The environmental assessment system Miljöbyggnad is a Swedish system initiated by Bygga-Bo-Dialogen to assess buildings with regards to three main areas; “Energy”, “Indoor climate” and “Materials”. A building can obtain three different classifications depending on how well it manages to meet the demands. GOLD is the highest classification and is followed by SILVER and BRONZE. The majority of the measures needed to comply with the demands are done during the design phase. During the production phase a considerable amount of work is required to make sure to document the built in products and make sure they do not contain any dangerous substances. The thesis is based on the experiences retrieved by working with Miljöbyggnad in Skanska’s project Sickla Udde skola which is aiming for the highest classification GOLD. Interviews have been conducted with employees of Skanska working with the system in order to take part of their experiences. The thesis identifies difficulties linked to working with the main area “Materials” during the production phase. It also describes the available product data bases used to simplify the work with the system. Furthermore the thesis gives suggestions on how to work with Miljöbyggnad during the production phase.

Redan 2008 satte EU upp klimatmål om att minska utsläppen och spara energi. Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990. Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jämfört med denprognostiserade trenden. 20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor. Genom att då tillämpa en miljöcertifiering på byggnader är detta ett steg på vägen för att uppnå desatta målen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsätts med hänsyn till uppnåddmiljöpåverkan utifrån en tredjepartsgranskning. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det här examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag på miljöcertifieringssystem åtByggbolaget i Värmland med riktlinjer att det skall vara så enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillämpa detta på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i Värmland ser ett ökat behov på marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingår i urvalet är, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.Utifrån litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lämpligast atttillämpa på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad. Detta val grundade sig på attByggbolaget i Värmland efterfrågade ett enkelt och kostnadseffektivt miljöcertifieringssystem medrelevanta miljövärderingar. Den största svårigheten med att tillämpa Miljöbyggnad på Etapp 3 varatt byggnaden redan var färdigprojekterad när certifieringsprocessen inleddes, vilket begränsademöjligheten att styra teknik och systemval. En miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad på Etapp 3skulle leda till byggnadsbetyget silver. / Back in 2008, the EU set climate targets to reduce emissions and save energy. Reduce greenhouse gas emissions by 20 percent compared to 1990. The total energy consumption will be reduced by 20 percent compared to the forecasted trend. 20 percent of the total energy consumption from renewable energy sources. By applying environmental certification of buildings, this is a step to achieve the set targets. Environmental certification means that the building is graded with respect to the achieved environmental impact based on a third-party review. Based on a certification, a building certification shows its environmental performance.This degree project aims to produce a proposal of environmental certification for Byggbolaget i Värmland based on the guidelines that it should be as simple and cost effective as possible, and then apply it to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad. This is to the fact that Byggbolaget i Värmland sees a growing need for these skills in the market. The certifications included in the sample is, EU GreenBuilding, the LEED, the Miljöbyggnad and the BREEAM SE.Based on the literature review it could be concluded that the certification appropriate to apply to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad was Miljöbyggnad. This choice was based on the request of Byggbolaget i Värmland of a simple and cost-effective environmental certification with the relevant environmental values. The main difficulty in applying the Miljöbyggnad on Etapp 3 was that the building was already fully planned when certification process began, which limited the ability to control technology and system selections. Environmental certification according to Miljöbyggnad on Etapp 3 would lead to construction grade silver.

Sveriges regering beslutade i samband med FN:s toppmöte år 2015 att 17 nationella miljömål skulle sättas upp för att främja hållbar utveckling. Målen täcker flera områden inom byggnadssektorn och byggnadsbranschen har en stor del att spela vad gäller att nå upp till dessa mål. Denna uppsats syftar till att studera hållbarhetsbegreppet utifrån ett miljömässigt perspektiv som det används inom byggnadsbranschen. Dessutom är målet att klargöra vilka aspekter som aktörer inom nyproduktion anser är hållbara med fokus på om livslängden tas hänsyn till vid uppförandet av nya byggnader.Arbetet bygger på intervjuer med fyra personer inom byggnadsbranschen. Svaren har analyserats inom ramen för institutionell teori. Många företag arbetar med miljöhållbarhetsfrågor och problemet som belyses i denna studie är inom vilka områden byggnationen är miljöhållbar med ett specifikt fokus kring livslängden på byggnaden.Med utgångspunkt i denna studie kan två slutsatser dras. Den ena är att hänsyn tas till livslängden på byggnader men på två sätt, antingen genom materialval eller genom en god förvaltning av byggnaderna. Den andra slutsatsen som kan dras är att det, vid uppförandet av nya byggnader, har skett ett skifte av fokus från energieffektivisering till hälsa och välmående för de som vistas i byggnaderna. / As a result of the United Nations Sustainable Development summit in 2015 the Swedish government resolved in 17 national sustainability goals. The building sector plays a big part in fulfilling them as several are addressed towards sustainable housing.The aim of this study is to address how the word sustainability is used within the sector. In addition, a study will be done on what aspects of sustainability that the sector focus most on and whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new houses.The study is based on interviews with four people who work in the building sector. Their response has been analysed and institutional theory has been applied. Many companies work with sustainability and the problem that is addressed in this study is within what categories the sustainability focus are in, with a special focus on whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new buildings.Two conclusions can be drawn through this study. The first one is that building companies do take the lifetime of building into account when building new buildings, either through choice of material or having good management of the building over time. The other conclusion that can be drawn is that there has been a change in focus regarding what aspects are important when building new houses from energy efficiency to health and well-being of the users.

In the year of 1996, the Swedish government decided that all of Sweden’s different authorities must set an example and work towards sustainable development (Arvidsson, 2004). Every agency had therefore an obligation to procure an environmental management system and integrate into its operations (SFS 2009:907). Every agency whose work may have a significant impact on the environment should invest in environmental certification according to ISO14001 and register in accordance with Regulation no 1221/2009 of the European Parliament and of the Council. What is not stated in the decision made by the Swedish government is which of these agencies whose activities entail a significant environmental impact are. Nowhere is it either described how the other agencies are to plan, carry out and document this work. Thus, the question raises of how the academic libraries at government funded colleges and universities have chosen to work to reduce their environmental impact. As well how they work towards sustainable development. How is it that some academic libraries with their higher education institution have chosen to be certified according to ISO 14001? At the same time as some academic libraries with their higher education institution have chosen not to become certified? Does this very costly and labour-intensive certification have any impact on the libraries' everyday work? These questions are important to ask as libraries are generally a fundamental part of Swedish society. To answer these questions the authors of this student essay have chosen to interview four different academic libraries around Sweden. Two of these libraries have, with their higher education institution, chosen to be certified according to ISO 14001 and two of the libraries have not chosen to be certified according to ISO 14001. Afterwards the authors decided to compare the libraries with one another with help of Eco Management and Audit Scheme (EMAS).

I Sverige ökar miljöpåverkan från byggsektorn. För att möta miljöproblemen som byggbranschen står inför är miljöcertifiering av byggnader ett sätt att göra miljömedvetna val. I Sverige finns olika certifieringsverktyg ute på marknaden, ett av dem är Miljöbyggnad. Miljöbyggnad är svenskt certifieringsverktyg som är anpassad efter svensk byggpraxis och bedömningen sker utifrån 15 olika indikatorer inom områdena energi, innemiljö och material. Miljöbyggnad innefattar olika manualer beroende på om det är certifiering av befintliga eller nyproducerade byggnader. I en sammanställning från år 2020 visade det att 1570 byggnader certifierats med Miljöbyggnad. Av dessa 1570 byggnader har 1148 uppnått byggnadsbetyget Silver medan 177 har uppnått byggnadsbetyget Guld. Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld? För att svara på frågeställningen har datainsamlingen skett genom en fallstudie, intervjuer och litteraturstudie. I fallstudien har två byggnader jämförts och granskas med manualen Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion. För att komplettera den begränsade litteraturen bedömdes intervjuer med kunniga inom området tillföra kunskap till studien. Sammantaget från intervjuerna upplevde samtliga respondenter att indikatorerna för solvärmelast och dagsljus säger emot varandra. Om den ena indikatorn har högt betyg motverkar det den andra indikatorn och den får ofta ett lägre betyg. Detta problem bör beaktas tidigt i projekteringen, bland annat genom dagsljussimuleringar. Fallstudien för Byggnad 1 visade tydligt att solvärmelast och dagsljus arbetar mot varandra. Solvärmelasten för den byggnaden uppnådde kraven för Guld medan dagsljuset uppnådde kraven för Brons. Faktorerna till att beställare väljer att satsa på Silver istället för Guld kan vara många. En anledning kan vara att betyget Silver är ett bra betyg som i sig kräver mycket arbete. Brons är gällande lagkrav och Guld innebär att byggnaderna har en väl uttalad miljöprofil. Då det kostar att projektera, certifiera och verifiera mot Miljöbyggnad kan en anledning till att Guld inte uppnås vara att det skulle bli för dyrt och kostnadsdrivande, vilket leder till högre hyror för kommande hyresgäster. Vissa bitar som stommen och grundens klimatpåverkan bedömdes utifrån både fallstudien och intervjuerna vara svårare att uppnå ett högt betyg inom, då det är en relativt ny indikator med oklarheter. Den stränga betygsaggregeringen som tillämpas i Miljöbyggnad gör att ingen indikator får ha betyget Brons om byggnadsbetyget Guld ska uppnås. Detta medför att alla aspekter som Miljöbyggnad bedömer måste var väl tilltänkta och genomarbetade om betyget Guld ska uppnås som byggnadsbetyg. Silver som byggnadsbetyg är mer förlåtande eftersom det tillåter ett visst antal indikatorer med betyget Brons. / The environmental impact from the construction sector in Sweden is increasing and to meet the environmental challenges, environmental assessment tools is a way to be more aware of the choices you make during the construction and designing stage. There are severeal environmental assessment tools in Sweden, one of them is Miljöbyggnad. Miljöbyggnad is designed for the swedish climate, building regulations and rules. Miljöbyggnad contains several manuals, one of them is Miljöbyggnad 3.0 for new constructions. The assessment tool is based on 15 different indicators in areas energy, indoorclimate and material. Statistics from year 2020 shows that 1570 buildings have been certified with Miljöbyggnad. 1148 buildings has reached the building grade Silver while 177 have reached Gold. We are trying to find out why significatly more buildings certified with Miljöbyggnad achieved Silver and not Gold. Answering the question was done through a case study, interviews and litteraturestudy. In the case study two buildings are studied and compared with the manual Miljöbyggnad 3.0 for new construction. In order to gain more knowledge when literature is scarce in the area, interviews were assessed to add more knowledge to the issue. All of the respondents from the interviews felt that the solar thermal load and daylight indicators are contraindications. In order to secure good daylight in the building daylight simulations should be done in a early stage. The case study for Building 1 clearly showed that solar thermal load and daylight work against each other. The solar thermal load for that building met the requirements for Gold whilst daylight met the requirements for Bronze. The reasons we conclude why clients chose to invest in Silver instead of Gold are many. One reason can be that Silver is a good grade that requires more time and effort throughout the entire process.  Bronze is the current legal requirement and Gold means that the buildings have a well-stated environmental profile. Therefor it is clear that the cost to design, certify and verify against Miljöbyggnad is one of the main reasons why Gold is seldom achieved. It would be too expensive and costly, which leads to higher rents. Certain pieces such as indicator 15, frame and the foundation's climate impact seemed to be more difficult to achieve high grade according to the interviews and the case study. The gradingsystem in Miljöbyggnad is strict, this means that no indicator can have the grade Bronze when you want to achieve Gold for the building. All aspects that Miljöbyggnad assesses must be well thought out and elaborated if the grade Gold is to be achieved. Silvergrade is more forgiving because it allows a certain number of indicators with the grade Bronze.

No description available.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början. Det här projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede. Undersökningarna görs på en fiktiv kontorsbyggnad med representativa och vedertagna förutsättningar för en vanlig kontorsbyggnad enligt dagens byggnormer. Beräkningar och analyser har gjorts med avseende på dagsljus, värmeeffektbehov, energianvändning, solvärmelast och termiskt inneklimat. Resultaten visar på att det är möjligt att projektera lokalbyggnader med en relativt stor fönsterandel, upp mot 40 % i förhållande till fasad, och trots det uppnå Miljöbyggnads certifieringsnivå silver. Det som dock tycks vara en förutsättning för detta är att byggnaden har rörlig solavskärmning. Alternativt annan solavskärmning, men som då tillåter ett högt dagsljusinsläpp samtidigt som stor del av den totala energin från solen stängs ute de molnfria och varma dagar under året. Ett ytterligare villkor för att uppnå certifieringsnivån i fråga är att en värmekälla placeras vid fönsteren, för att under vintern uppnå ett behagligt inneklimat. Det som till synes är svårast att uppnå är balansen mellan ansenligt dagsljus, låg solvärmelast samt ett tillfredsställande termiskt klimat sommartid. / Environmental certification of buildings becomes more important as demand from e.g. property owners, potential customers and tenants increases. More and more investors therefore choose to certificate their building projects with some of today’s environmental systems of certification. For an architect it means a more extensive challenge, since it requires higher claims for the building to achieve the desired certification. Some requirements for the authorisation affect big parts of the design of the building. The task is for the architect to achieve a good balance between the requirements and the design of the building. It is therefore very important to plan properly from the start of the process. This project aims to increase the knowledge among architects in the early stage of building process when it comes to office buildings with a certification according to the system Miljöbyggnad. The analysis will be made of calculations for every indicator that directly affects the design of the building and have a special importance in the early stage of the building process. Daylight, energy and the indoor environment judged according to Miljöbyggnad. The studies will be made by a fictitious building placed in Stockholm with the representative properties of a normal office building recording to the building standards of today. Our results in this thesis show that there is a possible way to build an office building with a relatively high portion of window of the building façade, and considered that still accomplish the requirements to achieve the level Silver Miljöbyggnad. There is one thing that seems to be an assumption for this kind of office building, it has to be mobile shading for the windows. Alternatively some other kind of shading that also allow an highly inlet of daylight which at the same time let big part of the total energy from the sun out of the building during warm and sunny days. One other condition to accomplish the level of Silver is that a heat source will be placed under the windows, to make the indoor climate pleasant during winter season. As a conclusion of our analyses it seems that the hardest thing to accomplish is the balance between a good daylight factor, low solar load and at the same time a satisfying thermal climate during summer time.

Certification systems, that assess companies’ work with social and environmental issues, have emerged in an increasing number of industries. Today, there are environmental certifications for the food industry, the forestry, the fisheries sector and several more. In apparel industry, certification for sustainable working conditions has been of major impact. The property sector is no exception from other industries. Today, there are a variety of different environmental assessment methods in the world, in order to support sustainable construction. In recent years, a rapid development has also been taken place in the Swedish real estate market, where many property owners show great interest in certifying their portfolios. On the Swedish market for commercial real estate there are three different environmental certification systems being used: BREEAM, LEED and the national label Miljöbyggnad. The GreenBuilding Programme, which focuses solely on energy efficiency, has also had a significant impact in the country. Environmental certifications are market-driven regulations, based on customer demand driving companies to conduct their operations in a sustainable way. According to Auld, Bernstein and Cashore (2008), the certification systems differs from other forms of CSR because the companies voluntary agree to let external organizations regulate their activities. In return, the companies get a credible recognition on the market, showing they work seriously and concretely with sustainability issues. According to previous studies, the demand for environmentally certified properties and offices is still limited (Broström & Weinz, 2010; Reuterskiöld & Fröberg, 2010; Bonde, Lind, & Lundström, 2009; van der Schaaf & Sandgärde, 2008). Yet, the interest of stakeholders in the real estate sector is widely spread. This examination aims to determine the value of environmental certification for property owners, and from that basis try to find out how the development might proceed. The study is based on qualitative interviews with stakeholders in the Swedish construction and property sectors, as well as a literature review of the development of certification systems in other industries and in international property markets. In order to get a holistic perspective of this complex industry, the commercial real estate is seen as a system through four phases: Construction, Management, Renovation and Transaction. Interviews were conducted with stakeholders who were considered representative for each phase, resulting in Property development companies, Property owners and Real Estate appraisals. Based on empirical findings, the interest of environmental certifications peaks in the phase of construction, while companies mainly active in management and renovations are more hesitant in the choice of certifying their buildings or not. The fact that the share of newly constructed buildings is very small relative to the total property stock implies that the market for certified buildings is virtually nonexistent, and will so remain unless the environmental certification systems spread to existing buildings. The minimal market has consequences in the transaction phase, since the yield is determined from previous transactions of comparable properties. In the present situation, certified buildings are compared to conventional ones, which imply that the certification doesn’t result in a higher market value. In addition, the limited supply leads to badly informed tenants and, thus, a low demand for certified offices. Despite the lack of purely economic value, that is, price or rent premiums, the environmental certifications still seems to be valuable, though in a more qualitative way. Interviewed companies think that a certification provides a communication value in the relationship with external stakeholders, credibility through third party review, insurance against future customer requirements, sustainable internal processes and an internal sense of pride among employees. To be able to transform qualitative values to monetary ones, the environmental certifications must develop through the value chain of commercial real estate, to the phases of management and renovations. This development can be supported and accelerated by adapting certification systems for the management of the existing building stock. In addition, the author argues for the importance of not restricting the number of certification schemes in the market, as well as not neglecting the importance of political leadership for a continued development in the sector. / Certifieringssystem för att bedöma företagens arbete med miljömässiga och sociala problem är ett fenomen som dykt upp inom alltfler branscher. Idag finns miljöcertifieringar inom livsmedelsbranschen, skogsindustrin, fiskenäringen och många fler. Inom klädindustrin har exempelvis certifieringar för hållbara arbetsförhållanden fått ett stort genomslag. Bygg- och fastighetssektorn är inget undantag. Idag finns det i världen en uppsjö av olika miljöcertifieringssystem som syftar till att stödja ett hållbart byggande. Under de senaste åren har en snabb utveckling även observerats på den svenska fastighetsmarknaden och det finns idag ett stort intresse hos landets fastighetsägare att miljöcertifiera sitt bestånd. På den svenska marknaden används framförallt tre miljöcertifieringssystem: brittiska BREEAM, amerikanska LEED och svenska Miljöbyggnad. Det EU-initierade energieffektiviseringsprogrammet GreenBuilding har också fått ett stort genomslag i landet. En miljöcertifiering är ett marknadsdrivet instrument, som bygger på att kundernas efterfrågan driver företagen till att bedriva sina verksamheter på ett mer hållbart sätt. Enligt Auld, Bernstein och Cashore (2008) skiljer sig certifieringssystemen från andra CSR-former (Corporate Social Responsibility; på svenska Företagens samhällsansvar) i och med att företagen frivilligt går med på att låta utomstående organisationer reglera deras verksamheter. I gengäld får företagen ett trovärdigt erkännande på marknaden som visar att de tar miljömässiga problem på allvar och att de arbetar konkret med hållbarhetsfrågor. Enligt tidigare studier är investerarnas och hyresgästernas efterfrågan på miljöcertifierade fastigheter och lokaler än så länge liten (Broström & Weinz, 2010; Reuterskiöld & Fröberg, 2010; Bonde, Lind, & Lundström, 2009; van der Schaaf & Sandgärde, 2008). Ändå är intresset hos aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn stort. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vad aktörerna ser för värde i en miljöcertifiering, och utifrån den utgångspunkten försöka ta reda på hur utvecklingen kan se ut framåt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med aktörer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn samt en litteraturstudie över utvecklingen av certifieringssystem i andra branscher och på internationella fastighetsmarknader. För att få ett helhetsperspektiv av denna komplexa bransch betraktas det kommersiella fastighetsföretagandet som ett system genom faserna nybyggnation, förvaltning, förädling och transaktion. Intervjuer genomfördes med aktörer som ansågs representativa för respektive fas, vilket resulterade i fastighetsutvecklande företag (nybyggnation), fastighetsägare (förvaltning och förädling) och värderare (transaktion). Utifrån de empiriska resultaten kan det konstateras att utvecklingen av miljöcertifieringar är som störst i nybyggnationsfasen, medan företag som huvudsakligen är verksamma inom förvaltning och förädling står mer tveksamma inför miljöcertifieringarnas fördelar. I och med att andelen nybyggnation är mycket liten i förhållande till det totala fastighetsbeståndet innebär det att marknaden för certifierade fastigheter är i det närmaste obefintlig, och att den även fortsättningsvis kommer att vara liten om inte certifieringarna sprids till det befintliga beståndet. Detta ger konsekvenser i transaktionsfasen, eftersom att avkastningskravet i marknadsvärderingarna bygger på att det finns jämförbara objekt. I dagsläget jämförs certifierade fastigheter med konventionella, vilket innebär att en miljöcertifiering inte resulterar i ett högre marknadsvärde. Det begränsade utbudet gör även att hyresgästerna har dålig kännedom och kunskap om miljöcertifieringar och därmed inte efterfrågar detta i någon högre utsträckning. Även om det inte existerar något rent ekonomiskt värde, i form av högre marknadsvärden och hyrespremier, i miljöcertifieringarna framkommer det ändå ett antal kvalitativa värden. Intervjuade företag anser att miljöcertifieringen ger ett kommunikationsvärde till externa intressenter, trovärdighet genom tredjepartsgranskning, en försäkring mot kundernas framtida krav, hållbara interna processer och en intern stolthet hos medarbetarna. För att de kvalitativa värdena ska kunna omvandlas till monetära värden krävs det att miljöcertifieringarna sprids genom värdekedjan till förvaltnings- och förädlingsfaserna. En sådan utveckling kan stöttas och snabbas upp genom att de certifieringssystem som används på den svenska marknaden anpassas till förvaltning av det befintliga beståndet. Författaren argumenterar även för vikten av att det finns flera miljöcertifieringssystem på marknaden, samt att politikens betydelse inte bör förbises för att även fortsättningsvis se en positiv utveckling i sektorn.

Boverket höjer kraven på hållbart byggande och från och med 2022 finns det krav på att varje byggnad med bygglov ska upprätta en klimatdeklaration. Studien har undersökt den bakomliggande kunskapen kring att bo hållbart. De som säger sig bo och leva hållbart, hur medvetna är de kring de val de gör och hur dessa påverkar miljön? EU-kommissionen har ett ramverk och det finns flertalet certifieringar som talar om hur miljövänligt ett boende är, dels att leva i och dels att bygga boendet. En kvalitativ metod har valts och genom intervjuer med personer som har gedigen kunskap och utbildning om hållbart boende och byggande kombinerat med personer utan utbildning och ett starkt egenintresse vill vi ta reda på hur de använder sig av dessa certifieringar eller andra lösningar för att uppnå ett miljövänligt boende. Våra respondenter var eniga och ifrågasatte dessa certifieringar till vår förvåning. De var övertygade om att det går att göra mer, och bättre, för miljön genom att pressa gränserna och inte nöja sig med en certifiering- när det går att göra mer. De visade på luckor i processen till certifiering som från utsidan ser bra ut men faktiskt inte är det mest optimala för miljön. Våra respondenters kunskap är beundransvärd och medvetenheten kring varje val i byggprocessen är imponerande. Det är slående hur stor kunskap de besitter, kunskap som bör spridas och utnyttjas. Små val i byggprocessen och i det dagliga livet gör stor skillnad för vår miljö. Men för den som inte besitter eller, vet var kunskapen ska inhämtas kan det kännas som en stor process. Resultatet i denna studie är något som  förhoppningsvis ska kunna berika och vara en intressant läsning för alla, från den som precis börjat fundera på att källsortera till personen som lever självförsörjande off-grid.

Sustainability certifications are becoming a frequently used method to deal with problems associated with sustainability. Citylab is a Swedish system that has been developed to guide municipalities in their work with planning sustainable neighbourhoods. The purpose of this study is to examine how Citylab affects large urban development projects in relation to municipal urban planning. In order to examine the purpose, a case study has been conducted, where two study objects in Norrtälje municipality and Helsingborg municipality were examined. The former municipality did only follow the framework of the system, while the latter municipality did proceed with the whole certification process. Norrtälje Hamn and Östra Ramlösa are both unique in their contexts regarding their extent and can therefore be seen as flagship projects in their respective municipalities. The study indicates that Citylab is a method that facilitates the inclusion of sustainability aspects regarding urban planning, but problems linked to social sustainability and follow-up procedures exist. In both projects there is a lack of cultural aspects and therefore these problems had to be dealt with outside of the framework of the system. Another similarity is the difficulty regarding the involvement of the entire organisation, otherwise problems connected to transferring of information can arise. Cooperation is a central part of the Citylab process, which is considered as challenging but educative in both of the examined municipalities. The urban planning process is prolonged in regard to time when a certification according to Citylab is conducted, which creates opportunities for more rigorous examination in specific problems. This can result in higher quality in the urban planning process, in the same time as it leads to higher costs. Lastly it is discussed if sustainability certifications will be a useful tool in future urban planning projects or if existing certified urban planning projects will have the same influence in regard to urban planning. / Miljöcertifieringar blir ett allt vanligare angreppssätt för hantera problem kopplade till hållbarhet. Citylab är ett svenskt system som tagits fram för att vägleda kommuner i arbetet med att planera hållbara stadsdelar. Syftet med denna studie är att undersöka hur Citylab påverkar större stadsbyggnadsprojekt i relation till det kommunala planeringsarbetet. För att undersöka detta har en fallstudie gjorts, där två projekt undersökts i Norrtälje kommun och Helsingborgs stad. Den förstnämnda kommunen har enbart följt systemets ramverk, medan den sistnämnda har valt att genomföra hela certifieringsprocessen. Norrtälje Hamn och Östra Ramlösa är båda unika i sina kontexter mätt till dess omfattning och kan anses vara flaggskeppsprojekt i vardera kommun. Studien tyder på att Citylab är ett verktyg som underlättar inkluderingen av hållbarhetsaspekter i planeringsprocessen, men att problem kopplade till social hållbarhet och uppföljning finns. Gemensamt för projekten är avsaknaden av kulturella värden och att dessa behövde hanteras utanför certifieringens ramverk. Andra gemensamma beröringspunkter är svårigheten med att involvera hela organisationen i processen, annars kan problem kopplade till informationsöverföring uppstå. Samverkan är en central del av Citylab-processen, vilket ansetts som utmanade men lärorikt i de båda undersökta kommunerna. Planeringsprocessen förlängs tidsmässigt vid en certifiering enligt Citylab, vilket skapar förutsättningar för att djupare behandla specifika frågor. Detta kan medföra en högre kvalitet i planeringsarbetet, men samtidigt ökade kostnader. Avslutningsvis diskuteras om miljöcertifieringar kommer vara ett användbart verktyg även i framtida projekt eller om dagens certifierade projekt kommer ha samma verkan på planeringen.