Världen står idag inför stora problem med klimatförändringar och global uppvärmning. I Parisavtalet kom världens länder fram till att ökningen av jordens medeltemperatur måste begränsas. Det gör att alla behöver bidra till en minskad klimatpåverkan. Bostads- och servicesektorn stod 2016 för 39 % av Sveriges energiförbrukning. Därför måste högre krav ställas på energiförbrukningen vid nyproduktion av byggnader. Studien undersöker bland annat en frågeställning om hur väl en referensbyggnad uppfyller miljöcertifieringen Miljöbyggnad 2.0. Även skillnaden i produktionskostnad samt livscykelkostnad mellan Boverkets byggregler och referensbyggnaden finns med som frågeställningar. Detta för att undersöka om det är ekonomiskt hållbart att dimensionera en byggnad utefter högre energikrav än de som ställs i Boverkets byggregler. Den referensbyggnad som använts är Vreta Kluster, Hus 1, i Linköpings kommun. För att undersöka hur väl Miljöbyggnad 2.0 uppnås, studeras de krav som ställs för certifieringen. Detta med stöd från förfrågningsunderlag och bygghandlingar för referensbyggnaden. De andra frågeställningarna besvaras genom att skapa två modeller som jämförs med varandra. Den ena modellen utformas utefter referensbyggnaden och den andra modellen motsvarar byggnaden om den endast byggts enligt Boverkets byggregler. Studien visar att referensbyggnaden högst kan uppnå slutbetyget Brons, enligt Miljöbyggnad 2.0. Studien har även kommit fram till att produktionskostnaden blev ca 336 000 kronor dyrare för referensbyggnaden, i jämförelse med en modell enligt Boverkets byggregler. Däremot visar resultatet av livscykelkostnaden att det blir ca 384 000 kronor billigare med referensbyggnaden över 50 år. Detta till följd av lägre energiförbrukning. Studien kom fram till slutsatsen att det är ekonomiskt hållbart för fastighetsägare att bygga mer energieffektivt än kraven som ställs i Boverkets byggregler.

<p>De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB.</p><p>Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.</p>

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB. Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.

Innan årsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som är miljöcertifierat enligt LEED färdigställt. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är en miljöcertifiering som har funnits sedan år 2000. LEED finns i fyra olika nivåer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivå som projektet når baseras på ett poängsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vår fallstudie är certifierad i nivå gold. LEED växer ständigt och är idag en internationellt väletablerad miljöcertifiering. Till dagens datum (2012-03-27) finns 31450 projekt (560 miljoner m2 lokalyta) certifierade enligt LEED. Examensarbetet görs för Skanska Hus Sydost och har som syfte och mål att få svar på hur LEED-certifiering påverkat projektering och produktion, hur mycket merkostnad certifieringen har inneburit för projekt Gruset 1 samt hur det påverkat byggnadens mervärde, det vill säga åtgärder som ökar fastighetens marknadsvärde. Utifrån tillgängliga data har vi utifrån fakturor relaterade till miljöcertifieringen beräknat att LEED-certifieringen har resulterat i en tilläggskostnad på 2,11 %. För att nå målet i examensarbetet som nämns i ovanstående stycke har det gjorts intervjuer med följande respondenter: Byggherre/beställare, entreprenörer, konsulter och hyresgäst. LEED har utifrån respondenternas svar framstått som ett bra alternativ även om det har inneburit vissa problem under projektets gång. / Before the end of 2011 the first warehouse that is certified under LEED was completed. LEED stands for Leadership in Energy and Environmental Design and is a environmental certification that was first launched the year of 2000. LEED is available in four levels - certified, silver, gold and platinum. What level the project will be certified with is based on a point-system that assesses the building in seven categories. This case study was certified with the level of gold. LEED is growing steadily and is now a well-established international environmental certification. At the time of writing (2012-03-27) more than 560 million m2 of commercial (which primarily serves the interests of profit) facilities are certified under LEED and are distributed over more than 31450 projects. This bachelor thesis is done on the behalf of Skanska Region Hus Sydost and includes how a LEED-certification affects the planning and production, how much additional cost the certification has brought to this project and how it affects the buildings value (measures that increase the property's market value) and how the certification is used by involved parties. For this case study it has been estimated that the LEED-certification has resulted in an additional cost of 2.11 %. To achieve the goal of the thesis mentioned in the paragraph above, there have been interviews with the following respondents: developer / clients, contractors, consultants and tenants. LEED is based on respondents' answers appeared to be a good alternative even if it meant some problems during the project.

Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor. Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.

<p>Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.</p><p>Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.</p>

Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgått från en tomt i Landskrona där ett flerbostadshus kommer att byggas. I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats är GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lågenergihus som studerats är passivhus, minienergihus och nollenergihus. I studien studeras även för- och nackdelar med olika stomsystem i trä. En slutsats om det bäst lämpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras. Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden. För dessa konstruktioner utförs energiberäkningar. Beräkningarna görs för att se vad som krävs för att uppfylla miljö- och energikrav som ställs på en nyproducerad byggnad. I slutet av studien rekommenderas en passande konstruktionslösning för byggnaden i Landskrona för att uppfylla kraven Miljöbyggnad Guld och passivhus.

No description available.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning. Samtliga erbjuder barnen utevistelse flera timmar om dagen och många lämnar förskolans gård minst en gång i veckan. Miljöcertifieringar som Grön Flagg och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling är ej särskilt utbrett i den aktuella kommunen och attityderna kring en certifiering är blandade. Slutsatserna är att det huvudsakligen är personalens inställning och engagemang som är avgörande om de ska arbeta med lärande för hållbar utveckling där utevistelsen har stor betydelse och att en miljöcertifiering skulle kunna vara ett bra hjälpmedel om det inte krävdes så mycket administrativt arbete.

I denna studie har det studerats hur en förskoleverksamhet samverkar med den byggnad som den är verksam i. Genom att studera hur byggnaden påverkar och påverkas av verksamheten, samt hur byggnaden påverkar förskolans identitet, har syftet kunnat besvaras. En fallstudie har genomförts på en förskola som utgår från Reggio Emilias pedagogiska filosofi och är verksam i en byggnad som har miljöcertifieringen Miljöbyggnad Guld. Semistrukturerade intervjuer utfördes med personal på förskolan. Resultaten från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av aktör-nätverksteori samt miljöpsykologi. Resultaten visade att byggnaden har en viktig roll för förskolan och både påverkar och påverkas av den verksamhet som sker där. Byggnaden kan ses som en aktör och fungerar som den tredje pedagogen på förskolan. Byggnaden påverkar även identitetsutveckling. Både platsens och individernas identitet påverkas av byggnadens utformning och kvalitéer. Denna studie bidrar med att öka förståelsen för hur en förskoleverksamhet och byggnad kan samverka.