Global ETD Search

1	Så dyrt blir det att bo attraktivt när allmännyttan blir affärsmässig och inte längre är hyresnormerande : -En studie över Hyresbostadsmarknaden i Sundsvall Johansson, Anton, Kaulich, Anders January 2011 (has links) Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden. Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys. Resultat & slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande. Segregationen, rörligheten och bruksvärdessystemets funktion som besittningsskydd har till följd av den ökade hyresdifferentieringen påverkats marginellt. De höga byggkostnaderna, samt presumtionshyran, gör att ökningen av hyresintäkter i högnivåområden till följd av ökad hyresdifferentieringen inte påverkar byggandet och därmed utbudet i någon större grad. Förslag till fortsattforskning: Vi skulle gärna se att denna studie genomförs om några år, då lagregleringarna eventuellt fått större påverkan på hyresbostadsmarknaden. Uppsatsens bidrag: Detta arbete kan vara till nytta för de aktörer på hyresbostadsmarknaden, samt deras intressenter. Allmän hyresnivå marknadshyra hyresregleringar
2	Hur påverkas hyresnivån av miljöcertifieringen Miljöbyggnad? : En studie inom Akademiska Hus fastighetsbestånd / How is the Rent Level Affected by the Environmental Certification Miljöbyggnad? : A Study Within Akademiska Hus Real Estate Portfolio Smedberg Svensk, William, Höglund, Anders January 2019 (has links) Bygg- och fastighetssektorn står idag för en betydande andel av de utsläpp som ärdirekt farliga för miljön. Miljöcertifieringar av byggnader är ett led i arbetet med attminska den mänskliga påverkan på miljön inom fastighetsbranschen.Akademiska Hus är ett svenskt och statligt ägt fastighetsbolag som förvaltaruniversitets- och högskolelokaler. Bolaget arbetar aktivt med att minska sinmiljöpåverkan och ett av verktygen i det arbetet är att företaget certifierar samtliganybyggnationer och större ombyggnationer med det svenska certifieringssystemetMiljöbyggnad.Den här studien redovisar hur hyresnivån inom Akademiska Hus fastighetsbeståndpåverkas av att en byggnad är miljöcertifierad. Studien har genomförts genom attskapa statistisk modell baserad på en rad olika variabler som förklarar hyresnivån. Dendata som använts är baserad på hyreskontrakt och attribut för de byggnader somkontrakten tillhör.Resultatet visar att en miljöcertifierad byggnad inom Akademiska Husfastighetsbestånd har tio procent högre hyresnivå i jämförelse med övriga byggnader.Resultatet ligger i linje med både förväntningar och vad tidigare liknande studier visat. / The construction and real estate industry accounts for a significant proportion of theemissions that are directly hazardous to the environment. Environmental certificationsof buildings are part of the work to reduce the human impact on the environmentwithin the real estate industry.Akademiska Hus is a Swedish and state-owned property company that managesuniversity premises. The company works actively to reduce its environmental impactand one of the tools in this process is that the company certifies all new constructionand major renovations with the Swedish certification system Miljöbyggnad.This study reports on how the rent level within Akademiska Hus real estate portfolio isaffected by the fact that a building is certified. This study has been carried out bycreating a statistical model based on a variety of variables that explain the rent level.The data used is based on rental contracts and attributes for the buildings to which thecontract belong.The result shows that an environmental certified building within Akademiska Hus realestate portfolio has a ten percent higher rent level compared to other buildings. Theresult was in line with both expectations and what previous similar studies have shown. Miljöbyggnad Certified buildings Green buildings Rent level Miljöbyggnad certifierade byggnader gröna byggnader Hyresnivå Engineering and Technology Teknik och teknologier
3	Tak på marknaden ger tak över huvudet? : Sveriges hyreslag genom fyra decennier / A ceiling on the market brings roofs above our heads? : Swedish rent legislation through four decades Melker Darab, Adam, Hultgren, Magnus January 2011 (has links) Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak. sveriges hyreslag bostadsbrist bostadsbrist Stockholm bruksvärdesprincipen bruksvärde bostadsmarknad bostadskö hyresmarknad upplåtelseform lägenhetsbestånd hyresbildning Tobins q rent control spillover-effekt jämviktshyra pristak efterfrågeöverskott efterfrågeunderskott Alonso Alonsokurva William Alonso fastighetsinvestering presumtionshyra kommunalt hyresbolag allmännyttan miljonprogrammet friktions-bostadslöshet hyresrätt bostadsrätt ombildning långsiktig jämvikt kortsiktig jämvikt prisbildningsmekanism andrahandskontrakt andrahandsuthyrning tredjehandskontrakt tredjehandsuthyrning bruksvärdesfaktorer besittningsskydd nybyggnation ockerhyror skälig hyresnivå Economics Nationalekonomi

1

Page generated in 0.0653 seconds