the building is used but only how well it is dimensionedin terms of construction technology. Therefore it might be appropriate to introduce a quantity thattakes into account how well the building is used. The purpose of this case study is to raise a discussion if Boverket and Miljöbyggnad 3.1 today usessuitable quantities when it comes to grade energy efficient building and how different quantities cancome and affect a grading. This research presents a case study where an elementary- and a preschool using IDA ICE-modelsevaluates based on simulations for energy usage and heat demand. The results from the simulationsare compiled in diagrams to be able to see how different cases affect the grading based on whichquantities are being used. The quantities that are being used in this study is based on previousresearch and the different cases have been made to see which parameters affect the quantities. The study shows that depending on what is considered to be an energy efficient building, differentquantities may be applied for the assessment. The quantities used today in Miljöbyggnad 3.1 forIndicator 1 Heat demand and Indicator 3 Energy usage favors different types of buildings.kWh/m2,Aoms favors buildings with higher floor heights while kWh/m2,Atemp favors buildings withlower floor heights.

Detta examensarbete beskriver optimeringsprocessen för ett fönster utifrån relevanta parametrar som tillämpas i Miljöbyggnad 3.0 med avseende på energi och inomhusmiljö. Miljöbyggnad 3.0 är ett miljöcertifieringsystem som bygger på Boverkets Byggregler och Arbetsmiljöverkets regler om arbetsmiljö. De parametrar som fönsterstorleken optimerats utifrån är solvärmelasten, värmeeffektbehovet, den specifika energianvändningen, dagsljuset samt det termiska inneklimatet sommar- och vinter. För betyget i Miljöbyggnad 3.0 på dessa parametrar har fönstrets storlek i förhållande till rummets storlek en avgörande betydelse. Objekten för studien bestod av två typrum, ett behandlingsrum och ett kontorsrum, som kommer att ligga i en framtida byggnad vid Kalmars Länssjukhus. Med hjälp av utredningar och jämförelser mellan teoretiska utgångspunkter och praktiska simuleringar på relevanta parametrar som tillämpas i Miljöbyggnad 3.0 har endast två fönstermått valts för att uppnå minst betygen SILVER i Miljöbyggnad 3.0. Påverkan av invändiga solskydd har även studerats i arbetet.

På en marknad där allt fler byggnadsprojekt miljöcertifieras i samband med ökat intresse i miljö och samhällsutveckling så blir verktygen för själva certifieringen allt viktigare, men får även ökad konkurrens. Miljöbyggnad är starkt etablerat i Sverige men saknar betydelse utomlands. BREEAM-SE som är en svensk adaption av det brittiska certifieringssystemet Building Research Establishment Enviromental Assessment Method (BREEAM)är mindre vanligt i Sverige men sprider sig på marknaden runt om i världen och är ett av de större internationella systemen med en global standard.  Syftet med denna studie är att jämföra BREEAM-SE och Miljöbyggnad för att belysa deras respektive styrkor och svagheter för att se om det finns en nytta med att ha båda systemen på den svenska marknaden eller om det är mer fördelaktigt att endast nyttja ett system. En litteraturstudie har utförts genom datainsamling av manualerna för respektive system. Därefter har en intervjustudie genomförts för att samla in information från nyckelpersoner som arbetar med respektive system i olika företag. Resultaten visade att systemen är så pass olika att de inte konkurrerar med varandra i samma projekt utan är specialiserade mot olika kundgrupper som kräver skilda typer av certifieringar.  Slutsatsen är att båda systemen behövs på den svenska marknaden för att fylla de behov som finns och som respektive system inte skulle kunna uppfylla på egen hand. Huruvida något av de andra miljöcertifieringssystemen som finns på marknaden skulle vara bättre än de som undersökts i denna studie har inte undersökts i denna studie och kvarstår att besvara. / On a market where an increasing number of building projects are being subject to environmental certification as a result of the growing interest of the environment and societal development, the tools for the certifications become more important and competition from similar systems increases. Miljöbyggnad is already firmly established in Sweden but lack any significant bearing in other countries. BREEAM-SE is a Swedish adaptation of the British certification system BREEAM and is not used to the same extent in Sweden but continue to spread on a global market and is at this point one of the largest certification systems with a core system as the global standard.  The purpose with this study is to compare BREEAM-SE and Miljöbyggnad to highlight their respective strengths and weaknesses to see if there is any use to keep both systems on the Swedish market or if it would be beneficial to use one system alone.  A literature study was done through extensive data collection from the manuals for respective system. Furthermore, an interview study was done to collect information from key persons that work with respective system in various companies.  The result showed that the systems are different enough to not compete with each other on the same projects since they are specialized towards different market segments that require different systems, to get the most out of it and be beneficial.  The conclusion is that both systems are required on the Swedish market to fulfil the needs that exist since neither system can fulfil those needs on their own, as of right now. However whether other environmental certification systems that exist could be better than the systems brought up in this study, has not been investigated in the study and remains to be answered.

Bygg- och fastighetssektorn står idag för en betydande andel av de utsläpp som ärdirekt farliga för miljön. Miljöcertifieringar av byggnader är ett led i arbetet med attminska den mänskliga påverkan på miljön inom fastighetsbranschen.Akademiska Hus är ett svenskt och statligt ägt fastighetsbolag som förvaltaruniversitets- och högskolelokaler. Bolaget arbetar aktivt med att minska sinmiljöpåverkan och ett av verktygen i det arbetet är att företaget certifierar samtliganybyggnationer och större ombyggnationer med det svenska certifieringssystemetMiljöbyggnad.Den här studien redovisar hur hyresnivån inom Akademiska Hus fastighetsbeståndpåverkas av att en byggnad är miljöcertifierad. Studien har genomförts genom attskapa statistisk modell baserad på en rad olika variabler som förklarar hyresnivån. Dendata som använts är baserad på hyreskontrakt och attribut för de byggnader somkontrakten tillhör.Resultatet visar att en miljöcertifierad byggnad inom Akademiska Husfastighetsbestånd har tio procent högre hyresnivå i jämförelse med övriga byggnader.Resultatet ligger i linje med både förväntningar och vad tidigare liknande studier visat. / The construction and real estate industry accounts for a significant proportion of theemissions that are directly hazardous to the environment. Environmental certificationsof buildings are part of the work to reduce the human impact on the environmentwithin the real estate industry.Akademiska Hus is a Swedish and state-owned property company that managesuniversity premises. The company works actively to reduce its environmental impactand one of the tools in this process is that the company certifies all new constructionand major renovations with the Swedish certification system Miljöbyggnad.This study reports on how the rent level within Akademiska Hus real estate portfolio isaffected by the fact that a building is certified. This study has been carried out bycreating a statistical model based on a variety of variables that explain the rent level.The data used is based on rental contracts and attributes for the buildings to which thecontract belong.The result shows that an environmental certified building within Akademiska Hus realestate portfolio has a ten percent higher rent level compared to other buildings. Theresult was in line with both expectations and what previous similar studies have shown.

Företag inom byggsektorn strävar efter att minimera byggnaders energianvändning och att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Byggherrar ställer ofta krav på att ett byggprojekt ska uppnå vissa miljökrav eller att byggnaden ska miljöcertifieras. När ett byggprojekt ska uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven ofta längre tid. Syftet med studien är att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och analysera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå kraven. Projektet Hjorthagshallen innefattar nyproduktion av en idrottshall i Norra Djurgårdsstaden. Byggnaden ska: • Certifieras enligt Miljöbyggnad GULD • Uppnå kraven för BBR 22 • Uppnå kraven för Passivhus En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet och dessa sammanställdes sedan i en översiktlig tabell. Miljökraven har analyserats och utvärderats med beräkningsverktyg, simuleringsprogram, referensprojekt och med projektspecifika handlingar. De indikatorer som ansågs vara svårast att bedöma i förväg i denna studie var energianvändningen, luftläckningen genom klimatskalet och det termiska klimatet. Studien visar att miljökraven för projektet Hjorthagshallen är möjliga att uppnå. Många krav och indikatorer går att säkerställa under projekteringen medan vissa indikatorer är svårare att säkerställa innan byggnaden är färdigställd. / Construction companies aim to reduce the energy use of buildings and to minimize the environmental impact throughout the entire construction process. Constructors often require the project to meet certain environmental requirements and to certify the building. When a construction project aims to achieve several classifications the projection of the requirements often takes more time. This study aims to identify the environmental requirements that apply to the project Hjorthagshallen and to analyze if it is possible to achieve these requirements. Hjorthagshallen will be a sports center in Norra Djurgårdsstaden. The building will: • Be certified according to Miljöbyggnad GULD • Achieve the requirements for BBR 22 • Achieve the requirements for Passivhus. The environmental requirements for Hjorthagshallen have been collected through a literature study and presented in an overview table. The environmental requirements have been analyzed with calculation tools, simulation programs, a reference project and project documents. The indicators considered to be the most difficult to estimate in advance in this study are the energy use, air leakage and the thermal climate. The conclusion is that the environmental requirements for Hjorthagshallen are likely to be met. Many requirements and indicators can be ensured during the projection while some indicators are more difficult to ensure before the building is completed. Keywords:

Vi lever idag i ett samhälle där stort fokus ligger på miljöfrågor och framförallt på energisnåla byggnader. En fråga som enkelt glöms bort är vad för typer av produkter och material som faktiskt byggs in i våra byggnader. Vilket i sig är minst lika viktigt som energifrågan, då utsöndring från produkter i byggnaden kan ge negativ inverkan på miljön och människors hälsa.  Miljöcertifieringssystemen BREEAM-SE, LEED och Miljöbyggnad samt materialklassificieringarna SundaHus, Basta, BVB, Svanen, CE-märkning, P-märkning och BVD har i denna uppsats granskats genom en komperativ litteraturstudie. De olika materialkraven för vardera klassificering har tagits fram och jämförts med varandra i syfte att få fram vilken eller vilka klassificeringar som ställer sig högst angående enskilda material och produkter i syfte att ta reda på vilken miljöcertifiering samt materialklassificiering som är mest fördelaktig att använda för nybörjare och mindre miljöinsatta.  Resultatet visade att BREEAM-SE och SundaHus är mest fördelaktig att använda om man är nybörjare eller mindre miljöinsatt. Detta då de ställer krav på många relevanta och övergripande delar, så som krav på livscykelanalys, krav på gränsvärden för utfasningsämnen med mer samtidigt som de är väldigt lättanvända jämfört med övriga klassificeringar. Undersökningen visar även på att högre krav bör ställas på enskilda produkter i klassificeringarna för att därigenom minska risken att få dåliga produkter och ämnen i våra byggnader, där vi lever och vistas i dagligen. / We live today in a society where the major focus is on environmental issues and particularly on energy-efficient buildings. A question that is easily forgotten is what types of products and materials that are actually built into our buildings. Which in itself is as important as the issue of energy, because the secretion of the products in the buildings could have a negative impact on the environment and human health. The environmental classifications BREEAM-SE, LEED and Miljöbyggnad and the material classifications SundaHus, Basta, BVB, Svanen, CE marking, P-marking and BVD have been reviewed in this paper by a comparative literature study. The different material requirements for each classification have been developed and compared with each other in order to identify which or most of the classifications that focus on individual materials and products in order to find out which environmental classification and material classification are most beneficial to use for beginners and people with less environmental knowledge. The result showed that BREEAM-SE and SundaHus are most beneficial to use if you are a beginner or someone with less environmental knowledge. This because they demand many relevant and comprehensive parts, such as life-cycle analysis requirements, limit values for phase-out substances and also for being very easy to use compared with other classifications. The survey also shows that higher requirements should be placed on individual products in the classifications, thereby reducing the risk of getting bad products and substances in our buildings, where we live and stay on a daily basis.

Syfte: De globala växthusutsläppen är en stor fråga både för landet och världen. Därför måste man hitta alternativ samt lösningar till att producera förnyelsebar energi. En vision för förnyelsebar energi är att producera fastighetsnära förnybar energi. Målet med studien var att undersöka förnyelsebar energi för egenproducering i nybyggnationer med hänsyn till certifieringen för Miljöbyggnad för att bidra till en mer positiv utveckling i miljöarbetet. Metod: Studien är en kvalitativ inriktad forskning. För att lyckas besvara frågeställningar samt uppnå studiens mål samlades data genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Urvalet av respondenter baserades på yrkesroll på det valda företaget. De dokument som analyserat var en checklista och en intern handbok som finns i det samarbetande företaget samt dokument från Sweden Green Building Council som behandlar Miljöbyggnad. Resultat: Arbetet kring förnyelsebar energi är något som prioriteras trots den höga engångskostnaden, eftersom det finns en långsiktig lönsamhet. Kommunikationen är därför viktig under projekteringen men att det finns bristande faktorer i efterarbetet. Nödvändigtvis behöver man inte installera elproduktionsanläggningar i Miljöbyggnad då det endast är en del av kravet på Guld-nivå. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör man ändå installera det vid nyproduktion och komplettera det med mätinstrument till anläggningarna för att följa upp resultatet. Konsekvenser: Den ekonomiska aspekten har en stor roll i projekteringen då det kan hindra hållbarhetslösningar. Därför är ekonomiska stöd inom energifrågor ett bra incitament för företag. Miljöbyggnad är sedan ett bra stöd i projektering för nyproduktioner eftersom en certifieringsprocess inte alltid är nödvändig. För att utveckla strukturarbetet bör kunskapsöverföring prioriteras mer. Begränsningar: Studien begränsas till Miljöbyggnad där enbart energiindikatorer har studerats. Fallstudien är begränsad till flerbostadshus för att minska studiens omfattning. De resultat och rekommendationer som presenteras är generellt giltiga för de företag som har liknande arbetssätt och rutiner. / Purpose: Global greenhouse emissions are a major issue for both the country and the world. Therefore, one has to find alternatives and solutions to produce renewable energy. A vision for renewable energy is to produce property-related renewable energy. The aim of the study was to investigate renewable energy for self-production in new construction, taking into account the certification for Miljöbyggnad to contribute to a more positive development in environmental work. Method: The study is a qualitatively oriented research. To succeed in answering questions and attaining the objective of the study, data were gathered through semi-structured interviews and document analysis. The selection of respondents was based on the professional role of the chosen company. The documents that were analyzed were a checklist and an internal manual available in the cooperating company as well as documents from the Sweden Green Building Council that deals with Miljöbyggnad. Findings: The work on renewable energy is something that is prioritized despite the high one-time cost, as there is long-term profitability. Communication is therefore important during the design process, but there is a lack of factors in the finishing work. You do not necessarily need to install electricity production facilities in Miljöbyggnad as it is only part of the requirement for the Gold level. From a sustainability perspective, one should nevertheless install it in new production and supplement it with measuring instruments for the plants in order to follow up the result. Implications: The economic aspect has a major role in the design as it can prevent sustainability solutions. Therefore, financial support in energy issues is a good incentive for companies. Miljöbyggnad is then a good support in project planning for new production since a certification process is not always necessary. To develop the employee work structure, knowledge transfer should be given more priority. Limitations: The study is limited to Miljöbyggnad where only energy indicators have been studied. The case study is limited to apartment buildings to reduce the scope of the study. The results and recommendations presented are generally valid for those companies that have similar working methods and routines.

The idea for this project is to design an eco-village on a property in Glimåkra in Skåne of southern Sweden, which is owned by the municipality of Östra Göinge. All of the designs in this eco-village would be built with materials that will benefit the environment and the people living there. This community would also have low energy consumption and will achieve the Miljöbyggnad Gold certification. Initially, a few eco-villages in Sweden were studied and reviewed in order to get more experience in the subject and to find inspiration. Three different types of housing units were chosen to be compared to one another to determine the two most efficient candidates.  Two townhouses, two duplexes, and two villas were designed. One of each type was a simple and square compact design while the other was a more aesthetic shaped design. While reviewing the energy consumption calculations, the aesthetically designed duplex and the aesthetically designed townhouse proved to consume smaller amounts of energy than the remaining building designs. These two designs consumed smaller amounts of energy to heat the buildings and provided additional space for solar cells. The compact duplex design ended up being the only design to be able to achieve the Miljöbyggnad Gold certification, but the energy consumption of the building did not compete with the aforementioned designs. The exterior materials to be used were chosen because of their low ecological impact and how well they blend with the surroundings. The comparisons of three different types of buildings with two different designs of each helps highlight the many factors that affect the efficiency and sustainability of a building. After studying and comparing many real-world examples of energy efficient housing with these theoretical designs, the aesthetically designed duplex and townhouse will be the best performing floor plans for the eco-village in Glimåkra, Skåne. / Detta examensarbete har gått ut på att planera en ekoby i Skåne. En situationsplan innehållande radhus och parhus har tagits fram med diverse vägar, grönska och gemensamma byggnader. Arbetets övergripande syfte är att uppmärksamma ekobyar och dess miljövänliga ekohus. Det är beräkningar, modellering, extern och intern handledning samt diskussioner kring energi, miljöbyggnad och estetik som genomsyrat arbetet. För att nå ett resultat dras kopplingar från tidigare forskning och publiceringar med detta arbete. Litteraturstudien innehåller certifieringssystemet Miljöbyggnad, där betygskriterierna för Guld är det som arbetet har strävat mot för byggnaderna som modellerades. I Miljöbyggnad finns även nivåerna Brons och Silver, men om någon av indikatorerna ger nivå Brons är det inte möjligt att uppnå Guld som slutgiltig nivå. En av två studerade fasadmaterial valdes till byggnaderna i ekobyn och trä valdes på grund av dess fördelar och användningsgrad i området. Den uppvärmningskälla som studerades var pelletspanna och vid valet av elkälla genomfördes en kritisk granskning av solceller samt en mer grundläggande faktainsamling av direktverkande el. Genom platsbesök, ritningar och kartor samt diskussion och revidering modellerades två utformningar av parhus, radhus och villa. Det blev tre kompakta byggnader och tre mer estetiskt utformade och dessa modellerades i Autodesk Revit. Beräkningar genomfördes både manuellt och digitalt och hjälpmedel som formler, tabeller och antagna värden användes. Parhus Estetisk och Radhus Estetisk valdes ut för att placeras i ekobyn. Dessa valdes ut på grund av dess energiförbrukning, antal bostäder och dess estetik. Parhus Estetisk på 113m² och Radhus Estetisk på 114m² hade en total energianvändning per år på 10 500 kWh respektive 10 100 kWh, där ingår uppvärmning, tappvarmvatten och hushållsel. Det får plats 20 bostäder och 80 personer för den valda situationsplanen. Utifrån beräkning och simulering resulterade parhuset och radhuset i den slutgiltiga nivån Silver. Slutsatserna av detta arbete var att det var svårare än tänkt att uppfylla betygskriterierna för Guld i certifieringen Miljöbyggnad, endast Parhus Kompakt nådde nivån Guld. De valda byggnaderna i ekobyn var de bästa alternativen och en övergripande slutsats var att arbetet blev mer som ett förarbete som måste tas vid och utvecklas.

During the past few years an increased attention has been paid to environmental issues in the construction and property sector in Sweden. In order to simplify the work with these issues a Swedish environmental certification system for buildings called Miljöbyggnad has been developed. This thesis aims to investigate the opinion of a selected number of selected property owners of Miljöbyggnad. From that basis recommendations and actions for the future work with the system will be presented. The investigation has been conducted through personal interviews with five property owners. The main issues that the interviews have been based on are their purpose, experiences, perceived complications and future prospects in terms of certification using Miljöbyggnad. The system intends to be cost-effective, simple and to offer a relevant environmental assessment of buildings and the result from the report indicates that this is largely fulfilled. All respondents believe that Miljöbyggnad offers a relevant environmental assessment. All of them also believe that the system is simple except for some complications and 80 % believe that the system is cost-effective. In terms of the future, all interviewed property owners will most likely certify buildings under Miljöbyggnad, some to a greater extent than others. The conclusion from this investigation is that the system needs to be dynamic. Adaption to the social, environmental, technical, economical and legal conditions that prevail is vital. However, it is recommended that Miljöbyggnad retains its simplicity and avoid growing to become too comprehensive.

Purpose: Environmental impact by humans has increased significantly, with the construction industry accounting for 40% of the world's energy consumption. In order to counteract this, the world's demands on sustainable buildings have increased. There are a number of environmental certification systems to help, where Miljöbyggnad is the most common in Sweden. The possibilities for influencing a project are greatest in the early stages, which also applies for environmental work. Therefore, the objective of this study is to investigate how a project classified according to the Miljöbyggnad Silver affects the bidding process for a construction project, in comparison with a similar project without environmental certification requirements. Method: A literature study which aims to form a theoretical framework, a document analysis of a reference project based on provided documents and semistructured interviews with calculation engineers at Serneke Bygg AB in Gothenburg. Findings: The results of the document analysis and interviews contradict each other to some extent. The document analysis shows several aspects that can be influenced by the calculators' work, while the respondents mention only a few differences between a project with or without certification according to Miljöbyggnad Silver. Respondents consider themselves lacking knowledge about environmental construction, while at the same time they are uncertain of how much that is needed. The document analysis, on the other hand, indicates that additional knowledge is required to ensure that the above mentioned aspects are taken into account in the calculation phase in order to ensure that the bid meets the requirements for Miljöbyggnad Silver. Implications: In order to ensure that the environmental building requirements are met in the tender phase, the recommendation is that the calculators, or one employee, will acquire knowledge about Miljöbyggnad. However it depends on the company's ambition regarding the accuracy of the tender if this will be implemented. Their attitude will have significance to how the work process and time aspect will be affected with the increased requirements of knowledge. Limitations: Only one type of environmental certification and one individual project have been selected. The study's goals are considered to be met, but the results and conclusions could have been further strengthened if more projects were studied and interviews had been conducted with the head of the department. / Syfte: Människans miljöpåverkan har ökat markant och bygg- och konstruktionsbranschen står för 40 % av världens energikonsumtion. För att motverka detta har omvärlden ökat kraven på hållbara byggnationer och det finns ett flertal miljöcertifieringssystem som hjälp, där Miljöbyggnad är det vanligast förekommande i Sverige. Möjligheterna att påverka ett projekt är störst i tidiga skeden, vilket även gäller miljöarbetet. Därför är målet med studien att undersöka hur ett projekt klassat enligt Miljöbyggnad Silver påverkar en byggentreprenads kalkylarbete, i jämförelse med ett likadant projekt utan miljöcertifieringskrav. Metod: Litteraturstudie för att bygga ett teoretiskt ramverk, dokumentanalys av ett referensprojekt utifrån tillhandahållna handlingar och semistrukturerade intervjuer med kalkylingenjörer på Serneke Bygg AB i Göteborg. Resultat: Resultatet från dokumentanalysen och intervjuerna motsäger varandra till viss del. Dokumentanalysen visar på flera aspekter som kan påverkas av kalkylingenjörernas arbete, medan respondenterna endast nämner ett fåtal skillnader mellan ett projekt med respektive utan certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Respondenterna anser sig sakna kunskap om Miljöbyggnad, samtidigt är de osäkra på om och vad som behövs. Dokumentanalysen indikerar däremot att ytterligare kunskap krävs för att säkerställa att aspekterna ovan beaktas redan i kalkylskedet. Detta för att kunna säkerställa att anbudet möter kraven för Miljöbyggnad Silver.   Konsekvenser: För att kunna säkerställa att kraven enligt Miljöbyggnad möts redan i anbudsskedet är rekommendationen att kalkylingenjörerna, alternativt en anställd, fördjupar sig inom Miljöbyggnad. Om det görs beror dock på företagets ambitionsnivå gällande noggrannheten i anbudet och deras inställning kommer ha betydelse för hur arbetsprocessen och tidsaspekten påverkas i och med ökat krav på kunskap. Begränsningar: Endast en typ av miljöcertifiering samt ett enskilt projekt har valts. Studiens mål anses vara uppfyllt, men resultatet och slutsatser hade kunnat stärkas ytterligare om fler projekt studerats samt om intervjuer förts med kalkylchefen.