The building and construction sector accounts for a significant proportion of carbon dioxide emissions in Sweden, a total of 12.2 million tons of carbon dioxide equivalents, which corresponds to approximately 19 % of the total emissions of greenhouse gas in Sweden. As a response to the fact that construction has a major impact, different environmental certification systems have emerged for buildings. One certification system is the Swedish certification system “Miljöbyggnad”, which includes sustainability issues through the whole construction process. The building can achieve three grades in Miljöbyggnad: bronze; which corresponds to the level in legislations, silver; which is the most common certification grade, and gold; that corresponds to the highest grade, thus requiring the most effort. The grade is given according to how the building performs in different assessment areas, called indicators. For new construction, the system consists of 15 different indicators within three areas: energy, indoor environment and materials. The indicators are connected to both ecological and social sustainability. The indicators connected to ecological sustainability are considered to either minimize hazardous substances, increase the amount of renewable energy or decrease the use of energy, thus a reduction in climate impact. Social sustainability is connected to how the tenant’s wellbeing is impacted by the building. The meaning of wellbeing is, in this case, health and comfort. In this master thesis the theoretical possibility of raising the Miljöbyggnad grade from silver to gold has been studied for the construction of new student housing. Stockholms studentbostäder´s new construction of four houses at Lappkärrsberget has been the study case. Stockholm’s student housing, “Stockholms studentbostäder”, is the largest actor of student housing in Sweden, with approximately 8000 housings. Stockholms studentbostäder is currently in the middle of the process that within the next ten years build 2000 new student housings. A major expansion with 800 housings will be built in their largest housing area, Lappkärrsberget. In the first building phase, the new construction of four houses is carried out, with the buildings having 10 to 13 floors which include 297 housings, mainly one room apartments and some two room apartments. The houses are built for the Miljöbyggnad grade silver according to the manual in version 2.2. After version 2.2, later versions, as version 3.0 have been launched. The main focus has been to identify what theoretical actions are required to raise the grade to gold, and to what cost. Four main questions have been studied:Is it possible to reach the grade gold for the four new buildings in Lappkärrsberget?What would it mean for the buildings, in terms of costs and actions, to raise the grade from silver to gold in version 2.2?How high grade is possible to reach for the indicator energy types, if the tenants have their own electricity agreements in the current version of Miljöbyggnad 2.2, and the later version 3.0? What general differences would it make to build in a later version 3.0, instead of 2.2? The method used has been to study the current status and then together with the manual for Miljöbyggnad make a comparison to achieve the grade gold in a specific gold scenario formulated together with Stockholms studentbostäder. In the next step, actors from the building industry both internal from Stockholms studentbostäder, external at other companies together with suppliers, were asked about what actions were needed to achieve gold and to what cost.For the first question, if it is theoretically possible to build with Miljöbyggnad gold for the new housing in Lappkärrsberget, it was concluded that it would not be possible to achieve gold due to the limited opportunities to optimize the properties of the windows with the current building performance. Therefore, it is recommended to decide what grades off the indicators to aim for and in an early stage develop the construction design and make the construction planning after the indicator grades. To achieve high grades, it is especially important to optimize the windows, in line with the requirements for the indicators. Another uncertain factor concerns how the students would respond in a survey which requires an approved result to reach a gold grade. Although it is not possible to reach gold as a building grade, it was noted that several of the indicators were close to gold and it would not be hard to raise these grades to gold to improve the overall performance of the buildings. In the second question, the cost was calculated when raising the grade from silver to gold. For this it was assumed that the windows and surveys did reach the desirable grade, and in that case the cost would increase between 0,4 % and 1,3 % of the contract budget of the project. The probable value would be somewhere in between, estimated to 0,6 %, which is a low increase in cost. In the third question, it was investigated what grade would be possible to achieve for the indicator energy types if the tenants are required to manage their own electricity agreement, in both version 2.2 and version 3.0. It was concluded that the district heating was required to change, to make an impact on the grade. Stockholm Exergi is the supplier of the district heating for the houses in Lappkärrsberget. Thus, Stockholm Exergi´s three alternatives have been studied, which differs in district heating composition and impact on the environment. The alternatives were studied for different years, due to the fact that district heating changes composition for each year. The preliminary certification of the grade in Lappkärrsberget was made with district heating data from 2016 and no matter what district heating alternative was used from 2016, the highest reachable grade is bronze in version 2.2. In version 3.0, the household electricity, meaning the tenant´s apartment electricity, is optional to use for the calculation of the grade. When calculating the grade without household electricity, with the same data as the preliminary certification, from 2016, the grade was raised to silver. With the alternatives of the district heating that were available year 2020 from Stockholm Exergi it would be possible to reach grade gold with the most environmentally friendly alternative, in version 2.2 and silver would be the highest grade in version 3.0. In the last question, version 2.2 and 3.0 were compared and some differences were noted. For example, the indicator nitrogen dioxide was removed in version 3.0 and the indicator climate impact of the foundation of the building and the building frame was added. The requirements have been updated in version 3.0. For example, the indicator percentage of energy types has a requirement that at least 5 % of the energy needs to be locally produced and renewable to reach gold level, for example with solar panels. The requirements for surveys have also been reduced in version 3.0, to fewer indicators in need of surveys and there is also an alternative to verify the grades by using measurements instead of surveys. / Bygg- och fastighetssektorn står för en avsevärd del av koldioxidutsläppen i Sverige, hela 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar cirka 19 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Flera miljöcertifieringssystem har vuxit fram som ett svar på att byggandet har en stor påverkan på miljön där fokus ligger på ett mer hållbart samhällsbyggande. Ett sådant certifieringssystem för byggnader är Miljöbyggnad vilket är ett system som inkluderar hållbarhetsarbete genom hela byggprocessen. Det finns tre betyg som en byggnad kan uppnå i Miljöbyggnad: brons som motsvarar lagkrav, silver som är det vanligaste certifieringsbetyget och guld som motsvarar högsta betyg, vilket därmed kräver mest ansträngning. Betyget ges efter hur byggnaden presterar enligt olika bedömningsområden eller indikatorer som de kallas. För nyproduktion består systemet av 15 olika indikatorer inom tre områden: energi, inomhusmiljö och material. Indikatorerna kopplar både mot ekologisk och social hållbarhet. Där indikatorerna som kopplar mot ekologisk hållbarhet anses antingen ge en minimering i farliga ämnen, ökning i förnybar energi eller en minskning av energianvändning och därmed en minskning i klimatpåverkan. Social hållbarhet kopplas mot om det påverkar hyresgästernas välmående. Där det med välmående menas hälsa och trivsel.I det här examensarbetet har den teoretiska möjligheten att höja Miljöbyggnadsbetyg från silver till guld studerats för Stockholms studentbostäders nyproduktion av studentbostäder. Betygshöjningen har studerats i en fallstudie för ett projekt med fyra punkthus på Lappkärrsberget. Stockholms studentbostäder är Sveriges största studentbostadsaktör med ungefär 8000 bostäder. För närvarande är de mitt uppe i arbetet att under de kommande tio åren bygga 2000 nya studentbostäder. En stor expandering med 800 bostäder kommer att göras i deras största bostadsområde Lappkärrsberget. I en första etapp sker en nyproduktion av de fyra punkthusen vilket inkluderar hus på tio till tretton våningar på totalt 297 studentbostäder i form av främst studentettor, ett rum med kök samt några tvårumslägenheter. Punkthusen byggs för Miljöbyggnad silver, enligt manualen för version 2.2. Det har efter version 2.2 lanserats senare versioner av Miljöbyggnad, såsom version 3.0. Ett särskilt fokus har varit vilka teoretiska åtgärder som behöver vidtas för att höja betyget till guld, samt till vilken kostnad. Fyra huvudfrågeställningar har tagits fram:Är det möjligt att bygga enligt Miljöbyggnad guld för punkthusen?Vad skulle det innebära för punkthusen i form av kostnader och åtgärder att bygga enligt Miljöbyggnad guld istället för silver i version 2.2?Hur högt betyg är det möjligt att nå för indikatorn energislag om hyresgästerna fortsätter ha egna elabonnemang i version 2.2 och 3.0?Vilka generella skillnader skulle det innebära för ett nyproduktionsprojekt om det istället byggdes enligt en senare version, det vill säga Miljöbyggnad version 3.0? Metoden för att besvara frågeställningarna har varit att studera aktuell status för punkthusen och därefter med hjälp av Miljöbyggnadsmanualen jämfört det med kriterierna för guld vid ett guldscenario framtaget tillsammans med Stockholms studentbostäder. I nästa steg har personer i branschen, både internt hos Stockholms studentbostäder, externt hos andra företag samt leverantörer till punkthusen tillfrågats om vilka åtgärder de skulle vidta för att uppnå guld, samt vilken kostnad de uppskattar dessa till. För den första frågan om det är teoretiskt möjligt att bygga med Miljöbyggnad guld för punkthusen blev resultatet att det inte vore möjligt. Det beror på att det inte skulle gå att optimera fönsteregenskaperna tillräckligt med nuvarande utformning på byggnaderna. Det rekommenderas därför att redan från början av projektet bestämma vilka indikatorbetyg det satsas mot och ta fram ritningar och projektera byggnaden med betygen i åtanke. Särskilt viktigt är det att optimera fönstrena i linje med indikatorkraven för att uppnå höga betyg. En annan osäker faktor för guldbetyg gäller hur hyresgästerna skulle svara i en enkätundersökning, där det krävs ett godkänt resultat för att nå guld. Även om det som byggnadsbetyg inte vore möjligt att nå guld för punkthusen, konstaterades det att flera av indikatorerna låg väldigt nära guldbetyg och det hade krävts lite för att höja dessa till guld för att förbättra byggnadens prestanda.I nästa fråga har det tagits reda på hur dyrt det skulle vara att höja betyget till guld. I den frågan har det antagits att fönstrena klarade kraven och enkätundersökningen blev godkänd, vilket skulle innebära en ökning på mellan ungefär 0,4 % och 1,3 % av entreprenadkostnaden för projektet, med ett generellt påslag på 0,6 %, vilket är ett litet påslag. I den tredje frågan undersöktes hur långt det skulle vara möjligt att nå med indikatorn energislag när hyresgästerna tecknar egna elabonnemang, både för Miljöbyggnad version 2.2 och version 3.0. När hyresgästerna har egna elabonnemang konstaterades det att fjärrvärmen behövde ändras för att påverka betyget. Stockholm Exergi är fjärrvärmeleverantör för punkthusen, därmed har deras tre fjärrvärmealternativ studerats. Deras alternativ skiljer sig åt i fjärrvärmesammansättning och därmed även i påverkan på miljön. Alternativen har även studerats för olika år då sammansättningen av fjärrvärmen förändras med tiden. Preliminärcertifieringen av punkthusen gjordes med data från 2016 och oavsett alternativ från 2016 uppnås inte mer än brons i version 2.2. Medan i version 3.0 är hushållselen, det vill säga hyresgästernas egna elabonnemang en frivillig post att räkna in för Miljöbyggnadsbetyg. Räknas hushållselen bort kan det med 2016 års värden uppnås silver. För de fjärrvärmealternativ som erbjuds år 2020 skulle det gå att uppnå guld med det mest miljövänliga alternativet, i version 2.2 medan silver blir det högsta betyget i version 3.0. I den sista frågeställningen jämfördes version 2.2 och 3.0 och det finns en del skillnader, exempelvis att indikatorn kvävedioxid tagits bort i 3.0 och att indikatorn stommen och grundens klimatpåverkan lagts till. Kraven har uppdaterats något i version 3.0, för exempelvis indikatorn andel av energislag finns det för guld ett krav på att minst 5 % av energin ska vara lokalt producerad i anslutning till byggnaden med förnybar energi exempelvis med solceller. Kraven på enkäter har också förändrats där färre indikatorer kräver enkäter i version 3.0 och det erbjuds ett alternativ till enkäter med mätning vid verifiering av guldbetyg.

Syfte: Syftet med detta arbete är att välja ett alternativt miljöcertifieringssystem som passar bättre för industriellt byggande av träsmåhus och även beskriva vilken nytta systemet har för både miljön och för trähusföretag inom industriellt byggande.Metod: Arbetet är baserat på kvalitativ metoder och där med används metoderna litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. En fallstudie har utförts på ett planerat projekt där en teoretisk certifiering av Miljöbyggnad har tillämpats. Detta har utförts med hjälp av intervjuer och litteraturstudie. För att kunna utföra en fallstudie har ett antal dokument analyserats som samlats in från Götenehus AB.Resultat: Resultatet redovisar skillnaderna på systemen när det kommer till teknik och administration. Författarna utgick sedan från relevanta faktorer och intervjuer som resulterade till att Miljöbyggnad valdes till det system som passar bättre för trähusföretag inom industriellt byggande. Resultatet av fallstudien som utfördes på byggnadsobjektet Riddersholm visade vilken nytta för miljön en teoretisk tillämpning av Miljöbyggnad har, exempelvis reducerat värmeeffektbehov. Studien visar även på nyttan för trähusföretag inom industriellt byggande som exempelvis att det stärker företagets varumärke.Konsekvenser: Med hjälp av certifieringssystemen blir det en mer underlättande process att förhålla sig till när man jobbar med miljöfrågor. Införandet av detta kan leda till många fördelar för företagen, då de får visa sig utåt och kan där med påvisa att de har ett miljötänk från start. Alla företag har inte den kompetensen inom området och behöver därför få en mjukstart för att komma in i det.Begränsningar: Arbetet har begränsats till de fyra vanligaste systemen i Sverige. En fallstudie har begränsats till området "Energi" i Miljöbyggnads som innefattar fyra indikatorer "Energianvändning", "Värmeeffektbehov", "Solvärmelast" samt "Energislag". / Purpose: The purpose of this work is to make a proposal for an alternative environmental certification system that fits better for industrial building of wooden houses and also describe the benefits the system has for both the environment and industrial construction companies.Method: The work is based on a qualitative approach, using the methods literature study, interviews and document analysis. A case study has been carried out on a planned project where a theoretical certification of environmental construction has been applied. This has been done through interviews and literature studies. In order to carry out the case study, a number of documents have been collected from Götenehus AB and analysed.Findings: The result reports the differences between the four systems when it comes to technology and administration. The authors then took consideration of relevant factors and conducted interviews in the choice of Miljöbyggnad for the system that fits better for industrial single-family-building companies. The outcome of the case study, that carried out on the construction project Riddersholm, shows the benefits for the environment a theoretical application of Miljöbyggnad has, for example reduced heat power requirements. The study also shows the benefits for industrial single-family-building companies, such as strengthening the company's brand.Implications: With the help of certification systems, the process to deal with environmental issues gets easier. The introduction of this can lead to many benefits for companies, as they may turn outwards and can prove that they have an environmental thinking from start. All companies do not have the skills in the field and therefore need a soft start to get into it.Limitations: The work has been limited to the four most common systems in Sweden. A case study has been confined to Miljöbyggnad energy area, which includes the first four indicators.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte. Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag. Miljöbyggnad har i dagsläget inga specifika kriterier för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så bedömningen har skett mot de allmänna kriterierna. Vid certifiering med Miljöbyggnad sker en granskning utifrån energi-, inomhusmiljö- och materialrelaterade kriterier. Verktyget mäter alltså inte bara byggnadens hållbarhet i fråga om växthusgasutsläpp utan även i hänseende till hälsan och välbefinnandet hos personerna som vistas i byggnaden. Byggnaden som har utvärderats är Kungliga Tekniska Högskolans studenters kårhus. Den byggnadsminnesförklarades 2012 på grund av sin utpräglade och välbevarade funktionalistiska utformning. Byggd 1930 uppfördes den mitt under en brytningstid när funktionalismen var på intåg i Sverige. I studien har alla kriterier som krävs för en miljöcertifiering gåtts igenom och stämts av mot hur byggnaden ligger till idag. Särskild fokus har lagts på Miljöbyggnads energirelaterade kriterier. För att minska energianvändningen har energieffektiviseringsåtgärder tagits fram som ger en besparing på hundratusentals kronor per år. Energieffektiviseringsåtgärderna består av bättre drift av ventilationen samt byte till effektivare belysning. Energiberäkningsprogrammet DesignBuilder har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärderna samt för att simulera termisk komfort och dagsljusinsläpp. Energikällornas hållbarhet vid olika miljöval på elhandelsavtalet och om det finns möjlighet att installera solskydd för fönstren har också undersökts. Hindret för en certifiering är att byggnaden åtminstone behöver uppfylla myndighetskrav på tillgång till dagsljus. Det finns också osäkerheter som har att göra med om energieffektiviseringsåtgärderna minskar energianvändningen så mycket som krävs för en certifiering. För övrigt finns goda förutsättningar för en miljöcertifiering. / Climate change is widely discussed these days, and the interest in environmental assessment for buildings has increased enormously. For landlords and house-owners, it brings the possibility to prove to their tenants and customers that their buildings are sustainable. A building with an environmental assessment certificate is assured by an independent inspector to fulfill a certain level of sustainability that is specified by standardized criteria. The landlords can subsequently use the certificate for advertising. This study investigated if a listed historic building can be certified according to the Swedish environmental assessment method Miljöbyggnad. The objective was to find cost effective ways to meet those criteria for environmental assessment that are not fulfilled today. Miljöbyggnad has no specific set of criteria for historical buildings today, so the investigation has been performed using the general criteria. For a certification with Miljöbyggnad, an audit from energy, indoor environment and material point of view is performed. Thus, the assessment method does not only measure sustainability regarding greenhouse gas emissions, but also concerning well-being of the occupants of the building. The examined building is the student union house of the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The building was listed in 2012 due to its pronounced and well preserved functionalistic design. Built 1930, it was raised during the time when the functionalism was introduced in Sweden. In the study, all criteria for the environmental assessment have been evaluated for the current situation of the building. The energy related criteria has been emphasized. In order to decrease the energy use, measures for improving the energy efficiency has been found, that will save several hundred thousand SEK per year. The measures consist of improved operation of the ventilation system and retrofitted lighting for better efficacy. The energy calculation program DesignBuilder has been used to evaluate the energy efficiency measures and to simulate thermal comfort and daylighting. The sustainability of the energy sources for different environmental options for the electricity contract and the possibility of installing shadings for the windows have been investigated as well. The main difficulty for a certification is that the building has to fulfill building codes for daylighting. There are also uncertainties regarding the energy efficiency measures being able to decrease the energy use sufficiently for a certification. Other than that, the prospects are good for a certification.

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad på en befintlig byggnad. Hus N på Linnéuniversitetet i Växjö har valts som referensfall. Med hjälp av utvärderingar och jämförelser mellan teorier och bedömningar på Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fått Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad värderas ytterligare med hänsyn till dess användarvänlighet, nytta och brister.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad. Här har även tester gjorts för det termiska klimatet, som är ytterligare en aspekt Miljöbyggnad ser på, och som fönstret kan påverka. För arbetet har en blivande kontorsbyggnad, Svalan i Uppsala, varit som mall för dessa tester. Då det finns väldigt många olika parametrar som behövs för att kunna göra alla simuleringar och uträkningar är det svårt att göra en guide som fungerar för alla projekt. I detta arbete finns två lika stora kontor som har fönster åt olika väderstreck och med olika g-värden, för att se skillnader på dessa har simuleringar gjorts för olika fönsterareor, och olika fönsterplaceringar. För simuleringarna har IDA 4 och Velux Daylight Visualizer använts. Arbetet resulterade i att fönstrets placering i rummet ger stor skillnad på dagljusfaktorn, och även för fönstrets utformning, dock ingen för solvärmelasten. För att påverka solvärmelasten kan glasarean i fönstret ändras, g-värdet, eller golvarean för rummet. När dessa parametrar verkar positivt för solvärmelasten, påverkar de negativt för dagsljusfaktorn, därför måste projektören hitta en bra nivå som fungerar för både solvärmelasten och dagsljusfaktorn. För projektet med två kontor i Svalan gav resultatet att få GULD i både solvärmelast och dagsljusfaktorn fungerar inte utan solavskärmning. Som bäst når den ena GULD och den andra SILVER, vilket kan i slutbetyget ändå räcka för att nå bästa betyget GULD med Miljöbyggnad, så länge de andra indikatorerna som Miljöbyggnad ser på är tillräckligt bra i projektet. / This report of 15 credits has had the goal to find a guide for planning window for buildings to be certified with Miljöbyggnad. The certification process includes calculation of solar heat load, giving a figure of how much sun heat is coming into the building, which may needs to be ventilated or cooled off during the summer. The certification process also demands the daylight factor, which gives a figure of how much natural light enters the building. These two aspects affects each other in a negative way, why various tests have been done using a variety of computer simulations to find what kind of window area would be appropriate to get a good rating in Miljöbyggnad. It has also been tested for the thermal climate, which is another aspect Miljöbyggnad investigates, and that windows can influence. The work uses an upcoming office building, Svalan in Uppsala, as a model for these tests. As there are many different parameters that are needed to make all the simulations and calculations it is difficult to make a guide that works for all projects. In this work there are two equally sized offices that have windows facing different directions and with different g-values, to see the differences in these simulations have been made for various window areas and different window placements. For the simulations, the IDA-ICE 4 and Velux Daylight Visualizer have been used. The work resulted in that the window's placement in the room has a big difference for daylight factor, and also for the window form, however none of the solar load. To affect solar heat load, the glass area of the window can be changed, the g-value, or the floor area of the room. When these parameters seem positive for the solar heat load, are they affecting negatively the daylight factor, therefore the building planner have to find a good level found that works for both solar heat load and the daylight factor. For the project with two offices in Svalan gave the result; to get GOLD in both solar heat load and daylight factor will not work without sun screening. As best reach one of them GOLD and the other SILVER, which can be in the final grade yet sufficient to reach the best grade GOLD with Miljöbyggnad, as long as this projects other Miljöbyggnad factors gives results which is good enough.

Climate conditions nowadays are looking critical where the construction and property sector is a major contributing factor. The construction industry stands for one third of Sweden’s total energy use, which has led to different environmental goals and energy requirements that the industry needed to adapt to reduce environmental emissions. In association with this has durability and environmental certifications become one identity marker for companies that strives to make a difference and for users who choose to support them. Growing demand and increased environmental awareness have characterized the construction industry. The most popular environmental certifications on the Swedish market today is: BREEAM, LEED, GreenBuilding and Miljöbyggnad. BREEAM and LEED are the most recognized systems internationally and considers both the building and and the surrounding area. GreenBuilding focuses only on the buildings energy consumption and how to reduce it. Miljöbyggnad is the commonly used system in Sweden and focuses on the building itself.  Miljöbyggnad is a Swedish certification system that is handled and developed by Sweden Green Building Council (SGBC) since 2011 and focuses on the building itself. The building is assessed by 15 different indicators within three segments: energy, indoor environment and material. This Work is limited to examine only Miljöbyggnad four indicators: energy consumption, solar heat load, heating needs and ventilation regarding an ongoing housing unit in cooperation with SWENCN AB.  The aim of this work was to calculate monthly energy consumption for the reference building. Furthermore, was the aim to rate the four indicators according to Miljöbyggnad grade system: bronze, silver and gold and finally see what happens if the household electricity is neglected and can energy efficiency regarding household electricity paradoxically result in that the building appears to be inferior.  The result of this thesis shows that the buildings active heating season is five out of twelve months. Solar thermal load is calculated to a value of 66 W/m2 floor area and because of that did not meet up the criteria for bronze. Heating needs meets up to the criteria for bronze with a value of 21,5 W/m2 , Aom.  and the buildings energy use for gold with a value of 49 kWh/m2, (Atemp), year. Household electricity contributes to increased passive heating and counts because of that as “free energy” which decreases the need for active heating, the building is considered as better. If the household electricity instead is neglected it will increase the heating demand and the building appears to be inferior. The conclusions of this work indicate that the big uncertainty lies in judging how people's habits affects the energy use. The building is currently under production which has led to that static average numbers have been used, and because of that margin of error can in some cases become big. As a result of that should any changes and adjustments updates when the building is put in use. It's easier and more effective to reach gold in the planning stage when there are opportunities to choose building components with lower U-value.

The present thesis investigates the demands for follow-ups determined within the largest four environmental certification systems in Sweden, BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad, and GreenBuilding. This study was narrowed down to only include environmental certifications of newly developed commercial constructions. Furthermore, the different problems and risks that can occur alongside follow-up demands within an environmental certification will be discussed as well as the positive effects of such a follow-up. There has been a significant increase in the classification of constructions in the last decade. Today, the majority of large construction projects undergo an environmental certification. The certification of newly developed buildings start with the planning documents and has a large impact on how buildings are constructed, built, and maintained. The certification process is often intricate and involves many different parties such as engineers, architects, and constructions workers. Demands for follow-ups will vary in both layout and scope depending on the environmental certification system after it has been commissioned. Controlling and ensuring that the project plans have been met after commissioning allow buildings to, at a greater extent, live up to expectations and classification grades. Thereby, the risk of having a misleading certification grade even in the management phase is reduced. A supervised and planned commissioning as well as demands on a new certification of the building, which confirms an acquired grade, strengthens the recognition of the building on the market. / Denna kandidatuppsats behandlar de uppföljningskrav som ställs inom Sveriges fyra största miljöcertifieringssystem; BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad och GreenBuilding. Rapporten har avgränsats till miljöcertifiering av kommersiella byggnader vid nyproduktion. Vidare behandlas olika problem och risker som kan uppstå i samband med uppföljningskrav av en miljöcertifiering, samt de positiva effekter en uppföljning bidrar till. Det har skett en betydande ökning av klassningsarbetet av byggnader det senaste decenniet, majoriteten av stora byggprojekt genomgår idag en miljöcertifiering. Certifiering av byggnader i nyproduktion utgår från projekteringshandlingar och har stor inverkan på hur byggnader konstrueras, byggs och underhålls. Certifieringsprocessen är ofta invecklad och involverar många parter såsom ingenjörer, arkitekter och byggare. Uppföljningskraven som respektive miljöcertifieringssystem ställer inom sina certifikat efter idrifttagandet varierar i både utformning och omfattning. Kontroll och säkerställning av att projekteringsvärden i drift gör att byggnader i större utsträckning lever upp till förväntningar och erhållet certifieringsbetyg. Därigenom minskar dessutom risken för att certifieringsbetyg, som kvarstår även i förvaltningsskedet, ska bli missvisande. Ett övervakat och planerat idrifttagande, samt krav på en ny certifiering av byggnader i drift som bekräftar ett erhållet betyg, stärker byggnaders erkännande på marknaden.

Hållbart byggande är en viktig förutsättning för att byggsektorn ska minimera klimatavtrycket. Sektorn har implementerat olika åtgärder för att ta sikte mot en mer hållbar bransch med olika certifieringssystem. Ett av dessa certifieringssystem är Miljöbyggnad som säkerställer hållbarhet genom hela byggprocessen. Systemet utgår från Boverkets byggregler och fokuserar på de tre huvudområdena inomhusmiljö, energi och material där sexton olika indikatorer bedöms. För att uppfylla den lägsta betygsnivån Brons krävs att byggnaden klarar kraven som ställs i Boverkets byggregler. För betygsnivåerna Silver och Guld är kraven högre. I Växjö kommun finns idag krav på att alla kommunala nybyggnader ska projekteras för att nå certifieringsnivån Miljöbyggnad Silver. Certifieringsnivån Guld tillämpades för två kommunala byggnader, Pär Lagerkvistskolan och Växjö stations- och kommunhus, som studerats som fallstudieobjekt i detta examensarbete. Kommunhuset har nyligen slutbesiktats och befinner sig i ett tidigt förvaltningsskede. Den kommande utmaningen för fastighetsägaren är att säkerställa att samtliga indikatorer överensstämmer under de tre kommande åren med den preliminära certifieringen för att sedan kunna verifieras. I studien undersöks det hur de bästa förutsättningarna ges för att kunna upprätthålla certifieringen. Certifieringssystemet Miljöbyggnad sätter krav för alla inblandade aktörer inte minst i förvaltningen. Byggnaden ska leva upp till kraven som satts efter en lång tids projektering och uppförande av byggnaden. Syftet med denna studie är att klarlägga problem och identifiera eventuella förtydliganden för att underlätta förvaltningsarbetet för Miljöbyggnader. Dessutom undersöker studien hur fastighetsägaren ska säkerställa att certifieringen Miljöbyggnad Guld upprätthålls över tid. För att kunna identifiera svårigheter i förvaltningsarbetet har det i studien intervjuats personer som varit involverade i Pär Lagerkvistskolan och kommunhuset. Dessutom har intervjuer gjorts med andra aktörer som är verksamma inom förvaltning men som inte har någon medverkan i dessa projekt. Resultaten från intervjuerna kopplades till dokumentation från fallstudieobjekten och även till forskningsläget. Skillnaderna mellan en byggnad certifierad enligt Miljöbyggnad och en byggnad som inte har detta certifikat, utgörs av att mätningar och uppföljningar blivit tydligare för den certifierade byggnaden. Kraven som ställs utifrån certifieringssystemet är att certifierade byggnader måste redovisas i större utsträckning än byggnader som inte har något certifikat. Utifrån intervjuerna klarläggs gemensamma problem som upplevs av olika aktörer. Ett problem är dokumentationen som gäller vid överlämnande. Ett förtydligande stöddokument för Miljöbyggnader behövs för att undvika efterarbete och bortfall av information. Fastighetsägaren behöver även ges rätt förutsättningar från början för att kunna arbeta strategiskt vid upprätthållandet av certifieringen. Utifrån ett av Miljöbyggnads huvudområden, material, har det visat sig vara viktigt att noggrant dokumentera och bevaka i både produktion och förvaltning. Riskerna att slarva med detta kan vara kostsamma, vilket har visat sig från tidigare projekt med system som Miljöbyggnad. I studien lyfts även fram avsaknaden av tydligare arbetsrutiner i förvaltningsskedet. Rutiner är dessutom en av punkterna som ingår i en förvaltningsplan. Vad som exakt ingår i denna plan tycks inte vara tydlig. Dessutom konstateras i denna studie att enkäter som utförs av hyresgästen är en riskfylld metod för certifieringen Miljöbyggnad Guld. / This study is focused on the management process for the certification system Miljöbyggnad. It has been investigated which difficulties there are with Miljöbyggnader during the management work and which measures are required to meet the requirements. Case studies have been conducted for two buildings, Pär Lagerkvistskolan and Växjö stations- och kommunhus. In the collection of data for the thesis, interviews were held with people who have been involved in projects for the studied objects as well as with people who works with the management. Documentation from case studies has been used and previous research in the chosen area was examined. The most valuable content of the results came from interviews. In the study, problems presented by interviewed persons from different organisations have been analysed. One of the identified problems is the hand over from entrepreneurs to the management. In order to be able to ensure that Miljöbyggnad Guld maintain the requirements this hand over have to be more clarified. Even the product journal has to be constantly monitored during the whole management process. Additionally, in this study it is pointed out that surveys directed to the tenants could be a risk factor with the certification system Miljöbyggnad Guld.

In Sweden, there are around 300 000 multi-family buildings with high energy consumption state a high renovation potential in the building sector. This study aims to analyze different renovation measures for a typical theoretical multi-family building to determine their effects on energy consumption, financial profitability, and impacts on obtaining an energy label in the rating system. The reference building was created based on the given energy consumption for the Nils Holgersson building (NH), where the information data accumulated and assessed utilizing dynamic energy simulation software IDA ICE.The selected renovation measures include modifications to the building envelope and ventilation. The reference building was equipped with an exhaust ventilationsystem with no heat recovery. The study showed that heat losses through ventilation contributed to the largest share. The losses through windows and walls are significant; hence selecting ventilated façade and adding insulation were relevant efficiency measures. The study analysis a vacuum insulation panel (VIP) applied for external walls due to its highly efficient thermal properties compared to conventional insulation. The results of life cycle cost analyses (LCCA) for 40 years demonstrated that VIP and ventilated façade have an economic benefit because of the energy cost saving during the operation phase of the building, despite the high initial cost. The cumulative LCC for each measure showed that VIP approaching the conventional insulation within theservice life the ventilated façade is cost-efficient at the end of the 6thyear compared to changing glazing. The selected rating system is Miljöbyggnad (MB). After renovation, the NH building could achieve the bronze level on the energy indicators.The study found that the energy consumption in the base model was 144.7 kWh/m2and the implemented renovation package leads to a reduction of 47 % annual heating demand. As a rule of thumb, the annual energy demand will be 90 kWh/m2, and the cost for the renovation package including installation would be 1150 SEK/m2causing a total energy-saving 2900 SEK/m2at the end of 40 years.

The building sector is one of the largest energy consumers and there are global efforts toward sustainable and energy-efficient new buildings and existing buildings retrofit. The application of Building Information Modelling (BIM) in environmental assessment was practiced and studied following the increasing number of projects adopting the BIM workflows and pursuing green building certifications. The interest of this thesis is to study the use of different Building Information Modelling tools used globally for energy and environmental assessment to examine their practical benefits and challenges. Case studies of two primary school buildings that achieved the Swedish Miljöbyggnad system were used to compare what could have been achieved with Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) categories of energy and atmosphere and indoor environmental quality to what has been achieved in similar Miljöbyggnad areas. A review and summary of energy and atmosphere and indoor environmental categories in the LEED version 4 user’s guide is presented to evaluate the case study potential score in them. The early adoption of modeling in the evaluation from the conceptual design is the best approach to achieve better performance. It will improve the way of working and result in a more efficient and sustainable building. The Building Information Modelling software can be used directly in assessment using the integrated modules within the popular authoring tools such as Revit’s lighting and Insight the cloud base service or by transferring the model data to a stand-alone tool like IDA-ICE. The energy plug-ins of the authoring tools such as Revit are still lacking full control over the analytical model and the limited input options. The identified and discussed advantages of Building Information Modelling implementation are collaboration, accuracy, time, and cost saving. Data exchange issues, knowledge, and the differences in assessment tools were discussed as implementation barriers. Although the full comparison of certification systems is difficult, the comparison between the potential LEED score and achieved Miljöbyggnad rating showed some differences and similarities in the rating systems. The comparison requires rearranging the rating system indicators into unified categories. The framework that compares the scope, structure, content, and aggregation, would give a meaningful comparison. The way that the LEED and Miljöbyggnad are rewarding the indicators and the aggregation of aspects towards the final rating is totally different.